Faktorerna bakom lycka och välbefinnande

Vilka vägar leder till det goda livet och vilka är lyckligast?

Silhuett av någon som flyger med hjälp av paraplyKring millenniumskiftet presenterades en ny gren inom psykologin som gavs namnet Positiv psykologi (Positive Psychology). Denna vurmade för de positiva delarna av det mänskliga psyket och var en reaktion mot psykologins fokus på negativa aspekter såsom psykiska störningar och stress. Huvudområdet för den positiva psykologin är i stället det subjektiva välbefinnandet.

Enligt Positiv psykologi bör betraktelsesättet i högre grad vara inställt på förebyggande åtgärder och inte enbart på att behandla redan uppstådda psykiska problem. En metod att förebygga negativa psykologiska känslor är att skapa förutsättningar för ökad positivism. Att hysa övervägande positiva känslor är enligt många en grogrund för såväl lycka som framgång i livet.

Vad ger lycka och välbefinnande?

Ed Diener, känd under smeknamnet ”Dr. Happiness”, är ett av de ledande namnen inom den positiva psykologin och han betonar genernas betydelse för lycka medan han nedvärderar betydelsen av yttre omständigheter. En yttre omständighet som ekonomi anser han till exempel vara av ringa betydelse för en persons välbefinnande. Likadant gäller att utseende har en märkbar, men liten påverkan på vår lycka.

Att ha ett bra familjeband och ett rikt socialt nätverk däremot befrämjar generellt välbefinnandet i hög grad. Detta är en förklaring till varför utåtriktade personer generellt är lyckligare än inåtriktade. Att vara gift är dock bara ett mindre plus och ska ses som en liten faktor.

På frågan vad som genererar och utmärker lycka poängterar Diener speciellt fyra faktorer:

Ett annat stort namn inom den positiva psykologin är Martin E.P. Seligman. Han betonar bland annat produktivitet på jobbet som någonting viktigt för välbefinnandet, men tillägger att det är oklart om tillfredsställelse med arbetssituationen föder lycka eller om det är en persons positiva läggning som skapar tillfredsställelse på jobbet.

Vidare betonar Seligman att en bättre livskänsla inte frammanas genom att korrigera sina svagheter lika mycket som att odla personliga styrkor. Det är individens egen personlighet som avgör graden av välbefinnande snarare än yttre omständigheter. Bland personlighetsdragen som när ett välbefinnande räknar Seligman upp kunskap, integritet, känslofullhet, lojalitet och rättskaffenhet.

Bästa böcker inom psykologi: Se listan över rekommenderade böcker

Samband mellan ekonomi och välbefinnande

Pengar är en central fråga i många människors liv. Det är särskilt bristen på pengar som frammanar tankar om hur mycket bättre allting kunnat vara om bara det funnits mer av dem på bankkontot. När väl pengarna finns på bankkontot är uppsvinget i välbefinnande av ett fortsatt inflöde dock litet. Studier visar att det inte sker någon nämnvärd ökning i lyckograd efter ekonomin nått en viss nivå.

De pengar som tjänas via arbete är inte nog kompensation om arbetet i sig är otillfredsställande. Troligt är annars att ett välbefinnande resulterar i större produktivitet och i förlängningen högre inkomst. Kanske är det lyckan som förbättrar vår ekonomi och inte tvärtom?

Sociologen Zygmunt Bauman noterar att löftet i konsumtionssamhället att tillfredsställa materiella behov utan historisk motsvarighet är ett löfte som förblir "förföriskt bara så länge begäret förblir otillfredsställt". Med andra ord när den potential som finns i konsumtionens väg till materiellt överflöd väl är besannad avklingar också tillfredsställelsen eftersom vårt begär är tillfredsställt. För att kunna erbjuda ny tillfredsställelse krävs alltså hela tiden nya begär att tillfredsställa.

Samband mellan hälsa och välbefinnande

En del studier har rentav visat att lyckliga personer bara är hälften så benägna att dö som olyckliga. En av orsakerna till de markanta hälsoaspekterna är att positiva känslor bromsar in åldrandet.

Studier har – föga överraskande – kunnat konstatera att det finns samband mellan hälsa och välbefinnande. En del studier har rentav visat att lyckliga personer bara är hälften så benägna att dö som olyckliga. En av orsakerna till de markanta hälsoaspekterna är att positiva känslor bromsar in åldrandet. Andra orsaker är att lyckliga personer har lägre blodtryck och starkare immunförsvar.

