Hur vi påverkas av nyhetsförmedling

Varför vi inte kan undvara nyheter och hur nyhetskonsumtion leder till nedstämdhet.

Man som läser en tidningVad nyheter förmedlar skapar bilder av världen omkring oss. En del tar del av nyheter varje dag, andra följer med sporadiskt. Men de flesta exponeras i någon grad. Det är svårt att inte vara ambivalent till nyhetskonsumtionen – det dominerande negativa kan göra oss nedstämda. Men ännu fler ryggar för alternativet: att slå dövörat till nyhetsrapporteringen ger en känsla av att tappa kontakten med omvärlden. Vi har ett inre behov att få veta mer än våra direkta erfarenheter förtäljer oss.

Historiker och sociologer är eniga om nyheternas fundamentala betydelse för människor under alla tider, även om sättet nyheter förmedlats förstås skiljt sig åt avsevärt. Vi suktar efter nyheter instinktivt, ett fenomen som kallas Awareness Instinct, som skulle kunna översättas till kännedomsinstinkt. "Att vara medveten om händelser vi inte själva kan bevittna framkallar en känsla av säkerhet, kontroll och tillförsikt" (min övers.), går det att läsa i The Elements of Journalism.

Reaktioner på negativa nyheter

Det kan märkas hos personer som följer nyhetsförmedlingen att de har införlivat värsta-tänkbara-scenarier i sina föreställningar: naturkatastrofer och börsfall av enorma proportioner kan de tala om som om det vore nära förestående. Sådant som är osannolikt och borde kännas vara på tryggt avstånd blir tänkbart genom det stora nyhetsintaget och tryggheten förbyts i tänk-om-tankar. Redan på 1950-talet observerade Ernst Jünger att "behovet att flera gånger om dagen ta del av nyheter" resulterar i att "inbillningsförmågan tilltar och förlamas i allt häftigare rotationer".

Att nyhetsrapporteringar upptas av mestadels negativa händelser är en naturlig konsekvens utifrån vad som definierar en nyhet. Från ett psykologiskt perspektiv skapar denna ojämlikhet mellan positiva och negativa intryck av vår omvärld en grogrund för orostankar.

Negativa nyheter kan även fungera omvänt. Medan en konflikt som omfattar vår egen belägenhet kan skaka om oss kan å andra sidan rapporter om krig och misär på andra sidan jordklotet inge oss en känsla av att vara priviligierade. Vi känner oss lyckligt lottade och fastän vi inte är egoistiska kan detta alstra positiva känslor.

Bör vi undvika nyheter om vi blir oroade?

Det är också viktigt att ha en insikt om att övervikten av det negativa och alarmerande inte är en sann återspegling av tillståndet i världen utan snarare är en del av nyhetsrapporteringens natur.

Om reaktionerna av nyhetsrapporteringen resulterar i nedstämdhet och oro finns det anledning att ifrågasätta sin nyhetskonsumtion. Sådant som skadar oss psykologiskt bör vi alltid försöka undvika.

Det betyder inte att vi helt ska strunta i vad som händer runt omkring oss och isolera oss, men det kan finnas skäl att se över vilka nyhetskällor vi tar del av. Vad är det främst som framkallar de negativa känslorna? En del nyhetsförmedling tenderar lägga tonvikt på det sensationella och har som strategi att påkalla vår uppmärksamhet därigenom. Trots att vi förhåller oss skeptiska kan vi ändå påverkas av denna sorts nyheter. Vårt välmående har därför en del att vinna på att välja nyhetskällor med ett mer nyanserat tillvägagångssätt i rapporteringen.

Det är viktigt att ha en insikt om att övervikten av det negativa och alarmerande inte är en sann återspegling av tillståndet i världen utan snarare en återspegling av nyhetsrapporteringens villkor. Att berätta att inga militära konflikter utbrutit i Belgien eller att ingen dödsskjutning inträffat i Uppsala senaste dygnet är en lägesrapport, men ingen nyhet. Problemet är att denna insikt inte befriar oss från påverkan. Nyheter når oss som berättelser (t.ex. som text eller rörliga bilder), och berättelser är starka nog att sätta avtryck i oss.

