Aggressioner: hur och varför de uppstår

ansikte som uttrycker aggressivitetVi handlar ibland överilat och låter aggressioner komma till uttryck. Det kan vara ett hårt igensmällande av en dörr eller en hätsk kommentar i högt röstläge. Vi ångrar ofta senare våra aggressionsutbrott, fast i ”stundens hetta” hade vi inte nog kontroll över oss själva för att hålla band på våra känslor. Först när de känsloladdade svallvågorna lagt sig kan vi återgå till ett rationellt styrt beteende där vi sorterar de känslor vi vill visa öppet och de vi vill bevara dolda.

Den impulsstyrda aggressionen är dock bara en av två typer av aggressioner. Tillkommer gör instrumentell aggression. Denna utmärks av planmässighet och som metod för att uppnå ett mål. Att råna någon för att tillförskansa sig pengar är ett exempel på instrumentell aggression.

Evolutionär bakgrund

Det kan tyckas att vi hade varit bättre utan den ”överväxel” aggressionen utgör. Aggressivt beteende är långt ifrån vad vi önskar från våra medmänniskor. Från ett evolutionärt perspektiv blir dock beteendet förståeligt: en gång i tiden kan ett häftigt uppträdande varit gagneligt både för oss själva och för människor i vår närhet då situationer med yttre hot uppkom. Aggression kan då ha tjänat som en resurs och förbättrat chansen att skrämma bort hotet.

Ett aggressivt beteende har inte tjänat människan enbart som försvar mot hot utan även vid angrepp mot djur för att få föda. Aggressiviteten ingår som en del i kampen om resurser och kan observeras i djurriket.

Varför aggressivitet kommer in i bilden

Aggressivt beteende lärs in – som så mycket annat – genom belöningar. Leder aggressivitet till framgång i situationer tenderar förfarandet användas på nytt.

Aggressivt beteende lärs in – som så mycket annat – genom belöningar. Leder aggressivitet till framgång i situationer tenderar förfarandet användas på nytt.

En annan källa till aggressivt beteende är förebilder. Barn som växt upp med aggressiva föräldrar tenderar själva att bli aggressiva. Likadant har det visat sig finnas samband med förebilder från film och TV (se vidare om videovåld nedan).

I boken The Gift of Fear anger Gavin de Becker fyra huvudsakliga skäl till våldsamma handlingar:

  1. Rättfärdigande – personen som utför den våldsamma handlingen reagerar på vad denne anser som en oförrätt mot sig.
  2. Alternativ – i situationen tycks våld vara det mest rimliga alternativet (enligt den som utför våldshandlingen).
  3. Konsekvenser – att utföra den våldsamma handlingen uppväger konsekvenserna, exempelvis ett efterföljande fängelsestraff.
  4. Förmåga – den som utför våldshandlingen litar på sin förmåga att uppnå sin önskade våldshandling.

Motiv som kan anföras till aggressivt beteende är bland annat ilska, rädsla, fientlighet och rivalitet.

Manlig aggressivitet

Aggressivitet är vanligare bland män än kvinnor och män mer våldsbenägna visar statistik. Evolutionära samband kan utpekas som orsak till detta. Dels fungerade män som skydd åt familjer och sammanslutningar där aggressiva handlingar kunde vara ändamålsmässigt framgångsrika, dels behövde män konkurrera mer för att producera avkomma än kvinnan, vilket lett till utvecklandet av aggressivitet i kampen mellan män om kvinnor. (En vidare utläggning om detta finns i artikeln Kvinnors och mäns skilda preferenser i val av partner.)

De mer direkta orsakssammanhangen till manlig aggressivitet står att finna på hormonnivå. Mängden testosteron (manligt könshormon) och särskilt dessas proportion till stresshormoner som kortisol och serotin påverkar graden av aggressioner och hur dessa kommer till uttryck.

Att ta med i kalkylen är dessutom sociala konventioner. När det i omgivningen finns upprättade mönster som inbegriper fysiska kraftmätningar ökar den konstanta stressnivån som i sin tur kan framkallas aggressivt beteende.

Det aggressiva beteendet hos män har använts som förklaringsmodell till varför män överhuvudtaget haft en ledande ställning mellan könen under mänsklighetens historia och anses av många vara en bättre förklaring än skillnaden i fysisk styrka. I denna förklaringsmodell betonas ibland även mäns mer utbredda tävlingslust och hur detta blir märkbart i samhället genom att män tar sig till positioner där de har många under sig att dominera. Kvinnors drivkraft anses vara mer riktad åt att ta hand om andra genom omsorg.

