Hur minnet påverkas av åldrandet

De alltmer svårplacerade episoderna i ett tillknycklat minne.

Åldrandet är förknippat med reducerad minneskapacitet. Det finns dock forskning som tillbakavisar att minnet försämras med åldern rent generellt. Denna forskning hävdar att vad som sker är att minnet blir långsammare med tiden, men inte på grund av nedsatt kapacitet utan på grund av den digra lagring av minnen som ackumulerats. Att minnet bevaras under åldrandet förutsätter att hjärnan förblir stimulerad med mentala utmaningar.

I den stora svenska longitudinella studien Betula kunde det dock bekräftas att det episodiska minnet (se mer nedan) statistiskt sett börjar försämras märkbart i 60-årsåldern, något också tidigare mindre studier pekat på.

Vad som orsakar minnesförändringar

Minnesförändringar är ett faktum som vi alla märker av, men särskilt är förändringarna tydliga i högre åldrar med ofta negativa tendenser. Studier har samtidigt visat att det finns undantag och att det är fullt möjligt med ett välbevarat minne genom livet.

Orsakssambanden bakom minnesförändringar är komplexa och är en kombination av en mängd faktorer. Vikta sådana är ärftlighetens betydelse och beteende under hela livet som kan påverka minnesförändringar.

Varför vårt minne försämras med tiden har bland annat att göra med att den del av hjärnan som kallas hippocampus krymper, vilket brukar ske märkbart efter 60 års ålder. Individuella avvikelser förekommer och hipposcampus är hos vissa lika stor hos medelålders personer upp till 80 års ålder.

Den glidande tiden och gapen i den

Den del av minnet som tydligast berörs av åldern är det episodiska minnet som innefattar minnen från händelser i vårt liv, ofta av vardaglig karaktär: ”I vilken låda la jag den saken?” eller ”Var det förra eller förrförra veckan som jag senast vattnade blommorna?" Dessa är exempel på sådant som berörs av retrospektiva episodiska minnen. En annan sort är prospektiva episodiska minnen som exempelvis: ”När var det nu igen jag skulle [göra något]?”.

Vad som också sker är när minnesförmågan försämras är att det inte lagras lika mycket nytt i långtidsminnet. Därigenom uppstår en förskjutning, eller gap, av inlärd information. En retrograd minnesproblematik med andra ord som får de äldre lagrade minnena att finnas ”närmare tillhands”, i brist på annat som inte lyckats fylla ut gapet, och uppfattas därför som närmare i tiden. Det är därför vi ibland tror att något hände bara för två eller tre år sedan när det i själva verket inträffade för mer än fem år tillbaka i tiden och så vidare.

Samma bakomliggande mekanismer kan märkas genom att en fråga ställs gång efter annan av den äldre trots att den redan besvarats vid tidigare tillfällen – bearbetning av informationen har misslyckats vid varje tillfälle då de mottagna svaren på frågan hamnat i korttidsminnet och sedan försvunnit i ”gapet”.

Dåligt minne och försämrad livskvalitet

Att inte minnas kan upplevas som ett dystert konstaterande att något, som tidigare tillhört oss, gått förlorat. Det kan också medföra en påtaglig oro för att inte kunna ha tillräcklig kontroll på vad som pågår omkring en och i ens liv.

Dåligt minne kan ge sämre livskvalitet av flera anledningar. Utöver att vara ett praktiskt handikapp i många avseenden kan det innebära att man inte längre kommer ihåg sina preferenser för olika saker. Även om preferenserna knappast helt försvinner och man famlar i blindo om vad man föredrar och inte, kan särskilt uppdateringar av preferenser försvinna strax efter dem införlivats.

En person kan därför misstolka sina egentliga egna preferenser då denne drar sig till minnes – ett inaktuellt – tyckande inför något som senare uppdaterats (eftersom denne hunnit glömma att en uppdatering skett). Nya erfarenheter minskar därför i värde utifrån detta perspektiv eftersom de inte kan fungera som information och vägledning inför framtida beslut.

Man utgår ofta från preferenser då man bestämmer sig för saker och om ens preferenser inte är till fullo tillgängliga för minnet medför det att ens egen vilja inte efterlevs som den annars gjort. Någon köper varor från affären bara för att märka att man inte gillar smaken, någon reser till en plats bara för att märka att man inte trivs. Sedan sker detta igen.

Oavsett hur glömskan är beskaffad och i vilken grad vi uppfattar den är den något vi alla kan relatera till. Våra sinnesintryck matas varje dag med ny information, fast snart inser vi att de passerade ögonblicken växer samman till vad som blir vårt så smått dunkla förgångna.

Källor

• Nyberg, Lars; Nilsson, Lars-Göran och Letmark, Peter (2016), Det åldrande minnet

Artikel publicerad: 2023.09.16
Författare: Oskar Strandberg

Tillbaka till toppen av sidan | Alla artiklar