Arv och miljö
Arv och miljö är huvudfaktorerna när det gäller att bestämma en människas egenskaper. Arvet är det biologiskt medfödda medan miljön är påverkan av omgivningen. Hur dessa är fördelade i betydelse är omtvistat och för något så komplext som människan är det egentligt omöjligt att exakt säga hur stor roll vardera faktorer spelar.
Arv och miljö sammanfattning:
Arv och miljö används för att skilja på hur individen formas av arvsanlag respektive miljöpåverkan samt hur stor del dessa var för sig ligger till grund för hur vi blir som personer. Medan arvet bestäms av medfödda gener och utgör biologiska faktorer är miljön bestående av sådant som omgivningen i uppväxten.
Behaviorismen betonar betydelsen av miljö medan andra psykologiska inriktningar har en mer dubbelsidig syn. Inom biologisk psykologi anses människans utveckling i hög grad beroende av arv, men miljöfaktorer tillerkänns en viktig roll. Den gren av psykologin som ibland kallas humanistisk psykologi tillmäter både arv och miljö stor vikt. Enligt detta perspektiv utgör de inre faktorerna grundläggande aspekter av en individs beteende som sedan utvecklas i en positiv eller negativ riktning beroende på miljön.
Den numera gällande uppfattningen är att arv och miljö är två samverkande faktorer för såväl människor som många andra livsformer. Den tyske zoologen Konrad Lorenz upptäckte då han studerade gäss att dessa betraktade honom som sin moder eftersom han varit det enda rörliga objektet de varseblivit under en kritisk period. Han drog slutsatsen att arvet har förprogrammerat gässen att knyta an till något, men det blir sedan deras närmaste omgivningen som avgör vad.
Arv
Det finns ovillkorligen saker som biologiskt överförs från föräldrar till barn och som i förlängningen påverkar vårt beteende. Vi ärver våra föräldrars gener i lika hög utsträckning från modern och fadern. Detta påverkar vårt utseende, men också våra egenskaper och i slutändan vårt beteende.
Det är vår hjärna som i hög grad bestämmer vårt beteende och hjärnan påverkas av våra gener som alltså överförs i arvsled. Det finns en mängd ytterligare genetiska faktorer, som i vissa fall kan ärvas och kan märkas i beteendestörningar och avvikelser.
Relevant läsning: Psykiatri och psykisk sjukdom
Arvsanlag och rättvisa
Få bestrider att den som gör ett brott förtjänar straff och den som investerat i en hög utbildning förtjänar ett välbetalt arbete. Från en strikt rättvisesynpunkt går det samtidigt att framhålla att personer som utför kriminella handlingar är mer disponerade till detta än andra (något som t.ex. väl framgått av den unika Dunedinstudien).
Likaså går det att konstatera att de som utbildat sig på högskola eller universitet i regel är mer disponerade till att ägna sig åt studier. Den inkomst vi får som vuxna är ofta en kombination av våra ansträngningar och våra ”födelsegåvor” – man skulle kunna påstå att vissa har ett försprång redan vid födseln på grund av det genetiska. Somliga tjänar 600 000 kronor om året medan andra tjänar 200 000 kronor. Denna skillnad kan ofta delvis bestå i skillnader i arvsanlag.
Vårt samhälle är på många sätt jämlikt, men arvanslagen är inte inräknade i balanskalkylen – något som förmodligen vore omöjligt även om viljan fanns. Alla har rätt till utbildning, men våra gener har gett oss olika anlag för att uppnå höga utbildningsresultat.
Miljö
Den mest extrema formen av betonandet av miljön är att människan föds som ett oskrivet blad, tabula rasa, och sedan formas genom livet.
Som motsats till arv är miljön faktorer för beteendet som utgår från yttre påverkan av omgivningen som innefattar sådant som uppväxtmiljö, umgängeskrets och samhället. Denna teori fokuserar även på hur vi präglas av våra erfarenheter. Den mest extrema formen av betonandet av miljön är att människan föds som ett oskrivet blad, tabula rasa, och sedan formas genom livet.
Inte minst präglas vi av uppväxten på ett sätt som följer med oss till vuxenlivet. En person med problematisk uppväxt, till exempel på grund av ett dysfunktionellt familjeliv, kan uppvisa sociala problemmönster senare i livet.
Man säger ibland att ”vi är en produkt av vår miljö”. På många sätt är detta sant, åtminstone delvis. Hos enäggstvillingar finns en stark korrelation i intelligens vid IQ-mätningar, men sambanden visar sig sjunka ifall tvillingarna vuxit upp isär.
Frånsett genetiska anlag är miljön en faktor som slår olika inom utbildning och kan påverka hur våra studieresultat blir. Små och stora klasser, studietakt, nivå på lärares pedagogiska kompetens är sådant som kommer påverka utgången hos olika elever.
De kontroversiella inslagen
Det finns kontroversiella aspekter i synen på hur mycket arv respektive miljö påverkar en individ. En del rör det rasbiologiska där arv ibland förts fram på ett sätt som kan vara kränkande för etniska grupper medan annat rör det politiska där samhällsåtgärder för att till exempel hjälpa utsatta blir mindre motiverade om miljöns roll är klart underordnad den biologiska.
Manligt och kvinnligt
En central fråga som diskuteras gällande arv och miljö är hur könsroller påverkas. Fostras pojkar till män och flickor till kvinnor eller finns det utmärkande personlighetsdrag redan vid födseln? Studier har visat att en dag gamla spädbarn reagerar olika beroende på deras kön när de exponeras för ett mänskligt ansikte respektive en mobiltelefon. De nyfödda flickorna ägnade mer tid att titta på ansiktet medan de nyfödda pojkarna ägnade mer tid att titta på mobilen.
Detta är inget bevis för att könsroller bestäms på arvsnivå, men det illustrerar att medfödda skillnader existerar. Det betyder heller inte att miljöfaktorer är oväsentliga, troligtvis kommer mindre personlighetsmässiga avvikelser mellan könen vid födseln sedan förstärkas genom social betingning.
Mer läsning: Människan som individ
Källor
- Karlsson, Lars (2012), Psykologins grunder (5e uppl.)
- Singer, Peter (2016), Praktisk etik (övers. Jakobsson, Jim)
Artikel publicerad: 2019.04.24, uppdaterad version: 2023.07.17
Författare: Oskar Strandberg
Tillbaka till toppen av sidan | Alla artiklar