Haloeffekten

Haloeffekten beskriver hur vi påverkas av helhetsintrycket då vi ska bedöma en specifik egenskap hos en person. Om vi har en allmänt positiv bild av personen kommer vi på förhand vara benägna att tillmäta denne mer kompetens inom specifika områden.

Den kände psykologen Daniel Kahneman ger en förklaring till beteendet: ”The halo effect helps keep explanatory narratives simple and coherent by exaggerating the consistency of evaluations: good people do only good things and bad people are all bad.” (fritt översatt: “Haloeffekten understödjer en enkel och sammanhängande förklaringsmodell genom att överdriva konsekvenser av värderingar: bra människor gör bara goda saker och dåliga människor är enbart onda.”)

Haloeffekten består alltså i tendensen att kategorisera intryck i större beståndsdelar för att underlätta översikten över tillvaron. Fastän vi ibland tar miste kan det vara en fördel att reducera mängden information för att enklare navigera i tillvaron. Ordet halo betyder en rund ljuseffekt kring något och i överförd bemärkelse namnger det ett psykologiskt fenomen där ljuseffekten är bildlig. En haloeffekt skapar en illusion av något genom att vi påverkas att frångå en objektiv bedömning.

Hur utseendet påverkar vår bedömning av andra

Haloeffekten behöver inte vara baserad på ett helhetsintryck utan det kan räcka med ett intryck som influerar vår uppfattning om personen i övrigt. Särskilt kan detta stå i förbindelse med utseende där ett positivt intryck av utseendet har visat sig påverka hur väl vi tror att en person presterar. En idrottsman med bra utseende betros ha högre förmåga och vice versa. Samma sak kan gälla hur sympatisk vi bedömer en person vara.

Ett område där forskningen uppmärksammats mycket gäller uppgifter om hur särskilda ansiktsdrag kan påverka vad vi anser om en persons kompetens. Personer vars ansikten har en kraftig haka tenderar att uppfattas som kompetenta medan runda hakor uppfattas som mer barnsliga. Även näsans storlek ges betydelse. En person med kraftig näsa anses mer kompetent än en med liten näsa.

Det sägs ibland att vi lever i ”karismasamhället”, vilket är ett samhälle som allt högre värderar sociala och kommunikativa förmågor hos personer. Sådana egenskaper har enligt forskning visat sig viktigare än ämneskompetens när arbetsgivare anställer.

Nästa artikel: Selektiv perception

Källor

  • Kahneman, Daniel (2014), Thinking, Fast and Slow

Artikel publicerad: 2021.10.03
Författare: Psykologisktvetande.se