Depressionens faktorer och orsaker

Definition, orsaker och samband för depressiva tillstånd.

Depression kan betraktas som en försvårad nedstämdhet. I sin lindrigare form är den relativt snabbt övergående, men den kan också bestå under långa perioder och då övergå i ett sjukdomstillstånd.

Som alla mentala tillstånd är depressioner produkten av en rad sammansatta faktorer där biokemiska och yttre omständigheter är två av centrala. Enligt den senaste forskningen inom psykiatrin bidrar arvsanlagen med en tredjedel och resten är miljöfaktorer i det som kan framkalla depressioner.

Fler artiklar om depression:

Att fler kvinnor än män är depressiva visas i statistiken, men det kan delvis bero på att kvinnor mer villigt erkänner att de är deprimerade och är mer benägna att uppsöka vård (det är överhuvudtaget vanligt att den som drabbas i inledningsfasen väljer att förneka sjukdomstillståndet). På grund av problemet att fastställa och definiera depressioner varierar siffrorna mellan olika studier, men någonstans runt 25 % (kvinnor) och 15 % (män) genomgår någon längre depression under livet.

När det gäller ålder är depression något som förekommer i stort sett i alla åldrar. Ifråga om statistik är depression i Sverige vanligast inom åldersgruppen 15–29 år, men då rör det sig om psykiskt tillstånd som lett till vård. Detta ihop med ett stort mörkertal gör statistiken kring depression otillförlitlig.

Vad gäller det antal som anses vara drabbade av psykiska sjukdomar bör man ha i åtanke att höga siffror kan vara i läkemedelsbolagens intresse (det är dessutom ofta dem som finansierar studier som utgör underlagen för beräkningar). Som journalisten Ingrid Carlberg redogör för i boken Pillret handlar det om inte bara om att marknadsföra läkemedel utan om att "marknadsföra en sjukdom" och ur läkemedelsindustrins perspektiv är depression och besläktade syndrom en mycket stor marknad.

Relevant läsning: Psykiatri och psykisk sjukdom

Definition

Att beskriva ett depressivt tillstånd är inte enkelt. I boken Ett synligt mörker konstateras detta av författaren William Styron som använder formuleringar som ”gåtfullt smärtsam”, ”undflyende i sitt sätt att uppenbaras” och ”nära nog trotsar beskrivning”.

Enligt psykoanalysen kan depression bero på bortträngda aggressiva impulser som i stället riktas mot en själv och blir en utlösande faktor.

Depression (som är ett patologiskt tillstånd) ska hållas isär från sorg (vilket är ett naturligt tillstånd). Ett citat av Sigmund Freud ger en åtskillnad: ”Vid sorgen är det världen som blivit fattig och tom, vid melankoli är det jaget självt”.

Orsaker och utlösande faktorer

De vanligaste orsaksförklaringarna är annars kopplade till det biologiska (vilket förstås inte utesluter ärftliga samband) med depression som relaterad till biokemiska processer i hjärnan.

En depression har som regel flera faktorer som grund och ofta handlar det om biologiska eller miljömässiga.

En depression kan utlösas av negativa livshändelser, men oftast krävs en ytterligare faktor såsom inslag av förödmjukelse eller maktlöshet. Likaså stress som uppnår en kraftig påverkan hos personens mående kan utlösa en depression.

De psykoanalytiska förklaringsmodellerna, och särskilt sådana som först framlades av Aaron Beck, utpekar inre faktorer. Det handlar om hur negativa tankar ger upphov och bibehåller negativa tankemönster, vilket kan framföda och förstärka förstämningssymtom hos personen. Personer disponerade för dessa tenderade ha en icke-objektiv bild av sig själva och sin tillvaro med desillusionerade intryck. 

Yttre faktorer har stor påverkan på vårt humör och välbefinnande. Det är förenat med hur många belöningar vi mottar, vilket alstras av positiva erfarenheter. Upprepade mönster av negativa erfarenheter fungerar på motsatt vis. Dåliga sociala relationer och dåliga känslor inför arbetssituationen är vanliga sådana.

En depression har som regel bidragande yttre faktorer. Ibland kan denna utgöra huvudskälet, andra gånger fungera som en ”trigger” för en latent mental ohälsa att brisera i ett svårare tillstånd.

De yttre faktorerna kan vara svåra att ändra på eller undkomma. En påbörjad depression kan dessutom medföra en ond spiral som till exempel att en sjukskrivning i sin tur försvårar möjligheterna att återgå till arbetslivet eller att den isolering som en djup depression medför ytterligare försämrar sociala relationer.

Ett nytt fenomen i moderniteten är ensamhushåll. Före 1900-talet var det sällsynt att personer bodde ensamma, men under 1900-talet blev det vanligare och trenden har hållit i sig. I Sverige är omkring hälften av hushållen ensamhushåll idag och särskilt är det vanligt i större städer.

Ärftliga faktorer

Den primära inre faktorn är genetiska anlag. Det vill säga att den drabbade har ärvt den depressiva sjukdomen av en förälder. Studier har visat att anlaget för depression kan gå vidare genom släktled. Alltså är arv en faktor för utbrott av depressioner. Fastän det inom psykiatrin finns en bred samstämmighet att genetiska faktorer spelar in är dessa mindre involverade än yttre miljömässiga faktorer.

Biologiska faktorer

De vanligaste inre orsaksförklaringarna är annars kopplade till det biologiska (vilket förstås inte utesluter ärftliga samband) med depression som relaterat till biokemiska processer i hjärnan. Vanligt är att tillskriva depressionstillståndet som beroende på brist av substanser såsom noradrenalin och serotonin. Behandlingsmetoder med antidepressiva mediciner reflekterar betoningen av sådana orsaker.

