Typiska symptom på stress

Diffusa symptom från kroppen som uppstår vid stress och stressens källor.

Den psykologiska formen av stress brukar uppstå ur otrivsel och press. Ibland är stressen påtaglig medan den andra gånger befinner sig i bakgrunden och tar tid att upptäcka.

Det som i detta sammanhang kallas stressorer är inre och yttre belastningar som skapar obalans i kroppen och kan framkalla stressrespons av olika slag. Stressorer som psykiska belastningar påverkar det autonoma nervsystemet och kan yttra sig i kroppsliga besvär.

När saker händer med oss psykologiskt och/eller kroppsligt är stress en vanlig anledning. Stress kan orsaka mer yttringar hos oss än de flesta känner till. Här följer en lista med symptom som kan vara tecken på stress:

Det är viktigt att sätta dessa saker i samband med stress (även om de givetvis inte måste vara stressframkallade), eftersom det gör att vi kan registrera en stress som vi annars kanske inte är medvetna om och ta tag i innan problemen växer sig större. Om vi inte gör något som hindrar en pågående stress kan den växa till ett utmaningssyndrom och kronisk stress med värre symptom.

Hur stressen utlöses

Stress kan märkas både mentalt och fysiskt. Den uppstår dock i hjärnan och närmare bestämt i den del som kallas amygdala.

Amygdalan är bland annat involverad i vårt inbyggda ”alarmsystem” som ska få oss att agera då vi utsätts för fara. Vid sådana situationer producerar amygdala kortisol som är ett stresshormon. Vid hög aktivitet i amygdala (när hjärnan är inställd på fara) höjs kortisolnivåerna i kroppen. Orsaken till att det överhuvudtaget sker beror på en funktion i hjärnan som varit livsviktig för människan i tiotusentals år, men som i vår moderna värld övergått till att mestadels vara ett gissel. Våra förfäder som levde med rovdjur och andra livshotande faror omkring sig hade mycket att tjäna på att det producerades stresshormon för att inte slappna av i situationer där överlevnaden kunde bero på om man var tillräckligt vaksam. Att ”oroa sig” var av godo, det förbättrade möjligheterna att överleva i en ofta livshotande miljö.

Idag när vi för det mesta inte behöver vara mer vaksamma än att låta bli att gå över gatan förrän trafikljuset slagit om till grönt eller låta bli att somna vid ratten har vi inte alls lika stor nytta av amygdalan. Men evolutionen är som bekant en mycket långsam process och vi måste därför förhålla oss till att amygdalans aktivitet påverkar vårt känsloliv.

Som tur är finns det två andra centra i hjärnan, hippocampus och den främre frontalloben, som fungerar som stressreducerande. Vid längre perioder av hög stress kan dock hippocampus skadas. Vid höga doser av stresshormonet kortisol kan stamcellerna i hippocampus minska med följden att hippocampus krymper. Om detta sker försämras hippocampus funktion att bromsa amygdalas aktivitet och hjärnan blir sämre på att hantera stress.

Detta kan skapa en ond cirkel: stress leder till mer stress eftersom stressbromsens funktion är nedsatt. Det märks hos de som varit stressade under lång tid: stresståligheten har försämrats och de har svårare att göra sig av med stress. Den som varit utsatt för stress en längre period kan märka av fortsatta stressreaktioner även om orsakerna till stressen avlägsnats. Bland annat kan förmågan att slappna av vara nedsatt och det är därför viktigt att prioritera återhämtningen.

Mer läsning: Oron i oss

Källor

Artikel publicerad: 2023.07.04
Författare: Psykologisktvetande.se


Tillbaka till toppen av sidan | Alla artiklar