Varför startar människan krig?

Människan som krigisk och män som det mest aggressiva av könen.

Även om många av vår planets djurarter visar prov på aggressiva beteenden är det bara människan och schimpansen som ägnar sig åt samordnade attacker på andra grupper inom den egna arten. Det finns evolutionära tänkbara förklaringar till varför vi väljer att kriga.

En förklaring är behovet att erövra resurser som är av betydelse för överlevnaden eller för att få tillgång till nya sexuella partner för ökad fortplantning. Slutsatsen av dessa två incitament till krigsföring är att människan antagligen inte enbart väljer att kriga då ingen annan utväg står till buds utan också i explorativt syfte. Krig som metod är sålunda något människan medvetet väljer att använda.

I naturen är det intressant att studera skillnaden mellan två arter av människoapor: schimpanser och bonoboer. På ena sidan Kongofloden lever schimpanser, vår närmaste genetiska släkting och på andra sidan samma flod finns bonoboer. Bonoboerna som lever i matriarkat löser konflikter genom sex och det är en väldigt liten konkurrens om föda. Något som inte gäller för schimpanser, hos vilka det ofta går mycket våldsamt till när konflikter utbryter. Vi människor delar egenskaper med både dessa arter, men att vi står närmare schimpansen är för många ett bevis på att vi ärvt en våldsam natur. Det går också att likna schimpanser och bonoboer med män respektive kvinnor ifråga om vissa karaktäristiska beteenden.

Män mer krigiska

Studier har visat att pojkar i olika åldrar är mer aggressiva än flickor. Ser man på människans historia eller det nutida politiska läget går det att tydligt upptäcka ett mönster som visar på män som mer aggressionsbenägna än kvinnor.

Att det historiskt ofta varit manliga ledare som startat krig beror mycket på kulturella och sociala faktorer – män har i större utsträckning innehavt ledarpositioner och därmed varit i stånd att utlösa krig. Det finns historiska exempel på kvinnliga krigsförare varav Kleopatra i den forntida egyptiska civilisationen och Margaret Thatcher i mer modern tid är två. Som motvikt kan nämnas att Nobels fredspris delats ut blott 18 gånger till en kvinna sedan 1901 (uppgiften är från 2023), vilket förstås även i detta fall till stor del beror på att fler män befinner sig i högt uppsatta samhällspositioner.

Den evolutionära förklaringen till männens aggressiva handlingsmönster grundar sig på konkurrensen om honorna samt att evolutionen gynnat de mer aggressiva bland männen.

Det finns alltså fördelar av ett aggressivt beteende för den manliga sidan av mänskligheten. Att mäns aggressivitet inte evolverat i än högre grad beror enligt rådande teorier på att ett selektivt styrt aggressionsmönster är mer vinnande. Att ständigt vara aggressiv kommer högst troligt reta upp omgivningen och blir därför bara delvis en positiv egenskap för individens överlevnadsvärde.

Mer läsning: Hur vi förblindas av auktoriteter

Källor

Artikel publicerad: 2024.03.04
Författare: Oskar Strandberg

Tillbaka till toppen av sidan | Alla artiklar