Vänskapsrelationernas psykologi

Vad som stärker och underminerar vänskapsrelationer.

Ett vänskapsförhållande är dynamiskt och mångskiftande. Dess förutsättningar kan skifta genom att inbördes nya livsförhållande ruckar på det ömsesidiga jämviktsförhållandet.

Bristande jämvikt – vänskapsrelationer i par

Vänskapsrelationer kan vara baserade på såväl ömsesidighet som dominans och jämvikten är långt ifrån regel. Inga relationer befinner sig för att hårdra det i exakt jämvikt och en över- och underordning i viss grad är ovidkommande. Men för att en vänskapsrelation ska vara sund måste det finnas någorlunda jämvikt mellan parterna.

I en del relationer är respekten ojämn där den ena anser sig stå över den andre och aktar inte den andre på jämbördig nivå. När den ena parten i relationen ser sig som överordnad kommer den förvänta sig mer av den andre i form av uppoffring än vad den själv är beredd att återgälda. Till exempel kan detta visa sig i en snedfördelning av parternas frekvens av kontaktförsök. Den ena hör av sig mer sällan och har bara tid för den andre när inga bättre anbud finns.

Det skeva jämviktsförvållandet är ofta en produkt av de respektives inbördes beroendeställningar, vilket i sin tur inte sällan är baserat på social status. Om den ena parten har ett mindre socialt nätverk kan detta vara grund för en obalans om den andra ser detta som ett skäl att placera sig själv i överläge.

Att den ena anser sig stå i överläge kan lägga grunden för svek – personen upplever sig kunna behålla vänskapen utan att satsa särskilt mycket på den. Den i underläge uppfattar detta missnöjsamt, men tvingas acceptera i brist på andra vänner att ty sig till. Ett litet socialt nätverk tenderar resultera i mer beroendeställningar och eftergifter som i sin tur leder till bedrövelse, frustration och stress.

Ojämnvikt i relationen kommer också till utryck i att synen på själva förhållandets art skiljer sig. Oklarheten kring vilken slags relation det är fråga om kallas metakomplementär relation och beskriver en icke likvärdig syn på relationen. Som att den ena ser det som ett hårt knutet vänskapsförhållande medan den andre betraktar det som en mindre prioriterad förbindelse.

Acceptans och anpassning – vänskapsrelationer i grupp

I den socialiseringsprocess där vi ingår redan en bit in i barndomen handlar mycket om att accepteras. För att accepteras är vi i regel beredda att anpassa oss inför gruppens hierarki. Om acceptansen uteblir eller endast delvis infinner sig uppstår ambivalens inför det gemensamma. Självkänslan kan skadas när motsättningar sker i socialiseringsprocessen. Om detta sker kommer vi försöka uppväga det på olika sätt. Antingen genom att än mer försöka tillkämpa oss acceptans eller förskjuta de andra i ett avståndstagande.

Uteblivelsen av positivt gensvar från omgivningen leder alltså till två huvudsakliga reaktioner: att dra sig undan eller att kommunicera sitt missnöje. Det senare kan i sin tur kan få två motreaktioner. Den ena motreaktionen är positiv genom att det resulterar i förståelse som åter öppnar möjligheter att upptas av gemenskapen. Den andra motreaktionen är negativ i form av oförståelse eller känslan av förnärmande hos gruppen och förvärrar situationen än mer.

Motivationen att bejaka sin sociala position ökar vid positivt gensvar. Omvänt kommer den som inte tillmäts samma värde som andra inom umgängeskretsen bli mindre motiverad inför gemenskapen. Kanske kommer denne att fjärma sig och när andra tolkar detta som att denne är osocial, högfärdig eller svår har motsättningarna förstärkts.

Uteblivet gensvar från gruppen kan bero på att personen är otillräcklig i sina kontaktförsök. Denna dynamik är lättförklarad, men det uteblivna gensvaret kan också bero på att personen är för ivrig i dessa. Fastän grupptillvaron bygger på anpassning fungerar personer sämre i grupp om de uppvisar alltför lite oberoende. För fungera i en grupp, men också utanför gruppen utan att känna sig övergiven handlar det om att uppnå relativ autonomi (dvs. balans mellan beroende och oberoende av andra).

Källor

• Egidius, Henry (2000), Termlexikon i psykologi, pedagogik och psykoterapi
• Bilden ovan är en modifiering av en bild av Omar Lopez.

Artikel publicerad: 2024.12.09
Författare: Oskar Strandberg

Tillbaka till toppen av sidan | Alla artiklar