Betingning

Den term som inom psykologin kallas betingning förknippas särskilt med det behavioristiska perspektivet och myntades av Ivan Pavlov. Betingning innebär att reflexmässiga beteenden kan läras in under en given yttre förutsättning eller stimulering. Man skiljer mellan klassisk betingning och instrumentell betingning.

Klassisk betingning

Den ryske psykologen Ivan Pavlov formade den teori som blivit känd som klassisk betingning. Den anger att inlärningsprocesser kan ske genom att ett stimuli orsakar en känsla eller reaktion.

I ett experiment framgick hur salivavsöndring skedde hos hundar då mat sattes fram. Men detta föregicks av en signal (i form av ljus eller ljud). Genom upprepningar av signalen visade sig signalen till slut framkalla salivavsöndringen utan att mat ställdes fram. En betingad reflex (salivavsöndringen) uppstår då genom en betingas stimulus (signalen).

En betingad reflex är alltså något som framkallas av en signal som förknippas med en belöning (vilket var mat i experimentet med hundarna) och utan att belöningen längre behövs.

Ett betingat stimuli är i sin tur något som skapar en reaktion genom att det kopplats till något, men utan att själv vara en riktig belöning utan bara en signal som associeras med belöningen.

I andra experiment har den inlärningsmetod som kallas betingad förstärkning påvisats. I ett experiment fick råttor en belöning som föregåtts av att en spak vrids. Genom upprepning lärde sig råttan sambandet mellan spaken och belöningen och såg själv till att spaken rördes.

Instrumentell betingning

Den amerikanske psykologen Edward Lee Thorndike skulle i slutet av 1800-talet lägga fram en teori som har likheter med klassisk betingning, fast kan ses som omvänd. Det som kallas instrumentell inlärning innebär att något lärs in genom att en omedveten handling ger en viss påföljd och sedan används på nytt för att åstadkomma samma effekt. Till exempel att ett barn lär sig att en dörr öppnas efter först råkat stöta till denna.

Exempel med betingning

Betingning skapar kopplingar mellan en signal och reaktion, vilket liknar orsak och verkan. Den anger att vi kan förvänta oss något från en viss signal.

Detta kan användas för skrämselpropaganda där klassisk betingning kan åstadkomma att rökning skapar associationer händelser där sjukdom och död ingår.

Ett annat område är fobier där en teori är att vissa fobier kan ha uppstått genom den inlärningsprocess som kallas klassisk betingning. Som att en spindel kom att inläras som skrämmande genom att ett annat skrämmande ägde rum, som en skrikande förälder. Sedan kom barnet i fortsättningen att omedvetet associera spindeln med den skrämmande händelsen (dvs. den skrikande föräldern).

Även inom reklam kan suggestion i form av klassisk betingning förekomma som medveten metod för att skapa en positiv känsla inför en produkt. Ett sätt är att spela ett visst musikstycke i samband med reklamen och om musiken är tilltalande kommer det få en spilleffekt som innefattar produkten.

Nästa artikel: Deduktion och induktion

Källor

  • Egidius, Henry (2000), Termlexikon i psykologi, pedagogik och psykoterapi

Artikel publicerad: 2021.09.24
Författare: Psykologisktvetande.se