Att bota depression – terapi och läkemedel

Hur terapi och mediciner fungerar mot depressiva tillstånd.

Terapi och läkemedel är de vanligaste behandlingsmetoderna för diagnostiserad depression. Ofta används båda i kombination för att tillsammans förhoppningsvis lindra den drabbades tillstånd.

Behandlingsmetoder

Kognitiv beteendeterapi (KBT) handlar om att ställa patientens tankar i centrum och på så sätt hitta bakomliggande psykologiska faktorer som utlöser de depressiva syndromen.

Tankar och sinnesstämningar hör ihop. Dålig sinnesstämning alstrar negativa tankar och omvänt. Depressiva personer tenderar ofta hamna i långa tankeutläggningar om negativa sidor av livet och det hopplösa i den situation de befinner sig i.

Detta är förvisso inget nytt under solen. Inom den kognitiva psykologin är sedan länge Aaron T. Beck ett aktat namn och han ansåg att felaktigt tänkande kunde leda till depression. Beck menade att psykiska problem kunde avhjälpas genom ett förändrat sett att tänka. Psykiska störningar är således inte resultat av yttre faktorer utan irrationellt tänkande.

Trots att KBT visat sig som en i sammanhanget lyckad metod är det långt ifrån alltid att den tillämpas i stället eller i kombination med läkemedel. Det är lättvindigare för läkaren att nöja sig med att skriva ut ett recept, vilket dessvärre innebär att alla möjligheter för lindring inte tillvaratas. Därför kan det vara av stor vikt att drabbade samt närstående själva försöker leta upp information i ämnet inklusive att eventuellt få kontakt med en psykolog. 

Kognitiv beteendeterapi har länge ansetts som det effektivaste sättet att bota eller mildra depressioner utöver medicinering. På senare år har dock en alternativ metod utmanat som den främsta metoden. Behavioral-activation (en direkt översättning till svenska blir beteendeaktivering) har enligt en stor studie som presenterades 2016 visat sig vara lika effektiv som KBT. Skillnaden är att det rör sig om handlande i stället för tänkande. Principen vilar i grunden på att det vi gör är länkat till hur vi upplever vårt liv och i fokus för behavioral-activation är att göra sådant som är positivt för personen.

En metod som på senare år fått positiva resultat i utvärderingar är floating. Här handlar det om att personen får ligga i en flyttank i några decimeter högt vatten i kroppstemperatur under cirka en timme i ett rum som dessutom är ljudisolerat. Försök har visat att floating minskar spänningar och kan ha lika stark effekt som medicinering, fast ytterligare forskning behövs för att fastställa detta.

En anann ny metod som låtit höra om sig är magnetstimulering. En elektromagnet fästs vid huvudet på patienten och framkallar ett elektriskt fält i hjärnbarken som påverkar nervceller som påverkar signaleringen i hjärnan.

Läkemedel

Antidepressiva medel är relativt effektiva mot depression. Med relativt effektiva menas att vissa, men inte alla märker av en förbättring samt att graden av förbättring varierar.

Den vanligaste typen av medicin mot depression är SSRI-läkemedlen där SSRI står för selective serototin reuptake inhibitors som kan översättas till selektiva serotoninåterupptagshämmare på svenska. Vad som antyds av namnet är att dessa läkemedel inriktar sig till att hämma återupptaget av signalsubstansen serotonin i hjärnan, vilken innebär att signalsubstansen inte försvinner från synapsen lika snabbt. I en intervju säger psykiatrikern och forskaren Mikael Tiger att ”SSRI fungerar bra eller ganska bra för ungefär varannan patient” och med bra menas i detta fall att symptomen avtar till åtminstone hälften.

Biverkningar och andra potentiellt negativa effekter

Det finns många sorters preparat och ibland krävs flera försök innan en patient svarar på en behandling. Antidepressiva SSRI-läkemedel har bieffekter och den som kanske flest märker av är en viss avtrubbning.

Det finns olika uppfattningar huruvida SSRI-läkemedel är beroendeframkallande, men det är uppenbart att somliga upplever besvär när de avbryter en behandling och det rekommenderas en långsam nedtrappning för att minska så kallade utsättningsreaktioner. Det gör dock inte läkemedlet per definition beroendeframkallande, men det finns som sagt olika uppfattningar i frågan.

