Hallucinationer

Hjärnans egna förvrängningar av tillvaron.

Hallucinationer består av stimuli skapade av hjärnan och existerar därför inte utanför den berörda personens mentala värld. Hallucinationer kan till exempel uppstå genom bruk av narkotiska preparat, men också som följd av understimulering.

Om narkotiska preparat är involverade uppstår hallucinationer genom att syntetiska medel påverkar hjärnan. Om det däremot rör sig om att hjärnan lider brist på stimulering är det hjärnan själv som skapar sinnesvillorna som ett slags kompensation för att den matats med för lite stimuli.

Former av hallucinationer

Det vanligaste slaget av hallucinationer berör hörseln och kan vara i form av röster. Det senare är inte minst ett symptom kopplat till schizofreni och kan i dessa fall omfatta befallande röster.

Visuella hallucinationer är inbillade synintryck såsom att en person framträder för ens syn utan att någon är närvarande. Ofta kan det vara en effekt av skuggspel i ett mörkt rum som hjälper fram det inbillade synintrycket. Visuella hallucinationer kan även förekomma i samband med migrän.

Taktila hallucinationer (dvs. att känna något utan att yttre stimulus föreligger) kan innefatta sådant som känslan att någon tar på en eller att exempelvis strålning eller ström går genom kroppen. En särskild variant kallas parasitofobi, upplevelsen att det kryper under huden.