Ångest
Ångest är enligt den traditionella psykologiska beskrivningen en neuros, vilket utgör den lindriga delen av psykiska åkommor.
Ångest kan bottna i en vetskap eller misstanke om något som vi saknar acceptans för, och därför gör oss upprörda i vårt inre. Erfarenheten av detta beskrivs av Roland Paulsen som att vi ”upprörs av vår egen upprördhet i självförstärkande spiraler samtidigt som vi försöker hitta sätt att neutralisera faran.”
Personer som ofta drabbas av ångest har en överaktiverad amygdala (den del av hjärnan som varnar för faror). ”All ångest följer på så sätt tvångstankens pendling mellan obsession (fixering vid obehag) och compulsion (försök att neutralisera obehaget)”, skriver Paulsen.
Olika former av ångest
Ångest kan delas upp i fem kategorier:
- Ångestneuros – tar sig både fysiska och psykologiska uttryck, till exempelvis muskelspänning, huvudvärk, oro och rädsla. Symptomen bottnar i oklara tillstånd. Denna form av ångesttillstånd kan utlösa det som brukar kallas panikångest som är kortare attacker av stegrade ångestkänslor. Anledningar till ångestneuros kan vara stress och en utvecklad otrivsel.
- Fobier – ångest som uppstår i samband med särskilt inriktade rädslor.
- Tvångsneuros – personer som lider av detta uppvisar tvångsbeteenden för att hålla ångest borta.
- Hysterisk neuros – utmärker en person som delger fysiska problem, men vilka på medicinsk väg inte kan konstateras. Även termen somatoforma tillstånd används.
I sin tidiga psykoanalytiska teori ansåg Sigmund Freud att ångest var resultatet av hämmad sexualdrift. Freud skulle revidera teorin och beskrev då ångest som psykisk smärta i form av en varningssignal från det undermedvetna till jaget (inom psykoanalysen kallas stress ibland för ångest). Han skiljde också på orsaker till ångest. Ångesten som utgick från jaget kunde vara förankrad i verkligheten medan en neurotisk ångest härrörde från detet. När överjaget var inblandat kom ångesten från skuldkänslor utifrån moralisk uppfattning.
Mer läsning: Former av depressioner och dess orsaker
Källor
- Paulsen, Roland (2020), Tänk om. En studie i oro
- Karlsson, Lars (2012), Psykologins grunder (5e uppl.)
Artikel publicerad: 2023.04.11
Författare: Psykologisktvetande.se