Socialpsykologi

Socialpsykologi är inriktad på människan och hur hon fungerar som en social varelse. Som forskningsfält var socialpsykologin från början en del av sociologin, men har fått status som ett eget perspektiv inom psykologin även om sammankopplingar med sociologin fortfarande görs.

Inriktningen fick ett större genomslag med bakgrund i de så kallade Hawthorne-undersökningarna som bedrevs på 1920- och 1930-talen. Hawthorne-undersökningarna gjordes på fabriker i stadsdelen Hawthorne utanför Chicago och har haft starkt inflytande på arbetspsykologi. Vad som framgick i dessa experiment var den stora betydelsen som relationerna utgjorde i en arbetsgrupp samt att psykologiska faktorer var viktigare än yttre betingelse när det gällde arbetsprestationer.

Från forskningen uppstod termen hawthorneffekt, vilken syftar till den inverkan på försökspersoner som uppstår då de är medvetna om att de ingår i experiment.

Människan som samhällsvarelse och sociala attityder

En vilja att komma underfund med människan som samhällsvarelse kan spåras tillbaka till slutet av 1800-talet då Gustave Le Bon gav ut Massans psykologi (Psychologie des foules). Le bon såg med oro på de tendenser hos människor som fick dem att blint följa en ledare och bli del av en större massa. Genom samma lins blickade delvis den samtida sociologen Gabriel de Tarde. Han myntade begreppet ”grupptänkande” och intresserade sig för hur imitation fungerade som samhällspsykologiskt fenomen.

År 1924 publicerades boken Social Psychology av Floyd Henry Allport i vilken sociala attityder för första gången togs upp. Han underströk att våra attityder uppstår ur ett socialt sammanhang: vad andra tycker påverkar våra egna åsikter. Intresset för sociala attityder fördjupades under nästkommande årtionde då det för första gången gjordes stora mätningar av folks åsikter. En av pionjärerna var George Gallup som gett namn åt metoden att mäta folkopinioner.

Gruppdynamikens roll för självbilden

En central aspekt inom socialpsykologin är tanken att människan formas i samspel med andra: gruppdynamisk psykologi. Termen gruppdynamik går tillbaka på den amerikansk-tyska socialpsykologen Kurt Lewin. Lewin använde även termen feedback som beskrivning på den respons en person får av sin omgivning.

Som en social varelse är människans självbild i mycket en produkt av samspelet med andra. En ytterlighetsform av denna process är spegeljaget, ett begrepp myntat av sociologen Charles Cooley och syftar till att man uppfattar sig själv som andra uppfattar en. Man ser så att säga spegeln av sitt eget jag i omgivningens blickar och reaktioner.

Fastän alla i någon mån påverkas av hur andra ser på en finns det risker med att i för hög grad uppfatta sig själv utifrån andras syn. Omgivningens uppfattning blir då gällande till bekostnad av den egna personlighetsutvecklingen. Dessutom kan det uppstå integritetsproblem då personen styrs av andras förväntningar och agerar för att leva upp till dessa.

Det är inte endast i samspelet med den egna gruppen som självuppfattningen formas utan även genom referensgrupper. Detta är grupper som inte utgör den närmaste omgivningen utan grupper på längre avstånd. Genom att jämföra sig med sådana grupper och sedan efterlikna eller ta avstånd från dessa formas ytterligare delar av självbilden.

Inom socialpsykologin används begrepp som implicit och explicit självbild. Den implicita självbilden upplever vi endast otydligt, men den är fast förankrad på djupet. Den explicita självbilden är den vi tydligare upplever.

Det är vanligt med motsättningar mellan den implicita och explicita självbilden i det att individen till exempel uppfattar sig själv som självsäker fast där den implicita självkänslan röjer en osäkerhet. Denna kan komma till uttryck i ett fördomsfullt beteende mot svagare grupper i samhället, något som sker för att skydda svagheterna i den egna självbilden.

Vad som också kan konstateras är att självuppfattningen inte är entydig. I stället uppstår flera självbilder från omgivningens varierande bemötanden. Detta ger den dynamiska effekten att personer är benägna att agera något annorlunda beroende på det umgänge som gäller för stunden.

Källor

Artikel publicerad: 2018.09.16
Författare: Psykologisktvetande.se