Intelligensens betydelse och samband

Hur olika nivåer av intelligenser får utslag i människors liv.

IIntelligens handlar inte bara om den kognitiva prestationen. Intelligensen påverkar hur vi klarar av vår vardag och våra yrken. Den är närvarande på något sätt i stort sett allt vi gör.

Kognitiva förmågor har bland annat visat sig ha samband med sådant som livslängd, vilket tros bero på att intelligenta personer är bättre på att leva ett hälsosammare liv och utvärdera sin hälsostatus. Personer med hög intelligens rör sig i genomsnitt i lugnare och säkrare miljöer, både i arbetet och det privata. Det har dessutom visat sig att högre IQ har ett samband med färre olyckor inklusive arbetsskador. Samma grupp uppnår också i genomsnitt högre inkomst, vilket kan ge ytterligare hälsofördelar.

Intelligens berör alltså oss alla även om vi inte har det minsta intresse i korsord, sudoku, schack eller krävande intellektuell verksamhet.

Högre akademisk utbildning och minskad risk för att bli kriminell

Sambandet mellan hög IQ och hög akademisk utbildning är föga överraskande. Betyg, högskoleprov och IQ har visat sig kunnat kopplas samman i hög utsträckning. Mycket av det som vi förknippar med intelligens innefattar sådana teoretiska områden som ofta är aktuella inom utbildning.

Forskning tyder också på att risken för att bli kriminell tilltar vid en lägre intelligenskvot. I USA där fler studier av detta slag genomförs har det påvisats att personer i fängelse har cirka tio poäng lägre genomsnittligt IQ. En mindre svensk studie av 30-åriga män som arresterats visade att 30 procent av dessa hade en IQ under 77, vilket avvek kraftigt mot den normala fördelningen, vilken är 6 procent i detta fall. Mot detta kan invändas att de som inte åker fast kan tänkas ha en högre IQ och att siffrorna därför är missvisande. Det kan ligga något i detta, men enligt rådande teorier kommer en stor del av de kriminella grupperna i kontakt med rättsväsendet.

Intelligens som faktor för framgång

Att intelligens kan medverka till framgång behöver knappast påtalas. Frågan är i stället hur starkt sambandet är. I allmänhet tycks det vara så att intelligens är en mycket stark faktor ifråga om framgång inom områden som premierar kognitiva förmågor mellan personer med lång och hög intelligens. Däremot minskar genomslaget då personer med hög intelligens jämförs med personer med exceptionell intelligens.

Det finns med andra ord en avtagande marginalnytta. När intelligensen nått en viss nivå träder andra faktorer in som mer betydande. Till exempel är det troligare att en person med hög IQ når framgång om denne också är starkt motiverad att uppnå sina mål än en person med mycket hög intelligens som uppvisar lägre motivationsgrad.

Bidrar hög intelligens till lyckograden?

Intelligens tycks inte vara en bidragande faktor till ett lyckligt liv. Fastän högre IQ kan medföra högre inkomster och bättre hälsa tycks andra inslag ha negativ påverkan på den subjektiva uppfattningen av lyckograd.

Något bestämt svar varför det förhåller sig på det här viset är svårt att ge, men det finns diverse spekulationer från de som forskat på området. En sak som framförs är att intelligenta personer har högre förväntningar på livet, vilket skapar förutsättningar för besvikelser. Kanske har har de också en större kunskap om missförhållanden och andra ”världsproblem”, som dämpar humöret. Detta gäller särskilt personer med mycket hög intelligens medan de med relativt hög intelligens ofta är mer välanpassade och kan nyttja sina kognitiva förmågor i fler sammanhang inklusive sociala.

Därför är intelligenta personer snyggare

En del läsare lär rygga till inför ovan rubrik. Vi känner alla till begrepp som bimbos och kanske det mindre använda slanguttrycket himbos. Snygga personer som ytliga är en väl ingrodd fördom. Och visst finns det de som är fåfänga och bryr sig överdrivet mycket om sitt utseende med följden att andra områden försummas. Samtidigt kan det spekuleras i om inte attraktion också till viss del hänger ihop med kompetens inom områden som smink, frisyr och kläder.

Men det huvudsakliga skälet som framförs som förklaring är ett annat. Intelligenta män har under mycket lång tid haft högre status, vilket inneburit att de mer frekvent ingått relationer och fått barn med vackra kvinnor. Eftersom intelligens i hög grad är ärftlig kommer detta på lång sikt ge utslag i populationen.

Sambandet har också prövats i studier. I boken Hjärnrevolutionen refererar Johan Norberg till en sådan studie där ett omfattande antal porträtt av personer (vilkas intelligenskvoter hade testats) rankades av utomstående efter utseende. Det visade sig att de som efter bedömningarna hamnade i kategorin ”mycket oattraktiva” hade ett genomsnittligt IQ på 94,2 medan de som hamnade i kategorin ”mycket attraktiva” hade ett genomsnittligt IQ på 100,7.

Detta bevisar knappast att personer som uppfattas som snygga är exceptionellt smarta, men de tycks uppvisa mätbar skillnad i intelligenskvot gentemot de som uppfattas som oattraktiva.

Källor

• Norberg, Johan (2012), Hjärnrevolutionen

Artikel publicerad: 2024.10.07
Författare: Oskar Strandberg

Tillbaka till toppen av sidan | Alla artiklar