Ångest

Definition av ångest och hur den uppträder.

Ångest är enligt den traditionella psykologiska beskrivningen en neuros, vilket utgör den lindriga delen av psykiska åkommor. Ångest innebär liknande känslor som vid oro, men där känslan av oro är förhöjd och ibland kan utmynna i så kallade ångestattacker.

Ångest kan bottna i en vetskap eller misstanke om något som vi saknar acceptans för, och därför gör oss upprörda i vårt inre. Erfarenheten av detta beskrivs av Roland Paulsen som att vi ”upprörs av vår egen upprördhet i självförstärkande spiraler samtidigt som vi försöker hitta sätt att neutralisera faran.”

Personer som ofta drabbas av ångest har en överaktiverad amygdala (den del av hjärnan som varnar för faror). ”All ångest följer på så sätt tvångstankens pendling mellan obsession (fixering vid obehag) och compulsion (försök att neutralisera obehaget)”, skriver Paulsen.

Dessutom kan interoceptionsförmågan (interoception innebär avkänning av signaler från kroppen) vara extra verksam, vilket kan medföra att fokus läggs på exempelvis hjärtslag som kan ligga till grund för oro och ångest.

Olika former av ångest

Ångest kan delas upp i fem kategorier:

• Ångestneuros – tar sig både fysiska och psykologiska uttryck, till exempelvis muskelspänning, huvudvärk, oro och rädsla. Symptomen bottnar i oklara tillstånd. Denna form av ångesttillstånd kan utlösa det som brukar kallas panikångest som är kortare attacker av stegrade ångestkänslor. Anledningar till ångestneuros kan vara stress och en utvecklad otrivsel.
• Fobier – ångest som uppstår i samband med särskilt inriktade rädslor.
• Tvångsneuros – personer som lider av detta uppvisar tvångsbeteenden för att hålla ångest borta.
• Hysterisk neuros – utmärker en person som delger fysiska problem, men vilka på medicinsk väg inte kan konstateras. Även termen somatoforma tillstånd används.  

I sin tidiga psykoanalytiska teori ansåg Sigmund Freud att ångest var resultatet av hämmad sexualdrift. Freud skulle revidera teorin och beskrev då ångest som psykisk smärta i form av en varningssignal från det undermedvetna till jaget (inom psykoanalysen kallas stress ibland för ångest). Han skiljde också på orsaker till ångest. Ångesten som utgick från jaget kunde vara förankrad i verkligheten medan en neurotisk ångest härrörde från detet. När överjaget var inblandat kom ångesten från skuldkänslor utifrån moralisk uppfattning.

Ångestproblematik

Ångest kan i sin tur utlösa missbruk och beroende samt andra självskadebeteenden. Eftersom ångest är ett oönskat tillstånd försöker den drabbade på olika sätt minska känslan och kan då finna lindring i beteenden med destruktiva inslag såsom alkohol, droger, sexmissbruk och självskadebeteenden. Att personer med ångest har större tendens att ta till mer drastiska åtgärder för att lindra sin situation hör ihop med en ofta högre tröskel för att utlösa positiva reaktioner från hjärnans belöningssystem hos ångestdrabbade.

Källor

• Paulsen, Roland (2020), Tänk om. En studie i oro
• Karlsson, Lars (2012), Psykologins grunder (5e uppl.)

Artikel publicerad: 2023.04.11
Författare: Psykologisktvetande.se