Narcissism

Den av sig själv upptagna människotypen.

Termen är myntad av Sigmund Freud efter Narkissos i den grekiska mytologin. Narkissos blev förälskad i sin egen spegelbild och narcissism kännetecknas av en självspeglande livsstil.

Narcissistiska personlighetsdrag

En narcissistisk person har stort behov att stå i centrum och är abnormt upptagen av den egna kroppen och utseendet. Det bidrar till självupptagenhet och ytlighet som framträdande personlighetsdrag.

En viktig sak att tänka på ifråga om narcissism är att en del av dessa kännetecken kan hittas i mindre grad hos alla människor. ”Alla människor måste ha ett mått av självkärlek för att överleva, och alla är beroende av andras uppskattning för att upprätthålla sin självkärlek”, skriver Johan Cullberg. Den problematiska sidan av självkärleken är när den övergår till att bli styrande för en persons handlingar.

Eftersom milda drag av narcissism är så vanliga och tillbakahållna märks dem ofta inte, vare sig för oss själva eller andra. Sedan finns det personer som uppvisar mer märkbara narcissistiska drag, men ändå inte lider av vad som kan kallas patologisk narcissism där det narcissistiska dominerar personens livsstil.

När narcissismen övergått i en personlighetsstörning kan den ta sig uttryck på följande sätt:

• Känslan av att vara en person av betydelse med vilja att bli särbehandlad.
• Ett oerhört starkt behov att bli beundrad av andra.
• Visar ofta prov på uppblåsthet och dryghet mot andra.
• Drar sig inte för att utnyttja andra för att uppfylla sina egna önskningar.
• Har svårt att känna empati för andra människor än sig själv.
• Uppfattar ofta att andra är avundsjuka mot en själv.

Bristande förmåga till självkritik skulle också kunna läggas till listan. När narcissistiska personer blir kritiserade ger de tillbaka och försöker tala illa om vederbörande snarare än sakligt bemöta kritiken (något som kallas narcissistiskt försvar och omnämns vidare nedan). Att inte direkt bemöta kritiken kan vara ett sätt för narcissisten att uppehålla den starka självbilden när denne blir utmanad utifrån.

En narcissistisk person undviker starka känslomässiga band då denne inte vågar lita fullt ut på någon. Det är också fråga om kontrollbehov då känslomässiga band innebär att hamna i beroendeställning. Den med narcissistisk problematik vill ha övertaget genom att vara den som är till synes minst beroende av den andre i ett förhållande. Den narcissistiska blir lätt avundsjuk och är därför kontrollerande för att slippa omständigheter som kan alstra avund. Behovet av andra är primärt kopplat till vad de kan göra för honom samt deras beundran.

I ett psykologiskt experiment med narcissistiska personer involverade visade det sig att dessa ansågs av de andra som mer öppna, kompetenta, underhållande och behagliga. Detta var dock uppfattningen efter tjugo minuter – när samma fråga ställdes två timmar senare gällde ett motsatt omdöme.

Faktumet att de narcissistiska personlighetstyperna tenderar vara mer uppskattade än genomsnittet i ett tidigt stadium är också problematiskt för narcissisterna själva. De känner av uppskattningen och som en respons på detta förstärks det egna beteende och det är då omgivningen börjar uppfatta deras beteende som ansträngande.

Självcentrering

Narcissisten ser sig ofta som förmer än andra och får sällan skuldkänslor och är inte nämnvärt i kontakt med sitt samvete. Som en del av självcentreringen finns benägenheten att förneka eller inte acceptera de regler som finns för att i stället skapa sina egna. Narcissisten vill gärna styra andra för att deras egna viljor annars kan uppfattas som hot då de går emot hans egen vilja.

En del i personlighetsdraget att få andras uppmärksamhet kan märkas i samtal och i aktioner som att avbryta andra eller visa ointresse för vad andra har att berätta alternativt avleda samtalets inriktning till att handla om en själv. Sådana tendenser är förstås inte exklusivt kännetecknande för patologisk narcissism utan kan röra sig om allmän självcentrering. (Som redan sagts har många människor drag av narcissism utan att för den skulle ges en sådan diagnos.)

Dominans

Näraliggande med självcentrering är det dominanta inslaget i en narcissistisk personlighetstyp. I relationer kan kontrollbehovet övergå i dominans. Detta är en del i rädslan att bli beroende, som hålls i schack genom att ha överhanden i förhållanden. När det självpåtagna styret utmanas kan det leda till uppträden där den narcissistiska reagerar starkt med eventuella gräl till följd.