Till detta kan även adderas fler orsaker som att människor som upplever välbefinnande i högre grad äter nyttig mat och söker upp information om hälsorisker. Antagbart är att olyckliga personer inte prioriterar att äta nyttigt eller engagerar sig i information kring hälsorisker då de inte bryr sig lika mycket eller saknar energi till detta.

Medfödda behov

Enligt en teori om självbestämmande finns de tre inre medfödda behov som är nödvändiga för tillfredsställelse och välbefinnande, dessa är:

Samtliga dessa behov är fundamentala för vårt välmående och är knutna till motiv och mål. Kompetens, tillhörighet och autonomi utgår från vår inre vilja att utvecklas och göra sådant vi är bra på; att bli en del av större sociala nätverk och interagera med människorna i dessa; att kunna få göra egna val och inte känna sig kontrollerad.

Vilka är lyckligast?

Vi har redan nämnt många faktorer som påverkar välbefinnande. Det går också att peka på skillnader i sådant som kön, ålder och demografi.

Rent generellt är kvinnor något lyckligare än män, men det kan tilläggas att de oftare drabbas av depressioner.

Yngre människor i tonåren är allra lyckligast. Därefter kommer de som nått en ålder på runt 80 år (vissa studier pekar ut de äldsta som allra lyckligast). De statistiskt minst lyckliga sett till ålder är de runt 45–50; ålderskriser är vanligt i just dessa åldrar. Varför äldre i genomsnitt tycks mer nöjda med livet än de i medelåldern kan ha en kemisk förklaring som stavas oxytocin. Det är en signalsubstans som bland annat antas ha samband med hjälpsamhet och tillfredsställelse med tillvaron. Studier har visat att oxytocin frigörs i högre halter hos äldre.

Det går förstås också hitta tendenser kring lycka baserat på var i världen man bor. Föga förvånande är människor som lever i fattiga och/eller oroliga länder generellt mindre lyckliga än de som lever i välfärdssamhällen. När det gäller länder på ungefär samma välfärdsnivå finns det många andra faktorer som spelar in. I en undersökning från 2006–2007 gjord av European Social Survey toppar Danmark, Schweiz och Finland listan över vilkas invånare som är lyckligast i europeiska länder (Sverige hamnar högt upp på en femte plats). Längst ned på listan finner man Portugal, Ukraina och Bulgarien.

Är vi lyckligare nu än förr?

Eftersom det inte finns någon universell måttstock för lycka är det antagligen omöjligt att utreda ifall den förmoderna människan var lyckligare än dagens människa. Argument som att vi idag har högre komfort och bättre tillgång till föda strandar på att förutsättningen för lycka inte kan skattas efter objektiva skalor utan beror på subjektiva upplevelser. Om en förmodern människa kände sig olyckligt över hunger berodde det på att denne jämförde med en för denne känd normalsituation, knappast på grund av jämförelser med en hypotetisk framtid där mat skulle finnas i överflöd för många människor.

Känslan av lyckan uppstår genom jämförelser inom en räckvidd baserad på erfarenheter. Därför kan inte jämförelser av vår belägenhet med människors i en hypotetisk framtid tusentals framåt i tiden framkalla känslor av lycka eller olycka. En hypotes om att framtidens människor skulle ha betydligt bättre ekonomi än vår egen skulle inte göra oss märkbart olyckliga. Däremot kan vi känna oss bedrövade över faktumet att vår ekonomi är klart sämre än andras i vår omgivning.

Detta till trots finns det mätningar i form av självuppskattningstest och sådant som suicidaltal dessa kan förstås sammanställas över jämföras över tid. Medan det är svårt att dra några slutsatser över mycket stora tidsavstånd kan det till påvisas skillnader då det finns insamlade data. Ett exempel är rapporter över självmordsfrekvens, vilka bör kunna återspegla samhällsutveckling. I en stor studie som innefattade befolkningar i 63 länder och undersökte effekter av den globala finanskrisen på 1990-talet kunde det i de flesta, men inte alla länder, märkas en mindre uppgång i självmordstalen.

Mer läsning: Hur vi skapar mening i tillvaron

Källor

Artikel publicerad: 2015.12.02, uppdaterad version: 2023.09.05
Författare: Psykologisktvetande.se

Tillbaka till toppen av sidan | Alla artiklar