Selektiv perception – vår förmåga att sortera intryck

De mängder av intryck vi ständigt utsätts för är en övermäktig uppgift för vår hjärna att lagra. Därför är den inställd på att selektivt sortera bland sådant som ljud- och synintryck. Vad som är överflödigt sorteras automatiskt bort.

Naturlivet är inte vad vi helst bör fokusera på när vi kör på en landsväg i 90 kilometer i timmen. Därför är vårt fokus riktat på vägens sträckning och vad som sker på den. Inte heller är annonser sådant som brukar tilldra sig vårt primära intresse då vi läser en tidning. Även om publicisten placerat annonser på de utrymmen som tenderar korsas av vår blick kommer de flestas ögon snabbt söka efter annan information.

Vi väljer inte alltid själva vad som sorteras bort. Även om vi skulle önska att helt slippa höra ljuden från personen som sitter och pratar i sin telefon bakom oss på bussen kan det bli svårt. Vår hjärna är nämligen programmerad att uppmärksamma mänskligt tal och därför upptas sådant av vår perception.

Chansen är annars stor att störande ljud i bakgrunden efter ett tag försvinner från vår uppmärksamhet. Våra sinnens känslighet avtar gentemot stimuli eller intryck som upprepas. Denna form av selektiv perception kallas sensorisk adaption och förklarar varför vi med tiden bortser från vissa konstanta ljud i vår omgivning så länge de inte är alltför påträngande.  

Samma fenomen förklarar varför intryck från samma källa upplevs olika i grad efter upprepat stimuli även hos våra andra sinnen. När vi badar vänjer vi oss vid vattnets temperatur efter vi varit i ett tag medan det kändes kallare eller varmare de första sekunderna.

I vilken grad vi upplever sinnesintrycken kan också påverkas av andra saker som våra känslor och intressen. Någon som till exempel tappat sin nyckel och letar efter den i skogen kommer att vara mer observant på blänkande synintryck på marken. Likaså kommer någon som väntar ett besök vara extra uppmärksam på ljud utanför dörren eller huset.

I vilken grad vi upplever sinnesintrycken kan vidare påverkas av hur vi uppfattar det på en skala från positivt till negativt. Om vi upptäcker ett lågt, men irriterande ljud kan vi fortsätta uppleva detta länge om vi inte kan låta bli att koncentrera oss på det. Om det däremot inte stört oss nämnvärt från början kommer vi troligen snabbare att sluta uppfatta det.

Hur många sinnen har vi?

Utöver de vanligaste sinnena – synen, hörseln, lukten, smaken och känseln – har vi även balanssinnet och det kinetiska sinnet (hur vi rör oss med vår kropp och var vi har våra kroppsdelar).

Ett sinne kan dessutom i sin tur ha fler sinnen då de har varsin receptortyp. Vårt känselsinne har till exempel beröringssinne, temperatursinne, trycksinne och smärtsinne.

Källor

  • Karlsson, Lars (2012), Psykologins grunder (5e uppl.)

Artikel publicerad: 2019.06.25
Författare: Psykologisktvetande.se


Tillbaka till toppen av sidan | Alla artiklar