Viljan att dominera i relationer kan märkas redan i valet av relationer som en narcissisk person ingår. Den andra får gärna vara underlägsen i någon bemärkelse. Narcissisten känner sig därför hotad av personer som uppvisar självständighet och frihet i sitt agerande.

Else-Britt Kjellqvist skriver om narcissistiska föräldrar och hur det kan drabba barnet. Hon beskriver föräldrar ”som klipper av kontakten med sitt barn vid varje ansats från barnets sida till egen behovs- eller viljeyttring”. Detta kan dröja kvar i relationen till barnets nått vuxen ålder. Den dominerande förälderns krav medför att barnet tvingas välja mellan att foga sig för att inte såra föräldern eller framhärda i sin egna åsikter med risk att såra föräldern. Ofta väljer barnet – för att slippa konflikt – det förra. Problemet med detta är som Kjellqvist påpekar att det motverkar en utveckling i förhållandet.

Förnekelse

För att narcissistens grandiosa världsbild ska förbli intakt är förnekelse ofrånkomlig. Det kan ta sig uttryck i att inte kännas vid egna svagheter inklusive naturliga ingredienser i livet som åldrande. Det finns en önskan att stanna kvar i barnets fullödiga värld av potential där den vuxna nyktra synen på livets begräsningar hålls på avstånd. En narcissistisk person kan därför uppvisa infantila drag i vissa avseenden. Att uppskatta vardagen är ofta svårt och denna personlighetstyp kan lätt bli uttråkad.

Särskilt skam är en känsla som helst hålls på avstånd då skamkänslor står i förbindelse med nederlag och kan hota självbilden. Förnekelse inför nederlag är en del i förklaringen till varför kritik är svårt att ta till sig. Johan Cullberg anger som karaktäristiskt för narcissistens problematik ”klyvningen mellan två konträra självbilder, en grandios och en skamfylld.” Det är den grandiosa självbilden som ständigt måste bekräftas utifrån för att mota bort den skamfyllda.

Narcissisten försöker skapa det perfekta och har en stark vilja att vara utan defekter. Att erkänna sig besegrad är alltför krävande och en narcissist är sällan främmande för att fuska till sig ett övertag, till exempel i spel och sport, för att uppnå det så eftertraktade målet. Om vinsten ändå uteblir är bortförklaringar inte ovanliga. Likaså i diskussioner kan narcissisten vara engagerad och noga med att ”vinna”. Skulle sedan fakta dyka upp som vänder utgången till dennes nackdel är reaktionerna antingen i form av bortförklaringar eller ett negligerande av diskussionens relevans.

Märk väl att narcissistens beteende i dessa fall skiljer sig från en så kallad tävlingsmänniska. En tävlingsmänniska är inte alls nödvändigtvis en narcissist. Tävlingsmänniskan drivs av ambitioner medan narcissisten främst drivs av att vinna för att en förlust hotar hans självbild.

Det kan vara svårt att sära förnekandet från lögnen. Förnekandet kanske inte handlar om en avsiktlig lögn utan utgör en försvarsmekanism mot det oerhörda att kunna ha fel, vilket skulle rasera en del av den överlägsna självbilden. En narcissist vill känna sig framgångsrik och när försöken fallerar blir det en törn mot en skör självkänsla. Reaktionen blir att förneka motgångar genom att skylla på omkringliggande omständigheter samt att kompensera genom att förminska andra och deras prestationer.

Johan Cullberg: ”I de lägen där livet kränker eller utmanar den narcissistiska problematiken kan depressiva, psykotiska eller komplexa psykosomatiskt färgade tillstånd utvecklas”. Den överdrivna självbilden hos narcissisten kan alltså rasa, där raset till exempel utlöses av bakslag där den egna personen fallerar på något plan, till exempel blir övergiven av sin partner.

Narcissistiskt försvar

Ett narcissistiskt försvar är något vi kan ta till då vi kritiseras och vår självbild hotas. När vi får kritik vänder vi ofta denna mot personen som riktar kritiken och menar att det är denne som själv kan kritiseras för samma sak. Detta är ett vanligt inslag i konflikter och gräl och inget som gör att personen som tar till försvaret är narcissistisk så länge det inte blir ett ständigt återkommande inslag parat med andra symptom.

