Det svåra sötsuget: varför vi tycker så mycket om socker

SockerExperiment har visat att råttor självmant riskerar dö för att tillfredsställa sitt sockerbehov. Även om vi människor sällan behöver ta sådana risker för att stilla sötsuget kan vår konsumtion av socker uppvisa typiska missbruksbeteenden. Forskning har också visat att socker aktiverar hjärnans belöningssystem på liknade sätt som vissa droger.

Varför tycker vi så mycket om socker?

Eftersom socker sätter igång vårt belöningssystem genom att bland annat öka dopaminnivån kan sötsaker också bli ett sätt att stilla nedstämdhet.

Förutom att sötsaker för de flesta är något gott, finns det en förklaring till varför vi gärna stoppar i oss godis och dylika sockerbomber som är kopplad till hjärnan. Eftersom socker sätter igång vårt belöningssystem genom att bland annat öka dopaminnivån kan sötsaker också bli ett sätt att stilla nedstämdhet. Vi lär oss att godis och annat med socker i ökar vårt välbefinnande och därför får vi ännu en anledning att söka oss till socker.

En sak att tänka på dock är att sockret bara ger vårt välbefinnande en tillfällig uppgång medan vårt humör långsiktigt inte påverkas till det bättre utan uppehåller snarare en cykel där en nedgång i stämningsläget tillfälligt ”botas” av sockret för att sedan infinna sig igen då effekten avklingat. Det problematiska är att toleransnivån höjs och därför behövs det med tiden mer socker för att uppnå effekten som ger belöning.

Det som från början var en svår frestelse vi inte alltid kunde hålla stånd emot utvecklas för somliga till ett missbruk.

Vad händer i hjärnan när vi äter socker?

Vårt beteende påverkas dock av sötsaker redan innan vi börjat äta – doften eller blotta anblicken av sötsaker kan göra oss sugna.

När vi får i oss socker i större mängder aktiveras delar av hjärnans belöningssystem och detta kan leda till att vi fortsätter äta efter vi blivit mätta.

Vårt beteende påverkas dock av sötsaker redan innan vi börjat äta – doften eller blotta anblicken av sötsaker kan göra oss sugna. Normalt sett ser hjärnan till att vi inte äter mer än vad vi behöver för att bli mätta. Det finns å andra sidan något som heter efterrätt, vilket vi sällan säger nej till trots att någon hunger inte existerar. Den starka dragningskraft sötsaker har på oss övervinner de signaler från hjärnan som i denna stund ger oss mättnadskänslor.

Det finns också en påvisad tendens att begäret efter godsaker med socker i stegras i takt med att kroppsvikten ökar. I takt med att kroppsvikten ökar blir hormonerna med uppgift att kontrollera våra mättnadskänslor mindre effektiva medan toleransnivån höjs och därmed blir överviktiga än mer mottagliga för frestelsen av socker.

Forskaren Paul J. Kenny som bland annat studerar missbruk infogar en evolutionär aspekt kring varför vår hjärna fungerar på detta sätt:

During millions of years of evolution, the major concern of humans was not suppressing appetite but hunting, collecting and growing enough food to persist during lean times. Perhaps our feeding circuits are better at motivating food intake when we are hungry than they are at suppressing food intake when we are full.

I en miljö där det kunde vara osäkert när nästa måltid serverades vore det rimligtvis ingen större nackdel att äta sig en aning övermätt.

Råd om du vill minska intaget av socker

Eftersom denna artikel inte primärt rör hälsa och kost medföljer inga specifika kostråd, men utifrån ett psykologiskt perspektiv kan ändå några saker tilläggas kring hur det går att minska sockerintaget.

Studier har visat att vi kan lära oss att lura hjärnan genom att fantisera att vi äter godis. Mest effektivt är det om vi fantiserar om att vi äter godis i stora mängder. Antagligen kan denna metod bara delvis avhjälpa sötsuget och i slutändan krävs oftast en omläggning av vanor.  

Förutom att minska sockermängden i specifika sötsaker (när alternativ finns), handlar det om att lära sig att ibland helt avstå. Den mest effektiva metoden är att avstå eftersom det både minskar det direkta sockerintaget och suget framöver. Ju längre tid du har varit utan socker, desto lättare kan du avstå. Kan du avhålla dig från godis en hel dag kommer du märka att suget sedan kontinuerligt minskar.

Idag finns det också läkemedel som bland annat verkar genom att minska aptiten. Att tänka på är att dessa kan ha biverkningar, i övrigt hamnar en genomgång av sådana läkemedel utanför avgränsningen för denna artikel.

Nästa artikel: Hur vi påverkas av vanan

Källor

  • Kenny, Paul J., Scientific American Sept 2013, ”The Food Addiction"
  • Netdoktor.se, Tänk bort sötsuget, hämtat 2015-03-04 från http://www.netdoktor.se/allmant/nyheter/tank-bort-sotsuget/

Artikel publicerad: 2016.03.06
Författare: Psykologisktvetande.se


Tillbaka till toppen av sidan | Alla artiklar