Vårt behov av bekräftelse

Därför vill vi bli sedda och erkända.

Att få bekräftelse ligger till grund för en stor del av vårt beteende. Det är ett behov som utgår från vår förmåga att identifiera oss själva som unika individer och omfattar vidare områden än vad vi oftast är medvetna om.

Att bli sedd

Om vi inte uppmärksammas i den utsträckning vi önskar känner vi oss förbisedda och underlägsna. Vi är ständigt medvetna om varandra och agerar därför för att bli registrerade av andra, för att på så sätt kanske stiga i graderna. Blir vi inte sedda avtar det meningsfulla i handlingen. Vi tar exempelvis inte på oss snygga kläder enbart för att tillfredsställa vårt inre estetiska behov.

Vägen till bekräftelse kan hur vi försöker uppnå status på olika sätt, allt från meriter och berömmelse till en bild på oss i gymmet. Bekräftelsen är viktig för vår självkänsla, det som gör att vi trivs med oss själva och känner oss säkra på oss själva. Den som inte får bekräftelse har ofta större behov att framhålla sig själv och störs mer av andras framgång.

En del känner att de inte fått nog bekräftelse och kan med subtila sätt föra fram sådant som bidrar till att rätt uppmärksamhet faller på dem. Som att berätta om historier där denna spelat en positiv roll, till exempel för att visa på denne som god och sympatisk person.

I en samhällsmiljö där den enskilde upplever sig som ”osynlig” om denne inte tillgriper någon av möjligheterna att uppnå exponering antänds bekräftelsebehovet maximalt.

Dagens medialiserade värld tycks pådriva en upptagenhet kring att ”synas”. Skribenten Susanna Birgersson anser i en artikel med rubriken ”Vårda det inre livet” att ”vi lever i en tid som uppmanar synlig manifestering av individuell särart, men där manifesteringen har blivit viktigare än särarten”. Hon menar att vi utbasunerar ”våra åsikter i samma stund som vi tänker dem” för att skylta med dem på sociala medier. Hon vädjar i stället till att vårda det privata och se egenvärdet i den inre tankeverksamheten.

I en samhällsmiljö där den enskilde upplever sig som ”osynlig” om denne inte tillgriper någon av möjligheterna att uppnå exponering antänds bekräftelsebehovet maximalt. Vi börjar imitera de som tillhör etablissemanget eller kändisskapet, vilkas personer av naturliga orsaker får extra exponering. ”Men”, som Susanna Birgersson konstaterar, ”man kan inte leva ett autentiskt liv i ett skyltfönster”. Då blir jakten på bekräftelse ett substitut för individens självförverkligande.

Det är på grund av nutidssymptom som dessa det ibland sägs att vi lever i en narcissistisk tidsålder. Narcissism karaktäriserar det överdrivna behovet av uppmärksamhet riktat mot det egna subjektet.

Uppnå erkännande

Om vi levde helt ensamma i världen och ingen kunde se vilka förmågor vi hade skulle vi ha mindre intresse att utveckla dessa. En av bevekelsegrunderna till att förfina förmågor är att det råder en konkurrenssituation där alla inte kan få vad de vill förrän de konkurrerat ut någon annan. Konkurrensen är en faktor som driver på vår vilja att prestera och den är källan i vårt sökande av bekräftelse – en del av bekräftelsens belöning är just att få stiga upp några trappsteg i konkurrensen.

Vi vill bli ansedda som något annat än en del i mängden och för detta måste vi utmärka oss. Barnet kan utmärka sig på skolgården genom att gunga i hög fart; den vuxne kan utmärka sig på stadens gator genom att köra omkring i en flott bil.

Behovet av uppmärksamhet och bekräftelse kan sträcka sig längre än att andra ska lägga märke till en här och nu. Det kan bottna i en vilja att uppnå ett permanent erkännande. Många av sakerna vi gör hade vi avstått från om det inte funnits en drivkraft efter bekräftelse med i bilden. Strävan att nå framgång är det bakomliggande skälet till att vissa kan investera hundratals eller tusentals timmar för att uppnå en hög ställning eller kompetens genom att bemästra något. Uppoffringarnas tänkta belöning är erkännandet genom vad vi åstadkommit.

Bekräftelsebehovet kan ha positiva effekter i det att vi anstränger oss mera och sätter upp mål som kan vara meningsfulla. Men det finns en stor risk att målen inte överensstämmer med vår egentliga vilja utan att vi agerar främst för att vinna aktning. Särskilt personer med låg självkänsla tenderar att handla på ett sätt där bekräftelsen utifrån är central, vilket låter inre önskningar komma i andra hand.

Kvinnliga och manliga vägar till bekräftelse

Det finns skillnader i hur kvinnor och män söker bekräftelse, både hos det egna och det motsatta könet (när sådana skiljelinjer dras måste det dock ske med viss generalisering). Flickor och kvinnor tenderar att i högre drag söka bekräftelse hos varandra genom att vara omtyckta medan pojkar och män ofta försöker imponera. Det finns också en större inriktning mot utseendet hos kvinnor, en tendens som förstärks bland annat av reklamens påverkan. Män inriktar sig i högre grad på att framstå kapabla genom uppvisande av attityder och talanger.

Både kvinnor och män söker uppmärksamhet från det motsatta könet, eller samma kön, ifråga om relationer och sexualitet. Att bekräftelsen inte endast söks som en metod för att inleda en relation och – mer evolutionärt – uppnå reproduktion framgår av att många fortsätter söka bekräftelse på relationens och sexualitetens domän även efter de ingått en relation.

Källor

Artikel publicerad: 2022.03.31
Författare: Oskar Strandberg


Tillbaka till toppen av sidan | Alla artiklar