Vårt behov av bekräftelse

Att få bekräftelse ligger till grund för en stor del av vårt beteende. Vårt behov av bekräftelse är något djupt mänskligt och skiljer oss från djuren. Behovet utgår från vår förmåga att identifiera oss själva som unika individer och omfattar större områden än vad vi oftast är medvetna om.

Att bli sedd

Vi är ständigt medvetna om varandra och det framtvingar jämförelser. Om vi inte uppmärksammas i den utsträckning vi önskar känner vi oss underlägsna. Vi agerar därför för att bli sedda och kanske för att stiga i graderna. Blir vi inte sedda avtar det meningsfulla i handlingen. Till exempel tar vi inte på oss snygga kläder enbart för att tillfredsställa vårt inre estetiska behov.

Om vi levde helt ensamma i världen och ingen kunde se vilka förmågor vi hade skulle vi ha mindre intresse att utveckla dessa. En av bevekelsegrunderna till att utveckla förmågor är att det råder en konkurrenssituation där alla inte kan få vad de vill förrän de konkurrerat ut någon annan. Konkurrensen är en faktor som driver på vår vilja att prestera och den är källan i vårt sökande av bekräftelse – en del av bekräftelsens belöning är just att få stiga upp några trappsteg i konkurrensen.

Vi vill bli ansedda som något annat än en del i mängden och för att bli ansedda måste vi utmärka oss. Barnet kan utmärka sig på skolgården genom att gunga i hög fart; den vuxne kan utmärka sig på stadens gator genom att köra omkring i en flott bil.

Uppnå erkännande

Behovet av uppmärksamhet och bekräftelse kan sträcka sig längre än att andra ska lägga märke till en här och nu. Det kan bottna i en vilja att uppnå ett permanent erkännande. Många av sakerna vi gör hade vi avstått från om det inte funnits en drivkraft efter bekräftelse med i bilden. Strävan att nå framgång är det bakomliggande skälet till att vissa kan investera hundratals eller tusentals timmar för att uppnå en hög ställning eller kompetens genom att bemästra något. Uppoffringarnas tänkta belöning är erkännandet genom vad vi åstadkommit.

Bekräftelsebehovet kan ha positiva effekter i det att vi anstränger oss mera och sätter upp mål som kan vara meningsfulla. Men det finns en stor risk att målen inte överensstämmer med vår egentliga vilja utan att vi agerar främst för att vinna aktning. Särskilt personer med låg självkänsla tenderar att handla på ett sätt där bekräftelsen utifrån är central, vilket låter den egna personens inre önskningar komma i andra hand.

Att synas till varje pris

I en samhällsmiljö där den enskilde upplever sig som ”osynlig” om denne inte tillgriper någon av möjligheterna att uppnå exponering antänds bekräftelsebehovet maximalt.

Dagens medialiserade värld tycks pådriva en upptagenhet kring att ”synas”. Skribenten Susanna Birgersson anser i en artikel med titeln ”Vårda det inre livet” att ”vi lever i en tid som uppmanar synlig manifestering av individuell särart, men där manifestation blivit viktigare än särarten”. Hon menar att vi utbasunerar ”våra åsikter i samma stund som vi tänker dem” för att skylta med dem på sociala medier. Hon vädjar i stället till att vårda det privata och se egenvärdet i den inre tankeverksamheten.

I en samhällsmiljö där den enskilde upplever sig som ”osynlig” om denne inte tillgriper någon av möjligheterna att uppnå exponering antänds bekräftelsebehovet maximalt. Vi börjar imitera de som tillhör etablissemanget eller kändisskapet, vilkas personer av naturliga orsaker får extra exponering. ”Men”, som Susanna Birgersson konstaterar, ”man kan inte leva ett autentiskt liv i ett skyltfönster”. Då blir jakten på bekräftelse ett substitut för individens självförverkligande.

Nästa artikel: Vår existentiella tillvaro

Källor

Artikel publicerad: 2022.03.31
Författare: Oskar Strandberg


Tillbaka till toppen av sidan | Alla artiklar