Kvinnors och mäns skilda preferenser i val av partner

Vad står bakom våra reaktioner när vi attraheras av någon?

När vi letar efter en partner är flera aspekter involverade varav några är medvetna andra omedvetna. Våra preferenser är bland annat präglade av vår miljö och våra inre idealbilder av det motsatta könet. Till detta kan adderas betydande evolutionära krafter som påverkar våra val.

Faktorer kring inkomst och status

En artikel i Forskning & Framsteg från 2018 påvisade en tydlig utveckling i att allt färre lågutbildade män blir pappor. Tendensen att lågutbildade män har sämre utsikter att bilda familj har funnits under lång tid, men den har ökat från 28 procent på 1970-talet till 41 procent på 2010-talet. Ett troligt orsakssammanhang är ökade inkomstklyftor och som en av de intervjuade medarbetarna i studien säger: ”På sätt och vis för ju kvinnorna den här ojämställdheten vidare eftersom de premierar män med högre inkomster”.

När det handlar om kvinnors val av män för familjebildning ger statistiken tydliga besked: de föredrar män med högre utbildning och högre yrkesstatus än dem själva. Män lägger uppenbarligen inte samma vikt vid detta, vilket till exempel märks i att det inte finns fler kvinnliga mödrar bland gruppen med akademiskt arbete än hos de som är arbetslösa.

Faktorer kring ålder

I regel föredrar kvinnor män som är äldre än dem själva medan män omvänt föredrar yngre kvinnor. Dessa generella mönster återkommer i de allra flesta kulturer och de bakomliggande orsakerna har bland annat att göra med nedärvda instinkter.

Kvinnor söker efter män som kan försörja en familj och det är vanligt att äldre män har solidare ekonomi och högre samhällsstatus än yngre. Det kan också handla om mannens kroppsstyrka, som utvecklas till en viss ålder, vilken även den bidrar till trygghet åt familjen. Här kan orsakerna i hög grad återkopplas till nedärvda evolutionära samband (även om kroppsstyrka fortfarande kan vara av vikt för att skapa trygghet, åtminstone i några delar av världen).

En evolutionär förklaring till att männen å andra sidan söker yngre kvinnor har att göra med kvinnans funktion som föderska. Åldersrelaterade aspekter inbegriper sådant som breda höfter och stora bröst, vilket bådadera är positiva faktorer för födande och livgivande av barn. Fysisk attraktion är rent allmänt en annan bidragande orsak. Som ett led i dessa omständigheter blir mannens val präglade av vad vi kallar för ytliga preferenser medan kvinnans fokus i högre grad riktas mot andra egenskaper.

Evolutionära inslag i val av partner

Kvinnliga former – runda höfter och stora bröst – är en del av den mänskliga evolutionsprocessen. I männens ögon har dessa betraktats som värdefulla beståndsdelar i processen att föda och amma barn. Kvinnorna i sin tur letar efter pålitliga män som är beredda att ställa upp med sina resurser under tiden barnet växer upp.

Detta leder till det rimliga antagande om kvinnan som mer selektiv än mannen i sitt val. Då hon investerar mest tid i omhändertagandet av barnet (med graviditeten inräknad) är det extra viktigt för henne att hitta en lämplig partner. I sin tur medför detta en större konkurrens bland män om den som väljer partner på ”motsatta sidan” är mer nogräknad. I djurriket kan det snedvridna förhållandet manifesteras i form av strider mellan hanar alternativt olika slags uppvisningar från deras sida för att imponera på honor. I processen föds också mer aggressiva tendenser hos hanarna och åtskilligt går att igenkänna hos det mänskliga släktet.

Utseendets (ökade) betydelse

Vi har blivit mer fokuserade på utseende i våra val av partner. Detta visar forskning som jämfört hur stor vikt kvinnor respektive män lägger på utseendet vid val av partner. En studie visade att på en skala från 0 till 3 har betydelsen sedan 1939 till 1996 ökat från 0,94 till 1,67 för kvinnor och från 1,50 till 2,11 för män.

Några inte alltför otänkbara orsaker till utvecklingen är ett ytligare klimat som präglat en del av den media som vi konsumerar samt genom nöjesindustrins allt större spridning.

Attraktivitet uppfattas till viss del höra samman med hälsa. Det har påvisats att i delar av världen där parasitsjukdomar är mer utbredda framstår attraktivt yttre (bedömt efter symmetri i ansiktet) hos en eventuell partner som ett viktigare kriterium än i andra regioner där sådana sjukdomar är mindre utbredda.

När moderna seder ställs mot evolutionär programmering

I många av dagens västerländska kulturer senareläggs barnafödandet och försiggås av en period med sexuella partner utan ambitioner om reproduktion. Även införandet av preventivmedel har förändrat läget i stort. En fråga som då infinner sig är kvinnors förändrade preferensbilder när de inte vägleds inför parbildningar utifrån ett möjligt barnafödande som resultat. Deras preferenser är dock knappast fullt ut modifierade för den nya situationen och det evolutionära arvet kvarstår där en djupliggande selektiv ”reflex” ännu inverkar.

Mäns och kvinnors sexuella intressen i olika situationer

Det har i denna artikel framkommit att kvinnor utifrån evolutionära grunder väljer sin sexpartner med stor omsorg medan män förhåller sig mera godtyckligt då dem inte behöver investera lika mycket tid vid eventuell barnalstring (här går det förstås att relativisera kring ”stor omsorg” och ”mera godtyckligt”). Dessa omständigheter bidrar till att könen skiljer sig åt ifråga om vardagliga tankar på sex. Män tänker på sex i fler situationer eftersom det för dem inte behöver finnas lika välgrundade förutsättningar för sexuella akter som för den kvinnliga motparten.

Kvinnors intresse gällande sex behöver för den sakens skull inte vara mindre förekommande, men däremot mer koncentrerade kring specifika situationer.

Forskning har också kunnat konstatera att män tenderar tolka vissa beteenden hos kvinnor, till exempel leenden, som sexuella inviter då det inte alls finns en sådan intention. Män är alltså snabbare med att inläsa sexuella innebörder från beteenden hos det motsatta könet. Rent allmänt finns sexuella avsikter mera näraliggande i manliga tolkningar, vilket kan leda till för de flesta välbekanta missförstånd.

Källor

• Karlsson, Lars (2012), Psykologins grunder
• Höjer, Henrik, Forskning & Framsteg nr 8 2018, "Färre män blir pappor"

Artikel publicerad: 2016.07.03, reviderad version återpublicerad 2020.01.16
Författare: Psykologisktvetande.se

Tillbaka till toppen av sidan | Alla artiklar