Valfrihetens vånda

frågeteckenI vår moderna värld har valen i livet blivit långt fler och våra valmöjligheter märks inom en rad områden som utbildning, karriär, relationer, utseende och konsumtion. Val kan kosta tid, kraft och framför allt en rejäl portion efterföljande tvivel på ifall det tagna beslutet verkligen var det bästa.

I boken The Paradox of Choice (på svenska Valfrihetens tyranni) beskriver Barry Schwartz hur olika valmöjligheter kan bli en börda snarare än ett privilegium. Schwartz påstår inte att valmöjligheter i sig är något negativt. Att ha självbestämmelse är eftersträvansvärt, men då valmöjligheterna överstiger en viss gräns kan mångfalden bli överväldigande. Det är inte valet i sig utan summan av alla val som bildar en börda.

När det uppstår ett för stort överflöd av valmöjligheter kan det först och främst leda till dåliga beslut samt tidsspillan, men också till oro och stress. I värsta fall även depression och Schwarz tycker sig se ett eventuellt samband mellan den allt större mängd deprimerade människor i västvärlden och de ökade valmöjligheter som finns.

Beslutsvånda för oss som konsumenter

I vårt moderna liv har valen i livet blivit långt fler och våra valmöjligheter märks inom en rad områden som utbildning, karriär, relationer, utseende och konsumtion.

I nämnda bok redogör Schwartz för det kolossala utbudet av olika produkter vi har att välja och vraka mellan som konsumenter. Detta överflöd innebär mängder av likvärdiga produkter inom samma kategorier med ideliga valsituationer som följd. Vi människor är lyckligtvis utrustade med en viss vanemässighet som gör att vi redan från början har vårt val klart, fast med större utbud utmanas vår vanemässighet i högre grad.

Under de senaste årtionden har många monopol avskaffats, vilket följts av ökade valmöjligheter för konsumenter. Det finns inte längre ett telefonbolag, ett bestämt antal TV-kanaler och inte längre ett val för elförsörjning. Ett större utbud behöver så klart inte vara en nackdel, men det bidrar till att vi får ta ytterligare beslut i vår vardag, något som i sin tur kan skapa en press då vi är införstådda med att vi kan förlora pengar om vi inte sätter oss in i vilket elbolag som ger oss förmånligaste pris eller vilka fonder som ger oss mest i pension.

Den psykologiska effekten av att vi har mer att välja mellan kan få våra hjärnor att uppfatta det som vi har mer att förlora (när det gäller våra pensioner innebar reformerna som ledde till dagens system att vi även bokstavligt har en del att förlora på ett dåligt beslut).

Kan ett val vara bättre än många?

Den psykologiska effekten av att vi har mer att välja mellan kan få våra hjärnor att uppfatta det som vi har mer att förlora

I detta konkreta exempel där valmöjligheter spelar in i hur vi värderar något finns två situationer att utgå från:

I det första fallet gäller att vi har en specifik sak framför oss i form av en film som startar klockan nio. Under dagen vet vi att detta är något som kommer ske vid denna tid på kvällen, vi har detta att se fram emot och strukturerar våra övriga göranden på eftermiddagen och den tidiga kvällen så att vi blir klara inför filmens början. Det är som ett litet evenemang annalkas.

I det andra fallet kanske vi surfar in på NetFlix någon gång tidigt på kvällen och börjar då kolla runt i sortimentet av filmer. Vi finner några möjliga kandidater och medan vi bestämmer oss tänker vi bland annat tankar som "om jag börjar titta på x kanske jag en bit in i filmen ångrar att jag inte valde y i stället". Detta fenomen kallas förlustaversion, vi känner olust inför att vi kanske missar en positiv upplevelse efter vi låtit ett annat alternativ gå före. Vilken tidpunkt vi ska börja titta på den film som slutligen väljs är oklart och det blir mest som det kommer.

Det handlar här inte om att förutsäga vilken som blev den bästa filmen utan om hur hela dagen inklusive eftermiddagen samt kvällen erfors. I det första fallet har vi något givet, utanför oss själva att se fram emot medan vi i det andra på egen hand tar oss an att utse vår underhållning för kvällen.

Kanske är det så att det första alternativet för ganska många sammantaget sett medför ett större välbefinnande under den dagen trots att vi inte själva helt fick välja filmen vi såg?

Förutom de saker som berörts i redogörelsen för de båda fallen kan två ytterligare punkter adderas, vilka är av betydelse för hur mycket positiv känsla vi får ut av olika situationer där val finns inblandade:

I boken Valfrihetens tyranni refererar Barry Schwarz till ett psykologiskt experiment där två försöksgrupper fick provsmaka på sex respektive tjugofyra sorters marmelad. Alla fick rabattkuponger, men det visade sig de som fått provsmaka flest sorter valde att köpa marmelad i tre procent av fallen medan de som smakat färre sorter i trettio procent av fallen köpte någon marmelad. Att färre valmöjligheter leder till högre motivation för en produkt bekräftades i ett liknade experiment där det denna gång handlade om choklad i stället för marmelad.

En teori för anledningarna bakom detta beteende är att köpet av en produkt blir mindre tilltalande om det finns många alternativ eftersom vi då genom köpet också väljer bort mera. Termen förlustaversion som nämndes ovan är på nytt aktuell: färre alternativt medför alltså mindre ”förlust" för det som väljs bort och därför också högre "vinst" för den valda produkten.

Vad Schwartz också noterat är att om vi ständigt omprövar våra val – ”Är detta rätt arbete för mig eller kan jag hitta ett bättre?”, ”Är detta rätt partner för mig eller kan jag hitta någon bättre?” – leder det till att frågorna aldrig blir lösta. Vårt liv kommer på flera områden inte innehålla så mycket beständighet som ständigt jagande efter annat.

Det subjektiva är huvudsaken

Att finna det absolut bästa av olika alternativ behöver inte alltid vara det som gör livet behagligast för oss. Enligt Schwartz handlar det i slutändan om vad den subjektiva upplevelsen blir och inte vilket val som är det objektivt bästa.

Att det som kan bedömas som objektivt bästa val inte upplevs som bäst har bland annat som orsak i det redan nämnda, nämligen att ju fler olika alternativ vi jämför, desto fler kommer vi välja bort, vilket skapar högre förväntningar samt förlustaversioner. Bättre vore att vi gjorde ett snabbt val baserat på några huvudsakliga kriterier i stället, vilket hade landat i en positivare upplevelse.

Att slita sig loss från valfrihetens bördor

För att minska de negativa bördor som valmöjlighet synbarligen för med sig ger Schwartz fem punkter att följa:

Det går att konstatera att anhopandet av valmöjligheter inlåter oss i en strävan bortom det som är fullt dugligt. Förutom att dem skärper våra kriterier tenderar de väl tagna besluten att efterföljas av omprövning. När vi översköljs av val är det psykologiska priset i slutändan oproportionerligt högt och risken är stor att vi gör oss själva en otjänst genom att aldrig bli nöjda med det näst bästa.

Källor

  • Schwartz, Barry (2004), Valfrihetens tyranni (övers. Helms, Elisabeth)

Artikel publicerad: 2016.01.22
Författare: Psykologisktvetande.se


Tillbaka till toppen av sidan | Alla artiklar