Forskningen känner sedan 1970-talet till samband mellan depression och överaktivitet av stresshormoner. Senare har det även upptäckts att denna överaktivitet kan vara ett resultat av trauman från barndomen och att stresshormoner sedan permanentats.

På senare tid har kosten berörts allt mer i sammanhanget och särskilt dysfunktion i tarmsystemet. Tarmsystemets mikrober har koppling till förekomsten av inflammationsnivåer i kroppen, vilka i sin tur satts i samband med risken för depression. "Depression kan inte längre betraktas som en sjukdom helt och hållet baserat i hjärnan", menar neurologen David Perlmutter.

Medan det centrala nervsystemet finns i hjärnan finns det enteriska nervsystemet i mag-tarmkanalen och här produceras en stor del av signalsubstansen serotonin (genom utgångsämnet tryptofan). Vad som sker i tarmsystemet kan alltså bland annat påverka mängd serotonin i kroppen, vilket är av intresse då antidepressiva medel ofta har som huvudsaklig funktion att öka mängden serotonin i systemet.

Substansrelaterade faktorer

En särskild orsaksbild utgörs av alkoholrelaterade syndrom. Alkoholism är en tydlig riskfaktor vid utvecklande av depression och symptom är särskilt vanliga under abstinensfaser. Givetvis finns även en omvänd orsakverkan där depression igångsätter ett alkoholmissbruk.

Miljömässiga faktorer

Miljömässiga faktorer kan bottna i att den drabbade känner sig mindre uppskattad av sin omgivning samt existentiella tankegångar som röjer tvivel om livets meningsfullhet. En delorsak som kan ligga bakom är självhat.

Ofta finns det i någon grad yttre saker som ligger bakom och fungerar som utlösande. I sin självbiografiska bok Ett synligt mörker betonar William Styron att en förlust av något slag alltid är tongivande i en depression. Förlusten kan ha sitt ursprung i en närståendes bortgång (t.ex. förälder i ung ålder) eller att något uppslitande med förlust som utgång skett senare (t.ex. att en livspartner lämnat en). Det kan också röra sig om en ålderskris där förlusten består av ens yngre dagar som gått förbi. 

Ett konstaterat samband är det mellan personer med konstnärlig läggning och svåra depressioner. Många kända konstnärer och författare har varit drabbade av svår depression varav Vincent van Gogh, Mark Rothko, Ernest Hemingway, Virginia Woolf, Jack London, Sylvia Plath och Vladimir Majakovskij är några. Att melankoli är ett vanligt förekommande tillstånd hos karaktärer i bland annat dikter och romaner är således ingen tillfällighet.

Evolutionens roll

De evolutionära faktorerna tas sällan med när orsakerna till en depression ska redas ut, men det kan vara bakgrundsinformation av intresse för en djupare förståelsenivå. För evolutionens och psykologins vidkommande rör det sig som vanligt inte om exakt vetskap utan om adekvata tolkningar, om vilka det kan finnas avvikande uppfattningar.

En teori är att depression består i ett missanpassad beteende som uppstår då den som drabbats av nedstämdhet tolkar tillvaron på ett sätt som får den att framstå som oproportionerligt negativ. Detta skapar en upplevelse av meningslöshet hos tillvaron i vilket följer känslor av olust och en vilja att dra sig tillbaka från omgivningen.

Att vi överhuvudtaget är utrustade med förmågan att bli nedstämda kan förklaras i fördelen att kunna hysa emotionell omsorg för andra, något som bland annat stärker banden mellan medlemmar i gruppen och ökar motivationen att omhänderta ens avkomma.

Psykisk sjukdom hos äldre

Psykisk sjukdom är relativt vanligt i äldre ålder, men på grund av åldersförändringar kan de vara svårare att upptäcka.

Psykisk sjukdom är relativt vanlig bland äldre, men på grund av åldersförändringar kan de vara svårare att upptäcka. Vad som gör det svårt är att depression kan förväxlas med en avtagande lust inför livet som kan höra själva åldrandet till. Även nedsättningar av kognitiva förmågor som ibland är symptom vi depression kan likaså vara ett resultat av åldrandet.

Att psykisk sjukdom är frekvent i äldre åldrar tros bland annat ha samband med mindre fysisk aktivitet, vilket annars är en motverkande faktor.

Depression har visat sig avsevärt öka dödligheten i bland annat kardiovaskulär sjukdom och hjärtinfarkt. Vice versa kan kroppsliga sjukdomar leda till psykiska såsom "vaskulär depression" (en inte fullt etablerad beteckning), vilket innefattas av vaskulär demens (demens orsakad av försämrat blodflöde i hjärnan).

Blir depression vanligare?

Under de senaste åren har det återkommande rapporterats om hur allt fler tar antidepressiva mediciner och då ökningen främst sker i västerlandet har förklaringarna till ökningen följaktligen kretsat kring livsvanor och samhällsklimatet som utmärker människor i dessa länder. 

En del studier inklusive den svenska Lundbystudien har bekräftat misstanken om att depressioner tycks öka. Särskilt tycks detta vara fallet i västländer. När det gäller studier av förekomst av psykiska åkommor bör det dock alltid tas med i beräkningar att kriterier för vad som anses vara en depression samt klassificeringar av tillstånd vanligtvis ändras över tiden vilket minskar exaktheten på jämförelser. Det finns dock teorier om att saker i den västerländska livsstilen, inklusive kosten, kan medföra ökad benägenhet för depression. 

Mer läsning: Lidande hos kropp och själ

Källor

Artikel publicerad: 2022.07.19, uppdaterad version 2024.04.06
Författare: Oskar Strandberg

Tillbaka till toppen av sidan | Alla artiklar