Dissociation

Dissociativ identitetsstörning, dissociativ amnesi och depersonalisationsstörning.

Dissociation betyder försvagning och mer specifikt inom psykologi och psykiatri handlar det om försämrad förmåga att motta sinnesintryck och händelser i medvetandet.

Dissociation kan få uttryck i den drabbade inte minns händelser samt får problem att associera till sina upplevelser. Personer kan i dessa fall uppleva overklighetskänslor och avtrubbning inklusive svårigheter att vara närvarade och ta in vad som händer. I svårare fall kan tillstånd av trans eller stupor infinna sig där symptom också kan vara nedsatt känsel.

Dissociation kan dessutom ske när man är upptagen och koncentrerad på något särskilt, vilket då visar sig genom att intryck utifrån blockeras.

Dissociativ identitetsstörning

Dissociativ identitetsstörning är tillstånd som kännetecknas av en splittring av personligheten. Personen upplever svårigheter att vara medveten om vem denne är och svårigheter i kontroll av handlingar inklusive motoriska störningar. Ibland uppfattar inte personen själv störningen.

Dissociativ amnesi

Dissociativ amnesi är ett tillstånd som liknar dissociativ identitetsstörning fast med betoning på minnesproblem som rör personen själv. Minnerubbningen kan vara allmän eller inriktad på specifika händelser; de senare kan vara av traumatisk karaktär eller röra konflikter i vederbörandes liv. Personen själv försöker ofta undvika sådana händelser snarare än att försöka framkalla dem ur minnet. (Jfr Hitchcockfilmen Spellbound med Gregory Peck och Ingrid Bergman i huvudroller där den förra genomgått identitetsstörning och tror sig vara en annan)

Depersonalisationsstörning

Depersonalisation innebär att känslor av overklighet och likgiltighet uppstår eller att personen upplever sig betrakta sig själv utifrån. Den drabbade har alltså ur ett psykologiskt perspektiv stigit ur sig själv och fjärmat sig från sin egen person på så visa att denne inte upplever sig stå i närkontaktakt ned sina känslor och tankar. Tillståndet innefattar också förvrängning av sinnesintryck och tidsuppfattning.

En variant av tillståndet är derealisationsstörning med liknande symtom fast den drabbade i stället har förvrängda uppfattningar av andra personer eller föremål.

I båda fallen rör det sig om förvrängda verklighetsuppfattningar där personen själv eller sådant i dennes omgivningar framstår förvrängt. Konkret kan det handla om hörselintryck som förvrängs, förstärks eller förminskas.

Tillfälliga tillstånd som påminner om dessa behöver inte tyda på en psykisk sjukdom då medvetandet kan få oss att ibland förnimma oss själva eller omgivningen oriktigt i kortare stunder. Det är när tillståndet är återkommande som psykisk sjuklighet föreligger och ofta finns det annan psykisk samsjuklighet med i bilden.

Källor

• Lundin, Anders (2016), Psykiatri (red. Herlofson, Jörgen)

Artikel publicerad: 2024.05.28
Författare: Psykologisktvetande.se