Serotonin

Signalsubstansen serotonin bildas i hjärnan ur aminosyran tryptofan.

Brist på serotonin kopplas till depression och serotonin är den vanligaste bland neurotransmittorer (nervsignalpreparat) inom antidepressiv medicin. Dessa SSRI-läkemedel, där SSRI står för selektiva serotoninåterupptagshämmare, har sedan början av 2000-talet varit den vanligaste formen av medicinering vid depression (det vanligaste antidepressiva läkemedlet har i Sverige varit Sertralin). De som märker störst positiv verkan kan troligtvis vara personer vars serotoninproduktion normalt är extra låg.

Låg nivå av signalsubstansen serotonin kopplas till förhöjd spontanitet och kan därför ge upphov till aggressivitet och självskadebeteende. Låg serotonin är också en faktor för förhöjd suicidalrisk.

Serotoniner upptäcktes 1950 och kom att inordnas i gruppen monoaminer. Efter att noradrenalin länge varit främsta kandidaten när det gällde samband med depression och andra förstämningssyndrom skulle serotonin bli ansedd som en viktigare komponent än noradrenalin. Särskilt gällde det återupptaget av serotonin, vilket visade sig ske med hjälp av antihistaminmolekyler. Den moderna uppfattningen om kopplingen mellan serotoninbrist och depression är att den är en bidragande faktor, men långt ifrån den enda.

SSRI och SNRI

Två läkemedel som är kopplade till serotonin och noradrenalin är selektiva serotoninåterupptagshämmare (SSRI) och selektiva serotonin- och noradrenalinåterupptagshämmare (SNRI).

• SSRI är en typ av läkemedel som ökar halten av serotonin i hjärnan.
• SNRI är en typ av läkemedel som ökar halten av både serotonin och noradrenalin i hjärnan.

Både läkemedlen har använts i stor utsträckning och ibland med goda resultat vid fall av depression och andra förstämningssymptom. I båda fallen kan användningen ge upphov till biverkningar (bland vanliga biverkningar nämns muntorrhet, huvudvärk, illamående, viktuppgång och minskad sexlust). Notera att vid påbörjad behandling kan symtom förstärkas innan en förbättring börjar märkas. Notera också att det kan vara riskfyllt att abrupt avsluta en behandling utan gradvis nedtrappning.

Källor

• Carlberg, Ingrid (2011), Pillret

Artikel publicerad: 2024.05.15
Författare: Psykologisktvetande.se