Hur vi påverkas av nyhetsförmedling

Man som läser en tidningNyhetsförmedlingen skapar bilden av världen omkring oss. En del tar del av nyheter varje dag, andra följer dem sporadiskt. Men de flesta av oss exponeras i någon grad. Det är svårt att inte vara ambivalent till nyhetskonsumtionen – det dominerande negativa kan göra oss nedstämda. Men ännu fler ryggar för alternativet: att slå dövörat till nyhetsrapporteringen ger en känsla av att tappa kontakten med omvärlden.

Det kan märkas hos vissa personer som följer nyhetsförmedlingen att de har införlivat värsta-tänkbara-scenarier i sina föreställningar: naturkatastrofer och börsfall av enorma proportioner kan de tala om som om det vore nära förestående. Sådant som är osannolikt och borde kännas vara på tryggt avstånd blir tänkbart genom det stora nyhetsintaget och tryggheten förbyts i tänk-om-tankar.

Att nyhetsrapporteringar upptas av mestadels negativa nyheter är en naturlig konsekvens utifrån vad som definierar en nyhet. Från ett psykologiskt perspektiv skapar denna ojämlikhet mellan positiva och negativa intryck av vår omvärld en grogrund för orostankar.

Negativa nyheter kan även fungera omvänt. Medan en konflikt som omfattar vår egen situation kan skaka om oss kan å andra sidan rapporter om krig och misär på andra sidan jordklotet inge oss en känsla av att vara priviligierade. Vi känner oss lyckligt lottade och fastän vi inte är egoistiska kan detta alstra positiva känslor.

Bör vi undvika nyheter om vi blir oroade?

Det är också viktigt att ha en insikt om att övervikten av det negativa och alarmerande inte är en sann återspegling av tillståndet i världen utan snarare är en del av nyhetsrapporteringens natur.

Om reaktionerna av nyhetsrapporteringen resulterar i nedstämdhet och oro finns det anledning att ifrågasätta sin nyhetskonsumtion. Sådant som skadar oss psykologiskt bör vi alltid försöka undvika.

Det betyder inte att vi helt ska strunta i vad som händer runt omkring oss och isolera oss, men det kan finnas skäl att se över vilka nyhetskällor vi tar del av. Vad är det främst som framkallar de negativa känslorna? En del nyhetsförmedling tenderar lägga tonvikt på det sensationella och har som strategi att påkalla vår uppmärksamhet därigenom. Trots att vi förhåller oss skeptiska kan vi ändå påverkas av denna sorts nyheter. Vårt välmående har därför en del att vinna på att välja nyhetskällor med ett mer nyanserat tillvägagångssätt i rapporteringen.

Det är också viktigt att ha en insikt om att övervikten av det negativa och alarmerande inte är en sann återspegling av tillståndet i världen utan snarare en återspegling av nyhetsrapporteringens villkor. Att berätta att inga militära konflikter utbrutit i Belgien eller att ingen dödsskjutning inträffat i Uppsala senaste dygnet är en lägesrapport, men ingen nyhet.

Nyhetsflödet – något som går nästan rakt igenom oss

Nyhetsflödet är enormt, men hur mycket kan omvandlas till bestående kunskap? Att en krock på E6:an, ett knivdåd i Stockholm, en brand i en villa lägger sig välsorterat i våra minnesfack ska vi inte räkna med. Det är som att uppdateras om att en fågel flyger från en trädgren till en annan.

Och hur relevanta är underrättelser om att New York-börsen gått ned 0,1 % medan Nasdaq-börsen gått upp 0,3 % samtidigt som Tokyo-börsen stigit med 0,4 %? Vi får väsentligen veta att aktiemarknaden fluktuerar (knappast en nyhet), men frånsett detta är informationsvärdet i dagliga börsrapporteringar att betrakta som minimal för den typiske nyhetskonsumenten.

Vi ser ofta på nyheter för att ”hänga med” och känna oss ”uppdaterade”. Detta är fullt rimligt från ett psykologiskt perspektiv. Fast med tanke på allt som finns att uppdateras om och hänga med i kan man fråga sig om vi inte missar fakta på annat håll under tiden. Risken är att vi överöses med små bitar av information som är så pass fragmenterad att vi inte kan skapa mycket sammanhang av den.

Glappet mellan information och kunskap

Vi lever i informationsåldern, men den information vi idag ställs inför karaktäriseras i hög grad av dess oöverblickbarhet.

I en artikel med rubriken ”En ocean av nonsens” konstaterar Margareta Melén att fastän vi lever i en tid med överflöd av information kan det tvärtom leda till att vi faktiskt är mindre informerade. Det allra mest utmärkande med vår digitala tidsålder efter internet är inte överflödet utan bristen på filtrering av information. Utan att informationen filtreras kan vi inte vägledas och informationen sveper över oss utan att vi blir särskilt mycket klokare. ”Som det är nu håller internet på att skapa en ny sorts okunnighet som inte beror på brist på information utan på en bekymmerslös konsumtion av uppenbart felaktig eller vilseledande information”, heter det i artikeln.

Vi lever i informationsåldern, men den information vi idag ställs inför karaktäriseras i hög grad av dess oöverblickbarhet. Var och en kan bara ta till sig brottstycken av flodvågen av fakta och vår förmåga att sortera bland all information ställs inför höga krav. Information kan inte utifrån rent kvantitativa kriterier med säkerhet öka vår kunskap. Även om den absolut kunskapen i världen ökar kan proportionen mellan mängden av existerande kunskap och vår förmåga att härbärgera denna leda till att vår relativa okunskap ökar.

Förutom detta glapp tycks dessutom informationen i sig vara allt mindre långlivad i sitt värde. Mycket av det som kommer oss till dels kommer snart vara utbytt mot något annat. Vi måste därför allt oftare byta ut vår gamla, inaktuella, kunskap mot en ny kunskap.

Källor

Artikel publicerad: 2022.02.17
Författare: Oskar Strandberg


Tillbaka till toppen av sidan | Alla artiklar