Arv och miljö

Arv och miljö är huvudfaktorerna när det gäller att bestämma en människas egenskaper. Arvet är det biologiskt medfödda medan miljön är påverkan av omgivningen. Hur dessa är fördelade i betydelse är omtvistat och för något så komplext som människan är det egentligt omöjligt att exakt säga hur stor roll vardera faktorer spelar.

Behaviorismen exempelvis betonar betydelsen av miljö medan andra psykologiska inriktningar har en mer dubbelsidig syn. Den gren av psykologin som ibland kallas humanistisk psykologi tillmäter både arv och miljö stor vikt. Enligt detta perspektiv utgör de inre faktorerna grundläggande aspekter av en individs beteende som sedan utvecklas i en positiv eller negativ riktning beroende på miljön.

Den numera gällande uppfattningen är att arv och miljö är två samverkande faktorer för människor såväl som andra många andra livsformer. Den tyske zoologen Konrad Lorenz upptäckte då han studerade gäss att dessa betraktade honom som sin moder eftersom han varit det enda rörliga objektet de varseblivit under en kritisk period. Han drog slutsatsen att arvet har förprogrammerat gässen att knyta an till något, men det blir sedan deras närmaste omgivningen som avgör vad.  

Arv

Det finns ovillkorligen saker som överförs från föräldrar till barn och som i förlängningen påverkar vårt beteende. Vi ärver våra föräldrars gener i lika hög utsträckning från modern och fadern. Detta påverkar vårt utseende, men också våra egenskaper och i förlängningen vårt beteende.

Det är vår hjärna som i hög grad bestämmer vårt beteende och hjärnan påverkas av våra gener som alltså överförs i arvsled. Det finns en mängd ytterligare genetiska faktorer, som i vissa fall kan ärvas och kan märkas i beteendestörningar och avvikelser

Arvsanlag och rättvisa

De är få som bestrider att den som gör ett brott förtjänar straff och den som investerat i en hög utbildning förtjänar ett välbetalt arbete. Från en strikt rättvisesynpunkt går det samtidigt att framhålla att personer som utför kriminella handlingar är mer disponerade till detta än andra (något som t.ex. väl framgått av den unika Dunedinstudien.

Likaså går det att konstatera att de som utbildat sig på högskola eller universitet i regel är mer disponerade till att ägna sig åt studier. Den inkomst vi får som vuxna är ofta en kombination av våra ansträngningar och våra ”födelsegåvor” – man skulle kunna prata om att vi har ett försprång redan när de föds på grund av det genetiska. Somliga tjänar 600 000 kronor om året medan andra tjänar 200 000 kronor. Denna skillnad kan ofta delvis bestå i skillnader i arvsanlag.

Vårt samhälle är på många sätt jämlikt, men arvanslagen är inte inräknade i balanskalkylen – något som förmodligen vore omöjligt även om viljan fanns. Alla har rätt till utbildning, men våra gener har gett oss olika anlag för att uppnå höga utbildningsresultat.

Miljö

Den mest extrema formen av betonandet av miljön är att människan föds som ett oskrivet blad, tabula rasa, och sedan formas genom livet.

Som motsats till arv är miljön faktorer för beteendet som utgår från yttre påverkan av omgivningen. Denna teori fokuserar på hur vi präglas genom vår omgivning och våra erfarenheter. Den mest extrema formen av betonandet av miljön är att människan föds som ett oskrivet blad, tabula rasa, och sedan formas genom livet.

Inte minst präglas vi av uppväxten på ett sätt som följer med oss till vuxenlivet. En person med problematisk uppväxt, till exempel på grund av ett dysfunktionellt familjeliv, kan uppvisa sociala problemmönster senare i livet.

Man säger ibland att ”vi är en produkt av vår miljö”. På många sätt är detta sant, åtminstone delvis. Hos enäggstvillingar finns en stark korrelation i intelligens vid IQ-mätningar, men sambanden visar sig sjunka ifall tvillingarna vuxit upp isär.

Frånsett genetiska anlag är miljön en faktor som slår olika inom utbildning och kan påverka hur våra studieresultat blir. Små och stora klasser, studietakt, nivå på lärares pedagogiska kompetens är sådant som kommer påverka utgången hos olika elever. 

Manligt och kvinnligt

En central fråga som diskuteras gällande arv och miljö är hur könsroller påverkas. Fostras pojkar till män och flickor till kvinnor eller finns det utmärkande personlighetsdrag redan vid födseln? Studier har visat att en dag gamla spädbarn reagerar olika beroende på deras kön när de exponeras för ett mänskligt ansikte respektive en mobiltelefon. De nyfödda flickorna ägnade mer tid att titta på ansiktet medan de nyfödda pojkarna ägnade mer tid titta på mobilen.

Detta är inget bevis för att könsroller bestäms på arvsnivå, men det visar på att medfödda skillnader existerar. De betyder heller inte att miljöfaktorer är oväsentliga, troligtvis kommer mindre personlighetsmässiga avvikelser mellan könen vid födseln sedan förstärkas genom social betingning.

Nästa artikel: Människan som individ

Källor

  • Karlsson, Lars (2012), Psykologins grunder (5e uppl.)
  • Singer, Peter (2016), Praktisk etik (övers. Jakobsson, Jim)

Artikel publicerad: 2019.04.24
Författare: Oskar Strandberg


Tillbaka till toppen av sidan | Alla artiklar