Utmattningssyndrom

Vad som ger upphov till utmattningssyndrom och vanliga symtom.

Utmattningssyndrom infinner sig när den drabbade varit överbelastad under en längre tid med otillräcklig återhämtning. En vanlig utlösande faktor är arbetssituationer i vilka personen drivs av höga ambitioner att prestera och hinna med mycket. Detta ofta i kombination med andra tidskrävande inslag i livet.

Vad som i början kallades stressrelaterad utmattning dök upp under 1990-talet då antalet sjukskrivningar av psykiska besvär ökade dramatiskt. En teori bakom utvecklingen är att nedskärning lett till tyngre arbetsbördor, vilket fått en dominoeffekt då fler sjukskrivningar inneburit att arbetstrycket ökat än mer på de sjukskrivnas medarbetare. Även om beteckningen är relativt senkommen är den psykiska åkomman inte fullständigt ny. Det som förr kallades neurastani har många likheter med utmattningssyndrom.

Stressfylld utmattning

Utmattning är en form av stress och alltså ofta arbetsrelaterad med försvårande omständigheter vid sidan om. Stress är inte främst att ha bråttom utan en belastning från påfrestningar i tillvaron. Utmaningssyndrom infinner sig efter en belastning som varit för hög, men inte så pass intensiv att den visat sig förrän efter en längre tid. Hur snabbt tecken på utmaning ger sig till känna beror på hur hög belastning det är fråga om, ofta kan det handla om flera år. Av samma anledning är den typiska utvecklingsgången att tecknen visar sig gradvis och först nästan omärkliga.

Tidiga symtom

Tidiga symptom brukar vara av det diffusa slaget och kan inkludera trötthet och muskelanspänning. Personen känner sig inte utvilad efter en natts sömn och värk kan kännas av till exempel i nacke. Två andra vanliga och relativt tidiga symtom är sömnstörningar och koncentrationssvårigheter. Vad som försvåras i diagnostiken är att symtomen till en början vanligtvis inte visas utåt.

Ofta tas inte dessa alarmsignaler från kroppen på allvar. Särskilt då det tenderar vara en del av personligheten hos de som drabbas av utmattningssyndrom att försöka fortsätta prestera trots trötthetstecken hos kroppen.

Om belastningen fortsätter genom högt tempo i vardagen kan fler symptom uppträda såsom mag- och tarmbesvär, förkylningar och allergiska besvär.

Att nå fasen av utbrändhet

En viktig markör är om sömnproblem infinner sig, då har utmattningen nått en allvarlig fas. Dålig sömn och utmattning fungerar tillsammans som en negativ spiral medan sömnen är än viktigare än vanligt då utmattningstecken föreligger. Det är ofta i denna fas som själva insjuknandet sker, vilket ibland liknas med att den drabbade ”går in i väggen”.

Nu rör det sig inte längre om relativt ospecifika symtom utan det kan konstateras att personen drabbats av utmattningssyndrom, ett tillstånd som ibland kallas ”utbrändhet” (psykiatriker betonar åtskillnaden mellan utbrändhet och utmattningssyndrom där det förra i högre grad handlar om missnöjdhet med arbetssituationen där avtagande entusiasm varit begränsad till emotionell utmattning).

I denna fas visar sig inte sällan än svårare sömnproblem följt av intensifierad trötthet. Psykosomatiska åkommor som tryck över bröstet eller yrsel kan förekomma liksom kognitiva störningar som minnesproblem. Att tillstånd av ångest och depression infinner sig är en vanlig del av helhetsbilden. Det kan vidareutvecklas i kroppsliga sjukdomar eftersom immunförsvaret försvagats.

Den långa återhämtningen

Eftersom utmattningen brukar komma som en respons på för hög arbetsbelastning är det förmodligen inte ens önskvärt att återgå till samma arbetsbörda.

Efter man genomgått en utmattning framkallat av långvarig hög belastning dröjer det innan man är återställd och kan återgå till ”normalt” arbetsliv igen. I vissa fall handlar det om månader, men andra gånger kan det röra sig om flera år.

Eftersom utmattningen brukar komma som en respons på för hög arbetsbelastning är det förmodligen inte ens önskvärt att återgå till samma arbetsbörda. Att göra omprioriteringar och omstruktureringar som ser till att samma situation inte upprepas kan vara nödvändigt. Tyvärr är det vanligt att detta inte sker då många vill ta upp där de slutade före symptomen visade sig. Även om tröttheten försvunnit är det viktigt att inse att utmattningen gjort en försvagad och att det kan gälla över lång tid. Den som drabbats en gång riskerar i högre grad en ny utmattning då motståndskraften inte är densamma som förut. Därför är det alltså av vikt att undvika att återgå i samma mönster som ledde till första utmattningen.

Man bör upprätta en långsiktig plan för förändring där både omstrukturering sker för att minska belastningen och sänka ambitionerna där dessa är för krävande. Fundamentalt är en acceptans för att man kanske måste minska något på ambitioner och arbetsbelastningen för gott. Fast när man väl etablerat nya rutiner över en längre tid och livet delvis tagit nya skepnader brukar det fungera väl med den nya livsstilen. Många inser först i detta skede det orimliga och destruktiva i deras tidigare livsföring.

Stress från fysisk träning

Överträningssymptom är också förknippade med stress och vanligt bland främst elitidrottare. När regelbunden och intensiv träning pågått under längre tid med bristande perioder för återhämtning kan kroppen hamna i ett stresstillstånd med liknande symptom som för utmattningssyndrom.

Symptomen är i hög grad parallella med de för utmattningssyndrom. Tidiga symptom från överträning med stress som följd är trötthet och det kan vidareutvecklas i sömnproblem, ångest och depression.

I allvarliga fall kan det ta lång tid för återhämtning från överträningssyndrom.

Källor

Artikel publicerad: 2023.11.13
Författare: Oskar Strandberg


Tillbaka till toppen av sidan | Alla artiklar