Hur stress utlöses och källor till stress

Orsaker och lösningar på stressen.

Vilja hinna med mycket, maktlöshet, känslan att ej vara omtyckt, negativ inställning, självklander och krav och ambitioner är några av de vanligaste anledningarna till varför vi blir stressade. Här förklaras bakgrunder till dessa källor och vad som kan göras åt dem.

Hinna med mycket

Att vilja hinna med mer än tiden tillåter är nästan rent begreppsmässigt vad som förknippas med stress. Inte minst känns detta igen bland människor som lever i en värld med många valmöjligheter och med självförverkligandet som ideal. Det kan bli för mycket att kombinera: barnen ska aktiveras, umgängeslivet ska hållas konstant aktivt samtidigt som arbetskarriären helst ska utvecklas progressivt.

Hur vi löser problemet: Övergripande finns det bara en lösning och det är att något eller några saker måste offras för att man inte ska duka under i kampen att hinna med allt. Även om vi precis lyckas kombinera allt är det ett problem om det inte finns några pauser för återhämtning. Dessutom är vi utsatta om det inte finns utrymmen i tid mellan göromålen eftersom då blir varje extra sak som uppstår och som kräver tid en källa till stress. Vi saknar tidsbuffert och i ett sådant läge kan varje ytterligare åtagande som dyker upp (och sådana dyker alltid upp) vara vad som besegrar oss och drar oss ned i utmattning.

Maktlöshet

Att inte känna att man har kontroll över sin situation är en typisk stresskälla. Det kan handla om en osäker ekonomi, en osäkerhet kring ens anställning, vilket ofta är två saker som överlappar varandra.

Det kan också handla om att vi inte känner att vi har möjlighet att påverka vår situation i den mån vi önskar. Exempelvis kring hur vi upplever vår aktionsradie på arbetsplatsen.

Att inte ha kontroll i den mån vi kan påverka vårt liv genom våra egna beslut och handlanden gör med en liknelse att vi känner oss ställda mot väggen och saknar handlingsutrymme. Det gör att vi känner oss svaga då någon annan bestämmer vårt öde och vi själva saknar resurser att omskapa det.

Hur vi löser problemet. ”Ta tag i ditt liv” är en vanlig uppmaning och det är kärnan i att lösa maktlöshetsproblemet. Det ger dock bara en antydning om hur man ska gå tillväga. Det kan vara lättare sagt än gjort.

Vi kanske måste vara beredda på att göra några radikala förändringar i våra liv. Är till exempel situationen på arbetsplatsen sedan länge grunden för känslan av hopplöshet måste vi kanske söka oss till en ny arbetsmiljö. Kanske räcker det att vara handlingskraftig på arbetsplatsen. Har du verkligen försökt att ändra förutsättningarna? Har du till exempel talat med den ansvarige och lagt fram dina bevekelsegrunder? Kanske kommer problem försvinna eller åtminstone lättas om du på ett artikulerat sätt framställer dina problem inför någon som har befogenheter att ändra på förutsättningarna.

Känslan att ej vara omtyckt

Känslan av, eller rädslan för, att ej vara omtyckt är en av våra mest grundläggande aspekter som människor. Det är inte alla som kopplar detta med en stressfaktor, men den är mycket vanlig ifråga om underliggande stress på det sätt den är involverad sekundärt i mycket av våra erfarenheter.

Om vi märker att en vän slutar att kontakta oss lika ofta som tidigare eller verkar mindre intresserad att umgås med oss kan detta innebära en stor psykisk påfrestning. Detta är ett uttryck för vår rädsla för att bli utesluten ur gruppen och utgår från något som varit basalt för människan genom alla tider, det att vara innesluten av gruppen som en primär faktor för överlevnad.

Hur vi löser problemet. Här handlar det om ett eventuellt svårt problem att lösa eftersom vi kanske inte kan ändra på problemet kärna genom att ändra på våra livsvanor. Stressen kommer utifrån, det är andras sätt att interagera med oss som framställer stressen.

Relationsproblem är egentligen ett eget ämne, men kort kan här nämnas att vi kanske kan nå en lösning genom att rannsaka oss själva och begrunda relationen. Har vi gjort något som stöter bort den andra personen, har relationen förändrats på något konkret sätt i övrigt som vi kanske kan återställa som det var innan?

Negativ inställning

En negativ inställning gör oss disharmoniska i allmänhet och däri ingår stress. En del har en tendens att fokusera mer på sådant som är negativt. Detta kan även vara symtom på stress lika mycket som en källa därtill. Det kanske är på grund av en stresskänsla som vi lättare blir irriterade på saker och snabbare ställer oss kritiska till saker i vårt liv.

