ADHD

Vad som utmärker ADHD och ifall ADHD kan betraktas som en sjukdom.

ADHD är en förkortning för den engelska benämningen attention-deficit/hyperactivity disorder (kan på svenska översättas till uppmärksamhetsstörning med eller utan impulsivitet/överaktivitet). Den beteckning som förkortas DAMP för deficits in attention, motor control and perception (på svenska dysfunktion ifråga om aktivitetskontroll eller avledbarhet, motorikkontroll och perception) uppvisar liknande symptombild som ADHD, men med tillägget av motorisk-perceptuella svårigheter.

Den ouppmärksamhet som bland annat karaktäriserar ADHD yttras bland annat i följande hos berörda personer:

• rastlöshet
• svårt att sitta still
• svårt att länge lyssna till andra i samtal
• avbryter andra i deras aktiviteter
• uppvisar impulsivitet och bristande planeringsförmåga.

Som förklaring till symptomen är påvisad nedsatt funktion i frontala pannloben samt i vissa regioner av de basala ganglierna. Det har också konstaterats att hjärnan hos de med generellt ADHD är något mindre än i genomsnitt.

Det finns ett nära samband mellan ADHD och vissa inlärningsstörningar samt uppförandestörningar. Trotssyndrom är vanligt, vilket ofta visar sig i unga åldrar och kan yttra sig som stridslystnad i samtal, främst gentemot vuxna, och allmänna svårigheter att behärska humöret. Detta är ett beteende som brukar växa bort med åldern. Vuxna med ADHD brukar inte visa tydliga tecken på känsloutbrott eller andra affektiva störningar medan däremot uppmärksamhetsproblemen består.

Om ADHD ska klassas som en sjukdom är omdebatterat. Vad som talar mot är att tillståndet inte tycks yttra sig i bemärkelse av antingen eller utan att alla tycks ha något symptom i någon grad, och graden kan enligt en teori avgöras av faktorer som rör den frontala hjärnaktiviteten. Att en del människor är impulsiva eller otåliga i hög grad bör knappast ses som en psykisk störning. Likaså gäller detta koncentrationsproblem eller högre irritabilitet, vilka är två av de mest kännetecknade symptomen för ADHD. Aspekter som dessa bidrar till problematiken ifråga om det patologiska inslaget i ADHD-spektrumet. Däremot kan hyperaktivitet som uppnår en viss nivå ses som en störning som medför nedsatta livsvillkor för den drabbade.

ADHD har av vissa satts i samband med mikrobiomet (tarmfloran och dess bakterier) inklusive möjligtvis med specifika samband som glutenintolerans. Teorier för vilka evidens dock saknas.

De som är drabbade av ADHD är överrepresenterade bland amfetaminister. Amfetaminet har en lugnande effekt, alltså tvärtemot den affekt som droger normalt har (notera att det finns läkemedel med amfetamin som ibland sätts in i behandling av ADHD).