Inlärning och studieteknik

huvud med böcker iExperiment har visat att om vi försöker memorera en lång rad av siffror eller ord kan vi efteråt lättast återge de sista och relativt lätt de första medan siffrorna eller orden i mitten är svårast att återkalla från minnet. Detta beror på den process som försiggår i arbetsminnet: den första informationen hinner bearbetas en aning och lagras innan ytterligare informationen kommer och överbelastar arbetsminnet och sedan minns vi den sista delen av informationen eftersom den fortfarande är färsk i minnet.

En sådan förutsättning, vars fenomen kallas seriepositionseffekten, är värd att känna till då vi försöker lära oss saker och kan bland annat ligga till grund för lyckad studieteknik. Ett sätt att förhålla sig till detta är att bearbeta ny fakta, vilket konkret kan ske genom att man till exempel efter varje avsnitt eller kapitel i en bok sammanfattar vad man har lärt sig innan man läser vidare. Vid föreläsningar kan det vara svårt att göra detta då det kanske bara ges en kortare paus under hela föreläsningen (som dessutom oftare innefattar kaffedrickande och samtal än bearbetning av det nyss inlärda). Vad man kan göra är att ta anteckningar från föreläsningen som man på kvällen går igenom för att bearbeta den nya informationen, vilket gör att den bättre fastnar i långtidsminnet.

Bearbetning sker också i själva processen då vi antecknar något. Kanske har du någon gång märkt att bara genom att du skrev ner en minneslapp kommer du ihåg vad som står där utan att sedan behöva titta på lappen?

Bearbetning sker också under själva processen då vi antecknar något. Kanske har du någon gång märkt att bara genom att du skrev ner en minneslapp kommer du ihåg vad som står där utan att sedan behöva titta på lappen? Experiment har dessutom visat att vi minns bättre om vi skriver ner saker med en penna i stället för på ett tangentbord. Varför det ligger till så har forskare inte kunnat besvara säkert, men en trovärdig tes som framförts är att skrivandet på tangentbord kräver att hjärnan även fokuserar på den processen medan skrivandet för hand sker mer automatiskt.

Ett fördelaktigt sätt att bearbeta fakta som vi vill minnas är att lära oss lite i taget i stället för allt på en gång. Den som läser inför ett prov främjas därför av att dela in läsningen i flera pass eftersom det som kallas primäreffekt (det vi lär oss i början av ett pass) och nysseffekt (det vi lär oss i slutet av ett pass) då ger bäst utdelning.

Sinnesstämning och annat som förlösare

Om vi lär oss något i en särskild sinnesstämning kommer vi senare komma ihåg det bättre när vi är i samma sinnesstämning. Olika sinnesstämningar kan därför framkalla olika minnen.

Samma slags fenomen inkluderar påverkan av koffein, alkohol och annat. Som att om vi dricker kaffe när vi pluggar inför en tenta kan det vara en idé att dricka kaffe när vi sedan utför tentan.

Det senast inlärda hamnar på toppen av minneshögen

Ett annat område inom forskningen kring minne och glömska som är relaterat till inlärning är hämningsteorin. Enligt denna kommer det nyss inlärda bli negativt påverkat av sådant som lärs in efteråt. Det påminner om exemplet ovan och seriepositionseffekten, fast här rör det sig inte om på sättet arbetsminnet mottar och bearbetar information utan hur den struktureras i långtidsminnet. Som en konsekvens av detta bör vi till exempel med fördel studera inför en kommande tenta fram tills vi går och lägger oss, vilket resulterar i att information kan bearbetas utan att någon annan efterföljande information hämmar detta.

Nästa artikel: Motivation och drivkraft

Källor

  • Powell, Michael (2015), Minnesträning, (övers. Svante Skoglund)
  • Karlsson, Lars (2012), Psykologins grunder

Artikel publicerad: 2017.01.30
Författare: Oskar Strandberg

Tillbaka till toppen av sidan | Alla artiklar