Läkemedel kan utgöra en ökad självmordsrisk vid depression. Detta är dock något som enligt studier endast ökar i inledningsskedet vid medicineringen och har inte att göra med en försämring av sinnesstämning utan effekter på patientens handlingskraft.

En ökad utskrivning av läkemedel

Ökningen av antidepressiva läkemedel har ökat rejält på senare år och idag får var tionde svensk SSRI-läkemedel utskrivet minst en gång per år.

I boken Pillret skriver journalisten Ingrid Carlberg att 75 % av de studier som ska kartlägga effekter av läkemedel på psykiska åkommor är finansierade av läkemedelsföretagen själva. Carlberg refererar också till undersökningar som visat att det skiljer sig om forskningspengarna har kommit från läkemedelsföretagen: "har industrin betalat tenderar resultatet bli mer positivt för det undersökta preparatet".

Carlbergs bok stämmer in i den kör av kritik som riktats mot en allt mer lättvindig utskrivning av läkemedel vid sådana lättare depressiva tillstånd som tidigare endast lett till terapi, särskilt symtom som uppstått av yttre orsaker (t.ex. skilsmässa).

Möjligheter att bota depression

Kliniska depressioner kan vara svåra stabilisera och än svårare att helt bota. Mediciner kan verka lindrande och till en viss grad motverka depression så länge de används. I vilken grad är ofta individuellt och är beroende av den form, grad och fas som kännetecknar det depressiva tillståndet. Eftersom medicin kan ha varierad verkan på olika personer är det vanligt att den drabbade provar sig fram med många olika mediciner

Tillsammans med medicinering kan som nämnts terapi, och särskilt KBT, vara en viktig del i att hantera depressioner. Vid svårare tillstånd har ECT, elbehandling, många gånger visat sig kunna göra skillnad när inga andra metoder hjälpt.

En allmän slutsats inom psykiatrin är att de värsta fallen måste medicineras, men att lindrigare depressioner och bara dåligt humör (nedstämdhet) ofta kan överkommas med rationellt tänkande (dvs. någon form av kognitiv terapi). Ofta är det våra tankar som leder till nedstämdhet och genom att tänka annorlunda och inse ”roten till det onda” kan vi förbättra måendet.

Det finns en del som tyder på att kvinnors metoder att avleda nedstämdhet är mindre effektiva än mäns. Män ofta gör saker som får dem att distrahera sig från sitt känsloliv medan kvinnor i högre grad ventilerar sina känslor och/eller reagerar emotionellt på dem. Kvinnor väljer dessutom i högre utsträckning än män av självreglera humöret genom att äta.

Kan läkemedel bota depression?

Mediciner motverkar i huvudsak symtomen, det vill säga har effekt så länge de används, men själva upphovet till symtomen avlägsnas inte. Läkemedlens roll är att påverka kemiska processer i hjärnan, men om det som lett till symtomen befinner sig på genetisk nivå är det bortom preparatens verkan. Annorlunda uttryckt botar medicin kortsiktigt (dvs. så länge läkemedel brukas), men utöver det är deras effekt ringa.

Att depression inte tycks minskat (ofullständiga data råder då statistik från öppenvården inte existerar) sedan genombrottet för antidepressiva läkemedel styrker denna uppfattning om att läkemedel inte – i dess egentliga mening – botar depressioner.

Depressioner går över

Depressioner är ett av våra värsta tänkbara mentala tillstånd och när de briserar kan de känslor och vanmakt de för med sig upplevas som slutgiltiga. Även om depressioner kan pågå flera månader eller längre går dem faktiskt alltid över.

Det är det stora skälet till att förhindra alla vägar till självmord, vilket kan framstå som en förlösande åtgärd. Vid ett oerhört lidande är det rationellt att söka en utväg, men motargumentet är att den som lider inte har alla fakta till hands, att det förr eller senare inträder ett annat sinnestillstånd då mörkret skingras.

Källor

• Hvistendahl, Mara, Scientific American September 2016, ”Who will prosper, and who will fall behind?”
• Nilsson, Anders Modern Psykologi nr 6 2022 ”SSRI – vår tids tröst?”
• Carlberg, Ingrid (2011), Pillret
• Jonsson, Kristoffer Forskning & Framsteg nr 2 2019 ”Tortyren som blev terapi”

Artikel publicerad: 2023.08.17
Författare: Oskar Strandberg

Tillbaka till toppen av sidan | Alla artiklar