Kognitiv dissonans

Hur det motstridiga influerar oss till fogade handlingar.

Kognitiv dissonans beskriver hur våra idéer (som uppstår kognitivt genom tankar) har motsägande (dissonanta) inslag. Detta slags dissonans inför attityder och åsikter är något vi försöker undslippa då det leder till motsägande delar i tankelivet där vi hellre söker oss mot klarhet.

Exempel på kognitiv dissonans är obehag som uppstår mellan åsikter och värderingar vi har. Detsamma kan komma till uttryck i att våra värderingar inte överensstämmer med hur vi handlar.

Kognitiv dissonans är högst vanligt och dyker upp i en mängd skilda sammanhang. Den kognitiva dissonansen kan leda till att vi försöker ”rätta till” våra misstag, det vill säga när det uppstår en motsägelse. Det sker ofta omedvetet och som ett rättfärdigande. Vi erfar en känsla av att vi i en situation betedde oss en aning ofördelaktigt, vilket kanske ledde till att vi fick kritik från något håll. Vi kan då a) rannsaka oss själva genom att kritiskt ifrågasätta vårt beteende och kanske ändra det till nästa gång eller b) rättfärdiga vårt beteende genom att anpassa vårt synsätt så att korrekt beteende i situationen stämmer in på hur vi betedde oss.

Ett vanligt beskrivande fall är hur en person nedskriver värdet i något som denne gått miste om eller inte kan uppnå. För att plocka något ur vardagen kan det handla om att någon ställer in ett möte och om vi då reagerar ”Äh, det gör inget, det hade ändå inte blivit kul”, har vi försökt förhindra en kognitiv dissonans. Detta är också ett exempel på det som inom psykologin kallas balansteori: om vi hade en positiv inställning gentemot något, men att något som representerade detta ger oss avslag kommer vi försöka balansera avslaget genom att ändra vår uppfattning om det förra (dvs. minska vår positiva uppfattning av det).

Vi kan observera beteendet hos barn som leker. Någon vill inte låna ut en leksak eller dylikt och den som nyss frågat efter saken utbrister att denne ändå inte vill ha den, kanske med eftertryck dessutom. Det är lätt att uppfånga viljan att förställa sig som ointresserad i denna situation i barns oförmåga att förtäcka sig själva, men liknande uppträdande kan ibland genomskådas hos vuxna.

Det kan vara att någon som hör berättas om en planerad resa eller evenemang och kommenterar saken i skeptiska ordalag, som att det inte tilltalar denne. Något som kan vara sant, men som också kan vara ett tillrättaläggande av den störande kognitiva dissonans som uppstått.

Så det vi kallar att skönmåla tillvaron skulle annorlunda uttryckas som att man omedvetet försöker komma tillrätta med en kognitiv dissonans. Kognitiv dissonans är dock involverad på långt fler områden än gnuggandet på självbedrägeriets fasad. Kognitiv dissonans kan vara en anledning till fördomar. Vi ser att en grupp har något vi inte har och i stället för att avund får verka inom oss blir förnekandet ställföreträdande och på så vis undgår vi obehaget av de motstridiga känslorna.

Efterkonstruktionen

En del av den kognitiva dissonansen kan vi skingra genom efterkonstruktioner. Det bygger på liknande mekanismer och kompensationer som i fallen som påtalats ovan.

Det som inom psykologin kallas dissonansteori efter amerikanske socialpsykologen Leon Festinger beskriver hur vi tenderar ändra på uppfattningar i vilka motsättningar föreligger. Som när vi köper en vara och efteråt läser en recension för att övertygas om att vi gjort ett bra val eller att vi föredrar läsa artiklar av personer som tycker ungefär detsamma som oss själva.

En relevant term i sammanhanget är kognitivism. Kognitivism inom psykologin anger att värderingar snarast är en form av kunskap och inte produkter av det emotionella på sättet vi förhåller oss till dem.

Källor

• Egidius, Henry (2000), Termlexikon i psykologi, pedagogik och psykoterapi

Artikel publicerad: 2024.07.15
Författare: Psykologisktvetande.se