Skillnader mellan folkslag

Patricia S. Churchland specialiserad inom neurovetenskap ställer sig frågan ifall vi är genetisk disponerade för krig och skriver att "levnadsmiljön spelar en avgörande roll för huruvida våld mellan grupper får fäste som praxis”. Hon drar skiljelinjer mellan folkslags utveckling av aggressionsmönster baserat på förhållanden som gällt med konkurrerande grannfolk.

Hon jämför två folkslag där det ena levt i vintrigt landskap och det andra i skogsmiljö. I det förra fallet har angrepp varit svårare att genomföra då terrängen är ogästvänlig och öppen samt att avstånden är stora. I det senare fallet däremot har skogen kunnat erbjuda skydd för överrumplingsattacker. I det förra fallet var alternativet att ägna sig åt fiska mer lönsamt medan det i det andra fallet kunde vara mer lönsamt att ägna sig åt räder mot grannbyar för att tillhandahålla förnödenheter, särskilt om konkurrensen om resurser var hög.

På grund av sådana skilda antropologiska betingelser har det inom vetenskapen länge spekulerats om existensen av en ”krigsgen”.  Under 2006 kunde forskningsresultat peka ut genen MAO-A som en indikator för våldsbenägenhet. Forskningsresultaten är kontroversiella, inte minst för att de har förenklats när de återgetts (genen är också kopplad till bl.a. depression). En fördjupad studie där det går att läsa mer är Monoamine oxidase A gene (MAOA) predicts behavioral aggression following provocation från 2009.

Aggressivitet och våldsbenägenhet kopplat till film och datorspel

En länge omdebatterad fråga har gällt ifall våld i filmer påverkar den som tittar till att själv bli mer benägen att använda våld och reagera mer aggressivt. Termen videovåld myntades i ett omtalat avsnitt av TV-programmet Studio S som sändes 1980. Programinnehållet hade föranletts av att videofilmen några år tidigare gjort sitt intåg i Sverige och medfört att unga i högre utsträckning än tidigare exponerades för filmer som innehöll våld.

Även om debatten som fördes då kan ses som moralpanik idag pekar en del studier på att våld från filmer kan skapa ett mer aggressivt beteende hos den som tittar. Det skiljer sig dock en del på mottaglighet, vilket innebär att alla som exponeras för filmvåld knappast utvecklar aggressiva tendenser.

Väsentligt i sammanhanget är också hur mycket individen exponeras för våld på film samt hur denne uppfattar det och identifierar sig med de som utför våldshandlingarna.

En liknande debatt som uppstod kring filmvåld har senare uppstått kring våldsamma datorspel. Eftersom den som spelar inte bara är en passiv åskådare utan även blir en agent för våldshandlingar kunde det antas att datorspel var värre än film som källa till påverkan.

Det har gjorts forskning som pekar på att det finns ett samband mellan dataspelande och våld, men det förefaller osäkert om dataspelandet har skapat våldsbeteenden eller om aggressiva personer dras till våldsamma datorspel. Det finns alltså inget entydigt orsakssammanhang.

Nästa artikel: Inlärning och glömska

Källor

  • Verywellmind.com, Factors That Lead to Aggression, hämtat 2015-06-14 från https://www.verywellmind.com/what-is-aggression-2794818
  • Karlsson, Lars (2012), Psykologins grunder (5e uppl.)
  • Churchland, Patricia S. (2015), Min hjärna och jag. En bok om neurovetenskap och medvetandet (övers. Wallin, Bitte)
  • Vf.se, När Sverige skakades av videovåldet, hämtat 2015-06-24 från https://www.vf.se/uncategorized/nar-sverige-skakades-av-videovaldet/
  • Statensmedierad.se, Våldsamma datorspel och aggression. En översikt av forskningen 2000–2011, hämtat 2015-03-26 från http://statensmedierad.se/download/18.6cd9b89d14fefd0c4f5cd88f/1443622077744/Valdsamma-datorspel-och-aggression.pdf

Artikel publicerad: 2017.06.30
Författare: Oskar Strandberg


Tillbaka till toppen av sidan | Alla artiklar