Hur vi löser problemet. Svaret är en aning uppenbart: vi måste bli mer positiva. En del känner inför denna uppmaning att de i så fall måste göra våld på sig själva och ”fejka” en positiv livssyn. Det handlar dock inte att tillskriva livet paradisiska egenskaper i varje bemärkelse. Det finns så klart många negativa inslag i livet och alla som finns i vår omgivning uppför sig inte klanderfritt. Men huvudpoängen är att inta en positiv grundsyn där ditt tålamod är större och där du lär dig visa en större förståelse för att saker inte alltid passar dig. Tänk efter om du verkligen inte överreagerar emellanåt? Kanske kan du lösa negativa inslag i tillvaron utan att vrede behöver vara en ingrediens?

Självklander

Denna stresskälla har mycket gemensamt med ovanstående punkt. Dels bottnar den i vrede och disharmoni, dels är den ofta lika mycket symptom på stress som en källa till stress.

Tänk efter. Har du under den senaste tiden varit benägen att kalla dig själv för ”idiot” eller något annat nedsättande när något inte gått enligt plan. De flesta tänker inte att kritik som uttalas mot en själv från en själv också kan såra och åstadkomma stress. Om vi under längre tider har en benägenhet att klandra oss själva och förminska oss kan det åstadkomma underliggande stress (om det som sagt inte är ett symptom på stress och då kan fortsatt klander förvärra den).

Hur vi löser problemet. När du skäller på dig själv bryter du sakta ner en del av dig själv. Du gör ofta detta för att du inte riktigt är i balans. Och när du börjar gå hårt åt dig själv förvärrar du denna obalans. Detta är ett ganska enkelt problem att avhjälpa. Sluta klandra dig själv när något går snett. Om du råkar tappa ett ägg i golvet eller välter ut ett glas. Ja, i så fall är vi alla klantiga idioter. Alla gör misstag dagligen. Det är bara normalt. Tänker du att du är värre än genomsnittet? Ja, men det är förmodligen inte för att du är en klumpig idiot utan för att du på grund av ett något upptrissat tillstånd råkar göra lite många blunders för tillfället. Du har inte alltid varit sådan och genom att sluta klandra dig själv (och vet komma tillrätta med andra stressfaktorer) kommer du snart uppföra dig ”normalt” igen.

Krav och ambitioner

En av de absolut vanligaste källorna till stress (och inte minst den sortens stress som smyger sig in i våra liv utan att vi märken den) är för höga krav på sig själv. Många drivs av ambitioner, de vill uträtta saker. De vill vara produktiva och de blir frustrerade när de inser att tiden inte räcker till. Vad en enda person på egen hand kan uträtta är begränsat och det är viktigt att förstå detta. De mest ambitiösa försöker hitta sätt att vara produktiva genom att optimera tiden för att saker ska bli gjorda och det blir på bekostnad av återhämtningen.

Att vara perfektionist kan ha sina fördelar, men det kan lätt gå ut över oss själva. Målet att uppnå det perfekta resultatet är tidskrävande. Att samtidigt vilja uppnå fantastiska resultat och många saker leder till en ekvation som inte går ihop.

Hur vi löser problemet. I samma stund som du får insikt om att återhämtning är en förutsättning för att det du ägnar dig åt ska bli kvalitativt lyckat har du löst mycket av problemet. Du vill förmodligen åstadkomma mycket, men du vill också att det ska vara bra. När du blir överansträngd fungerar din hjärna sämre, bland annat bistår dig ditt minne sämre och din kreativitet fungerar inte optimalt. Även för dig som är ambitiös ligger det i ditt eget intresse att införa pauser.

En typisk fallgrop på området är att arbeta långt in på nätterna i tron om att man är en person som är produktiv och får mycket gjort. De långa arbetspassen som tar en del av nattsömnen från oss måste vi förr eller senare betala igen, antingen genom vila eller genom att vi arbetar med försämrat koncentration och med sämre resultat. Om vi i stället antar en rutinmässighet i våra arbetstider ökar vår produktivitet långsiktigt.

Det kan vara svårt att acceptera att man inte hinner med att uppnå alla sina mål, förverkliga alla sina idéer och så vidare, men det är ofrånkomligt. Ett sätt att motverka frustrationen är att minska fokus på vad du vill åstadkomma till på vad du redan har åstadkommit. Detta är logiskt om du tänker på det. Du borde inte förverkliga dina idéer bara för att glömma dem. Men ofta blir det så, direkt efter vi avverkat ett projekt kastar vi oss in i nästa. Vad som ger oss större tillfredsställelse är genom att tänka mer på blir vi redan har gjort. Ibland glömmer vi den känslan som heter ”nöjd” och är enbart uppfyllda av det som heter ”strävan”.

Mer läsning: Att bryta (o)vanor

Artikel publicerad: 2023.10.10
Författare: Oskar Strandberg


Tillbaka till toppen av sidan | Alla artiklar