Somatiska symtom och den subjektiva hälsan

Hur det psykiska samspelar med kroppssyndromen.

Med psykosomatiskt menas att det psykologiska påverkar kroppens funktioner. Somatoforma syndrom (kroppssyndrom) är en samlingsbeteckning inom psykiatrin för psykiska sjukdomar som antar somatisk form, det vill säga ger sig till känna i form av kroppsliga besvär. Ordet somatisk kommer från grekiskans somatikos och betyder kroppslig.

Vad som karaktäriserar psykosomatiska symtom är att de inte kan förklaras utifrån fysiologiska orsaker såsom en kroppssjukdom. De är snarare sjukdomstillstånd som tycks ha sitt ursprung i psykiska besvär, vilka ges somatiska uttryck med ibland subjektiva inslag.

Kroppsliga symtom utan medicinska förklaringar

Vanliga kroppsliga symtom som inte kan härledas medicinskt kan kopplas till psykiska besvär enligt följande uppställning:

Somatiska symtom kan inte botas på medicinsk väg utan det är de bakomliggande orsakerna av psykisk karaktär som behöver åtgärdas.

Vi tenderar att tillskriva kroppsliga åkommor som del i det fysiologiska och först i ett senare skede (om än någonsin) kommer vi till insikt om att det snarare tycks röra sig om något psykosomatiskt. Dessutom vill vi ofta inte erkänna att olag i kroppen kan ha sin grund i psykiska besvär – att vara drabbad av psykiska åkommor är för många skamligt och de vill inte kännas vid en sådan förklaring. Fast av samma anledning är det ofta genom kroppsliga känningar som en psykisk diagnos först kan ställas. Den drabbade inser först vid det här laget att denne kanske lider av stress eller depression.

Somatoforma syndrom kan förklaras som att psykiska besvär kommunicerar via kroppen. Vi har alla erfarenheter av detta i någon form. En del har känt hjärtat bulta vid stark nervositet eller sett rodnad i form av rödaktighet i ansiktet visa sig hos någon vid blygsel eller skam. Dessa är lindriga kroppssyndrom med kända förklaringar. Andra kroppssyndrom är mer svårförklarade då de ibland är vaga och svåra att direkt koppla till det psykiska. Det kan därför vara svårt att med säkerhet bestämma om kroppsliga besvär är framkallade av psykiska besvär eller om de har en fysiologisk förklaring. Särskilt stress och förstämningssyndrom (t.ex. depression) kan uppvisa en mängd psykosomatiska symtom, vilka dessutom ofta är yttringar som kan ha andra upphov som huvudvärk och magbesvär.

Psykosomatiska symtom tenderar förvärras i en ond cirkel. De kroppsliga besvären kan medföra att livskvaliteten försämras och framkallar oro, vilket i sin tur ökar stressen eller förstämningssyndromet. Att till exempel nackvärk och annan muskelvärk är vanlig vid stress beror på att stress kan påverka muskelkontrollen och göra att vi spänner muskler utan att vi tänker på det. Detta är också en av orsakerna till att fysiska aktiviteter kan motverka stress. Vid depression kan den drabbade ha en sänkt smärttolerans, vilket kan förklara bland annat smärtor i kroppen. Vid oro och ångest förekommer så kallade dyspeptiska besvär, vilket innebär sådant som rör magsäcken och kan ge sig till känna i oangenäma känningar i magtrakten vid måltider.

Psykosomatiska symtom tenderar förvärras i en ond cirkel. De kroppsliga besvären kan medföra att livskvaliteten försämras och framkallar oro, vilket i sin tur ökar stressen eller förstämningssyndromet.

Det finns också sekundära anledningar till att kroppsliga åkommor uppstår vid psykiska problem. Detta gäller inte minst vid depression där den drabbade ofta försummar sådant som kost inklusive brister i regelbundenhet kring måltider samt fysiska aktiviteter. Även sömnens regelbundenhet kan ofta störas, vilket är påfrestande för diverse fysiologiska processer och kan resultera i negativa kroppskänningar.

Vidare kan hypokondri vara kopplat till kroppsyndrom och på ett sammansatt vis. Anföras kan ett citat av Georg Groddeck, som fått epitetet psykosomatikens fader: ”Den som anser sig vara sjuk är sjuk”.

Behandling

Psykosomatiska syndrom är på många sätt frustrerande eftersom vi ofta inte finner den exakta anledningen samtidigt som vi inte kan medicinera bort symtomen. Till skillnad från vanliga kroppsliga åkommor som kan uppstå snabbt och botas snabbt, uppstår psykosomatiska symtom under lång tid. De kommer ofta smygande ett i sänder och av samma anledning kan de bli kvar under lång tid.

Att komma underfund med det mest adekvata sättet av avlägsna besvären kan ta tid och är ytterligare en anledning till att besvären kan bli långvariga. Vi har ofta inga bättre anbud än att prova oss fram. En vanlig stegprocess är att stress konstateras och försök görs till att minska stressen, vilket i många fall faktiskt avhjälper de psykosomatiska besvären.

Mer läsning: Oron i oss

Källor

Artikel publicerad: 2024.11.17
Författare: Oskar Strandberg

Tillbaka till toppen av sidan | Alla artiklar