Nyhetsflödet – en skenbar återspegling av vad som händer

Vi ser ofta på nyheter för att ”hänga med” och känna oss ”uppdaterade”. Detta syfte är fullt rimligt, men risken är stor att vi i stället för att bli informerade får en skev bild av verkligheten.

Av allt som händer i världen upphöjs vissa händelser till att ha ett "nyhetsvärde" – inte av vetenskapsmän utan av medieföretag med affärsintressen. Alltså är inte urvalet främst tänkt att reflektera världsläget på ett objektivt sätt utan betingas av ett selektivt tillvägagångssätt där kriteriet är att nyheten ges akt på av nyhetskonsumenter.

Mediernas nyhetsrapporteringar är publikanpassade och inte baserade på att ge en avvägd bild av vad som sker lokalt, nationellt och globalt. Studier angående vad som gör att en händelse blir en nyhet har visat att två återkommande kriterier är konflikter och sensationalism.

Nyhetsflödet – något som går nästan rakt igenom oss

Nyhetsflödet är enormt, men hur mycket kan omvandlas till bestående kunskap? Att en krock på E6:an, ett knivdåd i Stockholm, en brand i en villa lägger sig välsorterat i våra minnesfack ska vi inte räkna med. Det är som att uppdateras om att en fågel lyfter från en trädgren och flyger till en annan.

Och hur relevanta är underrättelser om att New York-börsen gått ned 0,1 % medan Nasdaq-börsen gått upp 0,3 % samtidigt som Tokyo-börsen stigit med 0,4 %? Vi får väsentligen veta att aktiemarknaden fluktuerar (knappast en nyhet), men frånsett detta är informationsvärdet i dagliga börsrapporteringar att betrakta som minimal för den typiske nyhetskonsumenten.

Med tanke på allt som finns att uppdateras om och hänga med i kan man fråga sig om vi inte missar fakta på annat håll under tiden. Risken är att vi överöses med små bitar av information som är så pass fragmenterad att vi inte kan skapa mycket sammanhang av den.

Glappet mellan information och kunskap

Vi lever i informationsåldern, men den information vi idag ställs inför karaktäriseras i hög grad av dess oöverblickbarhet.

I en artikel med rubriken ”En ocean av nonsens” konstaterar Margareta Melén att fastän vi lever i en tid med överflöd av information kan det tvärtom leda till att vi faktiskt är mindre informerade. Det allra mest utmärkande med vår digitala tidsålder efter internet är inte överflödet utan bristen på filtrering av information. Utan att informationen filtreras kan vi inte vägledas och informationen sveper över oss utan att vi blir särskilt mycket klokare. ”Som det är nu håller internet på att skapa en ny sorts okunnighet som inte beror på brist på information utan på en bekymmerslös konsumtion av uppenbart felaktig eller vilseledande information”, heter det i artikeln.

Vi lever i informationsåldern, men den information vi idag ställs inför karaktäriseras i hög grad av dess oöverblickbarhet. Var och en kan bara ta till sig brottstycken av flodvågen och vår förmåga att sortera bland all information ställs inför höga krav. Information kan inte utifrån rent kvantitativa kriterier med säkerhet öka vår kunskap. Även om den absoluta kunskapen i världen ökar kan proportionen mellan mängden av existerande kunskap och vår förmåga att härbärgera denna leda till att vår relativa okunskap ökar.

Förutom detta glapp tycks informationen i sig vara allt mindre långlivad i sitt värde. Mycket av det som kommer oss till dels är snart utbytt mot något annat. Vi måste därför allt oftare byta ut vår gamla, inaktuella, kunskap mot en ny.

Källor

Artikel publicerad: 2022.02.17
Författare: Oskar Strandberg


Tillbaka till toppen av sidan | Alla artiklar