Varför profetior räknar ut samtiden för snabbt

Ännu är vi inte uträknade och tekniken bara delvis inräknad.

Man kan få intrycket att vi människor snart är uträknade, avlösta av tekniken. Just nu är den artificiella intelligensen mest hajpad och det är få saker som AI inte tros kunna utföra lika bra eller bättre än oss. AI kommer ta över världen om vi inte passar oss, lyder budskapet.

Det finns anledning att tvivla.

Hur många gånger har vi inte tagit del av historien om hur IBM:s Deep Blue slog Gary Kasparov i schack 1997? Det är ett schysst symboliskt avstamp många skribenter tar till för en vidare spaning om AI och framtiden. Datorer är bättre än oss på schack, det stämmer. Men det stämmer också att miniräknaren som uppfanns på 1960-talet slår oss i räkning.

Så snart har robotarna tagit över de flesta jobben? Kanske finns det ingen anledningen att se enbart negativt på en utveckling där en del jobb kan utföras utan inblandning av människor, men samtidigt finns rädslan över att mista både anställning och yrkesroll. Fast kanske behöver inte denna generation oroa sig nämnvärt – tendensen att extrapolera den tekniska utvecklingen med väl tilltagen iver är notorisk. När Stiftelsen för strategisk forskning 2014 publicerade sin rapport om automatisering i Sverige hette det ”Vartannat jobb automatiseras inom 20 år”.

Tio år efter rapporten och halvvägs in i denna profetia gör jag ett besök till mataffären. Jag lastar några matvaror i matkorgen och går som jag ibland gör till de moduler som erbjuder kunden att scanna varorna själv. En skylt möter mig med meddelandet ”Snabbkassor stängda på grund av snatteri!”.

Detta gäller förstås inte enbart den affär jag handlade i utan har blivit ett vanligt fenomen – enligt en del nyhetsartiklar är det bland annat tonåringar som hittat ett sätt att få med sig mycket smågodis från affären till mycket låga priser. Det fanns visst en lucka i systemet som ingen tänkt på, men som alltså snabbt blottlades. Inte så snyggt av tonåringarna, men vi människor är påhittiga varelser och exemplet visar hur dynamiskt tänkande överlistar statiskt. När synapser gör lång näsa åt de binära talen.

Jag gör en krök i affären och ställer mig i kön till kassan med den mänskliga kassörskan. På vägen hem från affärer ser jag många som är ute och går med hunden. Inga robotar syns till, inte ens en självkörande bil.

Konceptsamhället

När informationssamhället blir avlöst av konceptsamhället dominerar inte längre teoretisk och analytisk kunskap inom arbetslivet.

Kanske är framtiden som automatiserad ett snävt och förhastat betraktelsesätt som avspeglar vårt digitala samhälle. Kanske är den automatiserade framtiden bara ett av flera tänkbara scenarier.

I boken En helt ny värld ger Daniel H. Pink är annan syn på vad som stundar: ”Vi är på väg från ett samhälle och en ekonomi som bygger på informationssamhällets logiska, linjära, datorliknande betoning till ett samhälle som bygger på kvaliteteter som uppfinningsrikedom, empati och holistiskt tänkande.” Nej, Pink är inte någon ”flummare” utan kan skryta med publiceringar i New York Times och medverkan i amerikansk TV som trendanalytiker.

Det Pink huvudsakligen bygger sin analys på är att vi i materiellt överflöd inte nöjer oss med sådana arbeten som enkelriktat hanterar och förmedlar information. I stället växer vårt behov av icke-materiella ting med tilltagande intresse för konstnärligt och emotionellt inriktat arbete. Han kallar det övergången till ett konceptsamhälle.

När informationssamhället blir avlöst av konceptsamhället dominerar inte längre teoretisk och analytisk kunskap inom arbetslivet. Konceptsamhället är inte effektivare än det nuvarande, men vi (västerlandet är vad Pink främst avser) har nått en standard där vi inte behöver vara rationellt effektiva då det funktionella redan i så hög grad är uppnått. Däremot har strävandet efter det materiella pågått länge och inneburit att vi ligger efter på andra områden som handlar om det unika och meningsskapande.

Låter det som en tillbakagång till ett primitivare samhälle? Delvis kanske – och säkert inte helt oönskat av somliga – men som Pink påpekar är samhällen som befrämjar det logiska och mätbara inte sofistikerade i varje avseende. Som exempel nämner han att datorer inriktar sig på ett enda svar medan vi människor vet att det kan finnas flera svar på en fråga.

Pinks framtidsanalys innefattar förvisso scenariot att fler arbetssysslor kommer bli automatiserade. Men effekten är inte att mänsklig arbetskraft blir något överspelat utan att arbetet kommer övergå till sysslor med större krav på helheten än detaljer, kreativiteten framför räkneförmågan.

Tesen att framtidens arbeten (för människor) i högre grad kommer bestå av mer kreativa uppgifter på grund av ökad automatisering är inte enastående originell. Men upplyftande är hur Pinks konceptsamhälle också betonar empatin som en viktig del. Då det rationella tonas ned kan människan bli mindre pragmatisk och effektivitetskänslig. Hon kan bli mindre maskin och mer levande.

Mer läsning: AI och de mänskliga likheterna

Källor

Artikel publicerad: 2024.08.18
Författare: Oskar Strandberg