Kognitiv psykologi

Den kognitiva psykologin (kognitivism) utgår från en syn på människan där tänkandet föregår känslorna – vilket kan ställas mot psykoanalysens fokus på drifterna som bas för beteendet. Människan styrs enligt det kognitiva perspektivet av en medvetenhet i syften och motiv. Vidare menar kognitivismen att människan är handlingsaktiv i den mån hon agerar utifrån sina erfarenheter snarare än att hon är en produkt av erfarenheterna.

Kognitiv psykologi sammanfattning:

Ordet kognitiv rör sådant som har med kunskap och tänkande att göra. Den kognitiva psykologin studerar den mänskliga hjärnan och dess mentala processer, vilket innefattar sådant som inlärning, minne, kritiskt tänkande, perception och kommunikation.

Bland terapiformer finns kognitiv beteendeterapi (KBT) och kognitiv psykoterapi (KPT). Se även termen kognition.

Wilhelm Wundt, Jean Piaget och Ulric Neisser – tre pionjärer

En av förgrundsgestalterna i denna gren av psykologin var tysken Wilhelm Wundt vars arbete under slutet av 1800-talet och början av 1900-talet gjorde mycket för den moderna psykologins utveckling. Han sysslade med det som är centralt för den kognitiva psykologin, nämligen vilka mekanismer som styr vårt tänkande.

En annan inflytelserik person inom den kognitiva psykologin var schweizaren Jean Piaget (1896–1980) som lade fram teorier om hur den mänskliga intelligensen utvecklas i stadier. Piaget frångick den vedertagna tron på barnets utveckling som successivt tilltagande i takt med ansamlingen av erfarenheter. I stället menade han att utvecklingen var kopplad till stadier som var och ett innehöll särskilda kännetecken.

Ett viktigt genombrott i Piagets förståelse av barns tänkande var insikten om att deras tänkande inte var en mindre utvecklad version av den vuxnes utan en i grunden olik. Piaget använder termen adaption för barnets utvecklingsprocess på det mentala planet. Han indelar adaptionen i assimilation som är ett slags vidareutveckling av redan inlärda beteenden och ackommodation som utgör utvecklandet av nya tankestrukturer i vilka barnen lär sig nya sätt att interagera med miljön.

Adaptionen sker inte minst i lekandet. I de första stadierna med rollekarna (t.ex. mamma-pappa-barn) gäller assimilation medan ackommodation tillkommer i regellekarna (t.ex. jage).

Det var dock först 1967 som kognitiv psykologi uppstod som ett begrepp, namngivet av den tysk-amerikanska psykologen Ulric Neisser. Neisser som fått epitetet "den kognitiva psykologins" fader såg till att kognitivismen vann mark på behaviorismen genom att visa på perceptionens och minnets betydelse för det mänskliga beteendet.

Aaron Beck och den kognitiva terapin

Aaron Beck skulle bli den som styrde kognitivismen in på mer behandlingsinriktade områden med sikte på psykiska sjukdomar. Kognitiv terapi, som senare skulle utmynna i det idag mer välbekanta kognitiv beteendeterapi (KBT) skulle visa mätbara effekter, vilket skiljde sig från den psykodynamiska terapin.

Becks tidiga insatser har sedan dess lagt grunden för att KBT och liknande behandlingsformen inom psykiatrin ofta ställs emot farmakologiska metoder ifråga om vad som lämpar sig bäst vid behandling av en psykisk åkomma.

Kognitivismens ledande ställning och användning idag

Mot slutet av 1900-talet hade kognitivismen skaffat sig en ledande ställning bland de psykologiska perspektiven. Inom kognitivismen studeras mentala processer som om de hade likheter med en dator. Människans handlingar sker genom att hjärnan matas med information från sinnena, vilka processas och sedan bildar underlag för handlande.

Idag ingår kognitionsforskning ofta i tvärvetenskaplig forskning tillsammans med områden som neurovetenskap, lingvistik och filosofi.

Kognitiv terapi

Kognitiv terapi uppkom under 1960-talet och bland annat som en alternativ väg bort från psykoanalytiska metoder. Den utgick från att drabbade av psykiska störningar såsom depression och ångest inte hyste en aggressivitet mot det egna jaget utan störningarna grundades i tankemönster. Inför sådana tankemönster utvidgades terapeutens roll till att vägleda patienten.

Som upphovsman brukar den amerikanska psykologen Aaron Beck utnämnas även om Rational Emotive Therapy (RET) hade utvecklats ett tag innan med vissa likheter.

Kognitiv terapi skulle i allt högre grad bli ersatt av kognitiv beteendeterapi, men är fortfarande en terapiform och används exempelvis för att komma till rätta med fobier.

Kognitiv beteendeterapi

Kognitiv beteendeterapi (KBT) ställer patientens tankar i centrum för de psykiska rörelserna och bortser i hög grad från den undermedvetna (dynamiken) som var psykoanalysens huvudsakliga fokus. Tankar och föreställningar ses enligt denna terapiform som vägledande för beteendet.

Källor

Artikel publicerad: 2015.10.3, uppdaterad version: 2024.08.27
Författare: Psykologisktvetande.se