Vår vilja och vår kontroll över den

Till skillnad från djuren är vi människor inte hänvisade till att enbart lyda våra instinkter och därför uppstår val som påverkas av vår vilja. Viljan skiljer sig från instinkten på ett rent psykologiskt plan: den är inte begränsad till ett fåtal utvägar utan bär på en riklighet långt bortom instinkternas domäner.

Hur stor del av vårt tänkande som är kontrollerat av oss själva har varit en fråga som sysselsatt filosofer och psykologer under många decennier och där uppfattningarna gått isär. Den ena ståndpunkten har utgått från ett synsätt där vårt tänkande ibland ansetts som helt kontrollerat medan bland annat psykoanalytiker har framhållit en närapå motsatt syn där vi inte alls kan kontrollera vårt tänkande då våra beteenden bestäms av omedvetna impulser (drifter). Idag befinner sig den rådande uppfattningen någonstans mellan dessa ytterligheter.

Att inte veta vad man egentligen vill

På grund av den godtycklighet som betingar vår vilja infinner sig ofrånkomligen stunder av ovisshet. Vi drar en stor last av viljor och det skapar påfrestande situationer där vi ibland famlar efter en riktning. Brist på viljemässig riktning kan skapa känslor av tomhet och meningslöshet. Och när vi söker efter en övergripande vilja råder subjektiva och relativa premisser som blir grogrund för existentiell utsatthet.

Våra falska antaganden

Det är en utbredd drivkraft hos människor att vilja tillfredställa sina preferenser. Fast det vi strävar efter avspeglar inte alltid våra innersta önskningar utan ibland bara vad vi tror att vi önskar oss.

Vi kan till exempel under en tid eftersträva att tillägna oss något för att sedan vi nått målet upptäcka att det var något annat vi egentligen velat uppnå. Ibland används ordet ”livslögn” om ett förfelat liv där falska antaganden om ens eget bästa fått råda medan de verkliga målen varit skymda.

Psykologen Erich Froom kallar denna mekanism för ”pseudovilja”. Han skriver i sin bok Flykten från friheten att när människor tar beslut är det frapperande ofta de missuppfattar besluten för sina egna när de i själva verket ”fogar sig efter seden, plikten eller helt enkelt någon påtryckning”.

Ljuger minnet för oss?

En annan psykolog, Barry Schwartz, skriver i boken Valfrihetens tyranni att ”bristen på överensstämmelse mellan logik och minne antyder att vi inte alltid vet vad vi vill.” Vi baserar ofta våra önskningar på sådant vi tar från minnet, fast frågan är om vårt minne alltid ger oss en klar bild av det tidigare upplevda och hur vi uppfattade det. Vi minns ofta blott delar av upplevelser och dessutom har forskning visat att delar av en upplevelse tränger bort minnet av den totala upplevelsen, något som är ett resultat av vårt minnes beskaffenhet. Vi kan därför inte alltid värdera helheten av våra upplevelser på ett tillförlitligt sätt.

Frestelserna

Kortsiktiga impulser kontra långsiktig eftertänksamhet

Som vi alla vet är det lätt hänt att falla för den tillfälliga impulsen. Den belöning som befinner sig närmast nuet vinner oftast i beslutskonflikten som utspelar sig inom oss.

Att försumma sin innersta vilja är också många gånger förenat med att kortsiktiga mål skymmer sikten för långsiktiga värden. Det kan handla om vardagliga ting som att bota sin rastlöshet med sockerintag, vilket inte avhjälper rastlösheten särskilt länge utan tvärtom kan förvärra den på längre sikt.

Frestelsen som då vi fallit för den efterlämnar en negativ bieffekt, finns i många former. Det kan vara suget efter sötsaker kontra vetskapen att sockerintag kan ha hälsomässiga nackdelar. Vi måste därför lära oss att ibland värja oss för de kortsiktiga frestelserna om vi vill agera rationellt i enlighet med det långsiktigt bästa. Men som vi alla vet är det lätt hänt att falla för den tillfälliga impulsen. Den belöning som befinner sig närmast nuet vinner oftast i beslutskonflikten som utspelar sig inom oss.

Studier har gjorts för att få klarhet i varför impulser vinner mot eftertänksamhet i vår hjärna. I ett experiment av Jonathan D Cohen upptäcktes samband med aktivering i belöningssystemet i hjärnan då kortsiktiga vinster kunde uppnås. Vid långsiktiga vinster skedde inte samma aktivitet av belöningssystemet och därför är det antagbart att det är saker som sker i hjärnans belöningssystem som påverkar våra beslut i dessa fall.

En fri vilja, men kan vi tolka den?

Vi har visserligen en fri vilja, men vi kan inte alltid dechiffrera den. Vi kan heller inte gå tillbaka till våra erfarenheter och förvänta oss att få en klar och fullständig bild av tidigare händelser, vilket gör att vi har mindre underlag inför framtida beslut. Det är bland annat av dessa anledningar vi tenderar att göra om samma misstag flera gånger.

Vår viljas signaler blinkar starkt, kanske rentav bländande, då de uppkommer genom våra impulser, impulser som tenderar att anamma en snar tillfredsställelse och som tycks missa de långsiktiga vinster som på något sätt förvanskats i kommunikationen med oss själva.

Källor

  • Schwartz, Barry (2004), Valfrihetens tyranni (övers. Helms, Elisabeth)
  • Erich Fromm (1943), Flykten från friheten (övers. Tore Ekman och Alf Ahlberg)
  • Psykologifabriken.se, Kortsiktighet vs Långsiktighet, Belöning vs Rationellt tänkande, hämtat 2016-09-04 från http://www.psykologifabriken.se/kortsiktighet-vs-langsiktighet-beloning-vs-rationellttankande/

Artikel publicerad: 2016.12.14
Författare: Oskar Strandberg


Tillbaka till toppen av sidan | Alla artiklar