Att sluta röka och varför det är så svårt

Beroendets mekanismer och nikotinets roll i välbefinnandet.

ansikte som uttrycker aggressivitetMånga som röker vill sluta. Varför dem inte klarar det beror bland annat på rökningens positiva effekter på ett sviktande humör. Det är i våra svagare stunder vi är som mest benägna att överge löften till oss själva som gäller det långsiktiga för en belöning som kan inhämtas direkt.

Rökning är en mycket effektiv metod för självreglering av humöret. Nikotin är nämligen både lugnande och höjer energin. På det sättet är rökning mer belönande än sötsaker som bara är lugnande, men inte ger energi. Denna dubbla effekt gör rökning extra beroendeframkallande.

Att övervinna röksuget

Det är först när personen har en cigarett framför sig och måste bestämma sig för att röka den eller inte som föresatsen blir ett beslut.

Att ha bestämt sig för att sluta, skriver psykologen Erich Fromm, är i själva verket inget beslut utan förhoppningar, planer. Det är först när personen har en cigarett framför sig och måste bestämma sig för att röka den eller inte som föresatsen blir ett beslut. ”Det är alltid den konkreta handlingen som kräver ett beslut.”

Vi vet alla hur svårt det kan vara att hålla fast vid något som kräver uppoffring – ens handlingar har en förmåga att lösgöra sig från ett tidigare ”beslut” man tagit. Att på förhand besluta sig för något medför inte att beslutet inte kan hävas då det senare prövas. Detta att beslut är föresatser som måste bevisas när situationen uppstår är en viktig insikt för den som tänkt tvinga sig att avhålla sig från något begärligt.

Rökare får en känsla att de bör röka och varje gång de lyder känslan belönas de av en tillfredsställande känsla. Det är detta den som tänkt lägga av har att kämpa emot.

Vad som kan öka chansen att lyckas övervinna röksuget är att vara övertygad i ett skäl att bryta vanan. Det kan vara något som inte primärt handlar om rökningen i sig, men som kräver att rökningen avslutas. Till exempel då man väntar barn. Ett icke-permanent skäl kan dock i förlängningen verka motsatt: när den som avbrutit rökningen under graviditeten känner av ett sug kan rökningen återupptas genom att det inte längre föreligger ett hinder. Den som våndas inför suget kan i detta läge ge sitt ”godkännande” då motivet att sluta inte längre finns där.

Ett permanent skäl (t.ex. hälsoaspekten) kan därför ge bättre chanser till att sluta röka för gott. Vad som kan understödja avhållsamheten är också att hitta något substitut för tillfredsställelsen rökningen gett. 

Beroendets mekanismer

Det finns en tragisk dimension i att leva i ett beroende i det att beroendet förnekar chanser att låta en del av tillvarons stimulans komma från annat än konstgjorda sensationer från hjärnans nervsystem.

Alla former av beroende hänger ihop med en rad mekanismer. Föremålet för beroendet skjuter annat åt sidan; självtillräckligheten i föremålet för beroendet gör att man missar andra glädjeämnen med potential att ersätta behovet för det andra.

Problemet med att sluta röka, exempelvis, är att man inte upptäcker en del av de potentiella ”utvägarna” under tiden rökningen pågår. Det som blir mer uppenbart vid svårare droger, där drogen tar över alltmer på bekostnad av vänner med mera, är värt att beakta för den som brottas med nikotinberoende även om implikationerna inte är i samma storleksgrad. Det finns en tragisk dimension i att leva i ett beroende i det att beroendet förnekar chanser att låta en del av tillvarons stimulans komma från annat än konstgjorda sensationer från hjärnans nervsystem. Man blir mindre öppen för annat vare sig man upplever det själv eller inte.

Den som är en utomstående icke-rökare bör betänka att det är svårt att bedöma hur mycket det krävs att göra sig kvitt nikotinbegäret. Att som icke-rökare göra antaganden om hur det med viljekraft kan gå till, att de själva skulle klara det (underförstått att rökare är mer karaktärssvaga) förblir bristfälliga hypoteser. För att verkligen förstå utmaningen att sluta röka måste man själv ha upplevt behovet av rökning inklusive sekundära skäl som den avstressade funktionen rökningen kan ha. Den som utifrån betraktar rökarens problem att sluta måste förhålla sig till att det handlar om mycket mer än viljestyrka och disciplin, för att förstå hela behovskomplexet krävs bland annat insikt i en persons bevekelsegrunder att hantera stress.

Nikotin och abstinens

Receptorer i hjärnan har skapats efter mångårigt rökande och dessa börjar med tiden reagera på nikotin, vilket leder till större abstinensobehag för de som rökt länge. Det är en anledning till varför det blir svårare att sluta desto längre rökandet pågått.

Genom tobak tas nikotin upp av receptorer i nervsystemet. Nikotinet frisätter bland annat signalsubstansen noradrenalin som skapar välbefinnande och de som känner av en oro eller stress kan uppleva att denna dämpas eller försvinner. Den välbefinnande effekten är också starkt beroendeframkallande som varje rökare vet.

Nikotinen stannar kvar i blodsystemet omkring hundra timmar efter en rökt cigarett och så länge finns det fysiskt sug efter fler cigaretter.

Forskning har visat att många som lyckas sluta gör det efter de insett vilka signaler (som får en att vilja ta en cigarett) och belöningar (den tillfredsställelse man känner efteråt) som håller vanan igång. Det hänger ihop med att de som lyckas ofta har försökt sluta flera gånger och då har de under dessa tillfällen fått möjlighet att observera sig själva och förstå vad som triggar begäret och vad som gjorde att de inte lyckades sluta när dem tidigare försökt.

Vad som gör det särskilt svårt att sluta röka, åtminstone i första skedet, är abstinensen från nikotin. Det finns en hel uppsättning av komponenter som försvårar att upphöra med nikotinintag. Rökningen är ofta sammanlänkad med en persons livsstil och att sluta röka är att göra avkall på en del av sina väl inarbetade vanor. Vissa är dessutom mer benägna att snabbt etablera ett beroende. Det gäller särskilt personer som upplever stress. Forskning har visat att sådana personer snabbare blir beroende av alkohol och rökning.

Abstinens, framkallar irritation. Abstinensen är det som sker när känslor av vällust hjärnans belöningssystem vant en vid uteblir. Det är viktigt att hitta ersättningar för att abstinensens härjningar inte ska bli övermäktiga. En del går över till socker som ersättning – ett scenario som skrämmer en del rökare med tanke på eventuell viktökning. Abstinens är inte beständig, men kan pågå olika länge beroende på hur länge rökningen pågått och hur hjärnan vant sig vid nikotinet. Receptorer i hjärnan har skapats efter mångårigt rökande och dessa börjar med tiden reagera på nikotin, vilket leder till större abstinensobehag för de som rökt länge. Det är en anledning till varför det blir svårare att sluta desto längre rökandet pågått.

Det är allmänt känt att rökare har behov att röka vid alkoholintag samt att även de som annars inte röker kan ”feströka”. Alkohol är inte den enda omständigheten som framkallar ett ökat ”röksug”, även andra sociala sammanhang kan medföra att tanken på att röka uppdyker.

En bakomliggande orsak är hjärnans minnen och associationer som uppstår. Vi lär oss associera rökning i extra utsträckning med vissa situationer och i dessa faller det sig extra naturligt att röka.

Mer läsning: Bantningens psykologi

Källor

Artikel publicerad: 2023.03.19
Författare: Oskar Strandberg

Tillbaka till toppen av sidan | Alla artiklar