Samband mellan livsstil och stress

När stress uppstår mer från det frivilliga än från måsten.

Moderna livsmönster är en vanlig anledning till en stressfylld tillvaro. I Nextopia skriver Micael Dahlén: ”Vi har inte ont om tid för att vi jobbar så mycket, utan för att vi leker så mycket”. Fastän somliga har stressiga arbetsrutiner visar statistiken att vi överlag inte arbetar alltmer. Vad som verkligen ökat är det stora underhållningsutbudet och möjligheterna att berika sin fritid med aktiviteter.

Fler artiklar om stress:

Det är tv-serier som har premiärer, det är resmål som blir på modet och inte minst är det vår upptagenhet med sociala medier. För tjugo år sedan var många av oss inte inloggade en minut om året på internet. Idag mäts det i antal timmar per dag för många.

Den omtalade stressen i det moderna livet uppstår alltså för många från allt vi försöker trycka in under de timmar som utgör vår fritid. Vi arbetar faktiskt mindre idag än för några årtionden sedan. Det leder till mer fritid och för många är overksam fritid en pina. Målet blir att vara ständigt upptagen. Filosofen Seneca hade detta redan klart för sig under antiken och beskrev i Om livets korthet hur människor blir oroliga i overksamhet och ”därför strävar de mot vilken sysselsättning som helst och all tid som kommer emellan är plågsam.”

Förväntningssamhället

Det är när vi vill frossa och förlänga frossandet med en aldrig sinande flod av nyheter som vi känner övermättnad – vilket också leder till fler negativa känslor som härrör från våra begär.

I boken Nextopia används begreppet ”förväntningssamhället”: vi rusar ständigt vidare mot nya saker och förväntningen inför nästa sak överträffar ständigt det pågående. Vi stannar inte kvar i vad som finns framför oss utan vi väntar på det som utlovas härnäst. Omväxling blir nödvändigt för att vi inte ska bli ointresserade och vår strävan är inte att vidareutveckla något påbörjat utan snarare att finna avstickare.

Vad som ligger till grund är viljan att vara ständigt lyckliga och aldrig uttråkade. Vi kan bli intensivt lyckliga av mat, sex och droger. Det intensiva skapar rus, men vi kan inte fungera om vi uteslutande ägnar oss åt detta.

Vi måste för att fungera normalt avstå de för våra hormonsystem mest omedelbara belöningarna. Dahlén skriver att vår evolutionära bakgrund ”antyder att det inte är meningen att vi ska vara lyckliga hela tiden. Lyckan ska vara flyktig, för att hålla oss i rörelse.” Vi kan därför inte ständigt frossa i hedonistiska vanor som kortsiktiga njutningsivrare. Vi måste också vara nyttiga och planerande för att kunna lägga en grund för möjligheten till fortsatta njutningar.

Det är när vi vill frossa och förlänga frossandet med en aldrig sinande flod av nyheter som vi känner övermättnad – vilket också leder till fler negativa känslor som härrör från våra begär. Hade vi inte kunnat slita oss från mat och sex (droger är på det stora hela ett senare påfund) hade vi knappast blivit jordens härskande art.

Under- och överstimulering

Men just för att det ständigt finns mer än vi hinner ta del av kommer utbudet bli en konstant underliggande stressfaktor.

När vi hamnar i en tillvaro utan några yttre stimuli (dvs. sinnesintryck), uppstår stress i hjärnan. Vårt tankeliv kräver således stimulering, men en tillvaro överhopad av sinnesintryck leder till en stressad hjärna. Hjärnan reagerar inte helt olikt vid understimulering som vid överstimulering; i båda fallen blir hjärnan stressad, men symptomen skiljer sig.

Den svenske nobelpristagaren i fysiologi eller medicin Arvid Carlsson menar att en källa till överstimulering är den nya tekniken – sms, mejl och annat som följer av att vara uppkopplad. I en intervju i Vårdfokus resonerar han kring de förhållanden som gäller i mångas liv sedan internet blivit en del av vardagen. Han menar att problemet är värst för de som inte klarar att sålla, då kan det bli en ”besatthet som liknar spelmani”.

Ett för många välkänt faktum är att det ständigt finns mer att ta till sig på internet. Internet som i själva verket bygger på en kedja länkar för vilka dess användare kan röra sig från en (digital) plats till en annan.

Att påstå att internet är överväldigande och så vidare är uttjatat, men kanske har vi inte alltid tänkt vidare på varför. Men jämförs informationsflödet före och efter internet framkommer bland annat följande:

Summera alla dessa punkter (och det går att utöka listan) så blir det än mer tydligt vilken enorm potentiell tidskonsumtion internet kan uppta i våra liv. En sak som redan framgått för en flitig användare är att det inte går att ta till sig allt. Men just för att det ständigt finns mer än vi hinner ta del av kommer utbudet bli en konstant underliggande stressfaktor.

Så om du känner dig stressad kan det finnas anledningen att inte klandra din arbetssituation i första hand utan din vilja till förströelser på din lediga tid. Om du inte lyckas få det moderna livsmönstret att inta modesta proportioner finns risken att det blir som med Senecas ord: ”livet kommer att drivas vidare från den ena upptagenheten till den andra.”

Vända problemet till det bättre

Det relativt positiva i detta fall är att när stress är en produkt av vår livsstil och vanor kan vi ofta ändra på saker i våra liv och bli av med stressfaktorer. Ibland går det till och med på kort tid märka en klar förbättring.

Det är kritiskt att vi inte nonchalerar signalerna från vår kropp och verkligen ändrar på några av de förhållanden som kan misstänkas orsaka stress. Det är framför allt av vikt att inte prioritera sådant som inkräktar på sömnen eller minskar kvaliteten på den. Att vara uppe sent för att titta på ännu ett avsnitt av en TV-serie är ett exempel där vi inte prioriterar sömnen.

Vid sidan av detta är det rekommenderat att äta på regelbundna tider och träna (eller åtminstone promenera) regelbundet.

Mer läsning: Konsten att inte göra någonting

Källor

Artikel publicerad: 2022.10.23
Författare: Oskar Strandberg

Tillbaka till toppen av sidan | Alla artiklar