Bakomliggande orsaker

Orsakssambanden gällande narcissism tros gå tillbaka till barndomen där barnet fick för lite uppmärksamhet och bekräftelse av sina föräldrar. Ett barn är naturligt narcissistiskt och om det inte får uppmärksamhet kan det senare utveckla en kompensatorisk självupptagenhet med i vissa fall abnorma yttringar. Brist på bekräftelse är en grundkomponent i förklaringsmodellen för uppkomsten av narcissism. Narcissiska drag tros kunna ses så tidigt som hos barn i åttaårsåldern.

Bristen på uppmärksamhet i barndomen kan ha realiserats genom en fysiskt eller känslomässigt frånvarande förälder. I vissa fall kan det röra sig om en hastig separation, en förälder som avlägsnar sig eller avlider när barnet är ungt. Den position i centrum som barnet troligtvis åtnjutit hos denna person kommer då brutalt gå förlorad. Tomhetskänslan som uppstår förblir oläkt och behöver ständigt kompenseras, vilket kan ske i narcissistiska yttringar.

Eller så kan det röra sig om en förälder som varit kritiskt mot barnet eller omvänt att det idealiserats. Den som idealiseras under uppväxten kan få det svårt att hantera motgångar senare i livet och försöker finna sätt att inte kännas vid dessa.

I boken Narcissism – Jag, mig och mitt skriver författarna Sigrell och Teurnell och både motgångar och framgångar kan ingå bland de bakomliggande faktorerna. Det kan röra sig om såväl uteslutning i kamratskapet, inklusive mobbing, eller motgångar i skolan som framgångar. ”Framför allt plötsliga succéer, kan också lägga grunden till ett narcissistiskt präglat beteende”, skriver författarna. Här berörs också aspekten av framgången som får en person att tidigt hamna i rampljuset och den medföljande aspekten att framgångar tidigt i livet sker då personligheten ”inte är tillräckligt stabil för att klara upphöjelsen”. Författarna nämner popstjärnan Michael Jackson som ett talande exempel.

Att ha narcissistiska föräldrar

Barn till narcissistiska föräldrar genomlider en uppväxt med försvårande omständigheter. En narcissistisk förälder kan kritisera barnet, jämföra det med andra barn och ställer ofta höga krav. Barnet kan ta till sig detta genom att försöka nå upp till förälderns krav för att bli uppskattad. Sigrell och Teurnell skriver om hur den bristande och låga självkänslan med inslag av skam hos barn med narcissistiska föräldrar kan framkalla narcissistiska tendenser hos dem själva.

Vad som också kan ske är att den som inte blivit sedd för den man är utan bedömts för sina prestationer kan utveckla en ”prestationsbaserad självkänsla”.

Är dagens unga mer narcissistiska än tidigare generationer?

Selfies, profiler på Facebook, bilder på intagram och att diskutera sitt privatliv inför andra människors öron på offentlig plats är för många bilden av vissa ur den yngre generationen. En kontaktannons är inte längre en diskret och anonym text i en tidning utan ett skyltande med bild(er) och autentiska fakta via en av många dejtingappar.

Forskning har prövat hypotesen att det skulle finnas samband med sociala medier och en tendens att yngre lättare utvecklar narcissistiska drag. I ett NPI-test (NPI är en förkortning för Narcissistic Personality Inventory och används i tester för att mäta graden av nivå av narcissism hos personer som inte lider av patologisk narcissism), fick de som var födda på 2000-talet högre poäng än de som var födda under föregående decennier. Några saker som utsågs som troliga orsaker var kändiskultur, internet och mer toleranta föräldraskap.

Vad som uppväger kulturella inslag är faktumet att människans natur inte ändrats på grund av inflytandet av media och internet. Narcissism utgår från våra egoistiska sidor och sådana har alltid varit en del av människan.

Källor

• Cullberg, Johan (2010) Skaparkriser
• Sigrell, Bo & Teurnell, Lena (2011) Narcissism – Jag, mig och mitt
• Karlsson, Lars (2012), Psykologins grunder (5e uppl.)
• Kjellqvist, Else-Britt (1993) Rött och vitt – om skam och skamlöshet
• Bilden ovan är en modifiering av en målning av Michelangelo Caravaggio

Artikel publicerad: 2024.08.10
Författare: Oskar Strandberg

Tillbaka till toppen av sidan | Alla artiklar