Vad utmärker en intelligent person?

Intelligensen som entydig eller mångtydig.

Bilden av intelligenta personer är brokig – några tänker på snabbtänkta personer, andra på sådana som besitter stor kunskap. Finns det sätt att avgöra på vilka områden intelligensen lyser igenom och vem som med rätta kan kallas smart?

Är en person med mycket kunskap intelligent?

Förr kallades en person med kunskaper inom flera områden lärd. Numera heter det att personen är allmänbildad. Är breda kunskaper en intäkt för intelligens eller är det bara följden av att någon lagt möda på att insamla lärdomar? Man kan också ställa frågan: leder kunskap till intelligens?

Den som innehar stora mängder kunskap förefaller i mångas öron intelligent. Det är dock inte givet att kvantitativ kunskap (kan jämföras med encyklopedisk kunskap som karaktäriseras av spridda kunskaper som inte satts i samband) sammanfaller med intelligens. Bortom besittandet av kvantitativ kunskap beskriver begreppet ”kristalliserad intelligens” förmågan att använda inlärd kunskap. Kristalliserad intelligens är inte detsamma som uppvisande av bred kunskap – som att prestera väl i frågesport eller kunna redogöra för historiska händelsers årtal. Snarare handlar det om att på flexibelt vis använda kunskaper i situationer där problemlösning av något slag ingår.

Varje läskunnig person kan genom att tillgodogöra sig kunskap inom ett ämne via facklitteratur framstå som kunnig, men ingen skulle hävda att en person som googlar och sedan återger innehållet i exempelvis en Wikipedia-artikel är skarptänkt. Det senare är att deklarera fakta från färsk kunskapsinhämtning.

Förhållandet kunskap-intelligens är alltså inte utrönande och något ytterligare måste tillkomma förrän intelligens kan påvisas. Närmare ligger förmågor som att uppvisa en djup förståelse för ämnet eller att kunna lagra stora kunskapsmängder och ur dessa sortera ut väsentligheter, vilket inbegriper minnes- och analysförmåga.

Inlärningsförmåga

En faktor som brukar beaktas ifråga om kognitivt kapital är förmåga till inlärning. Den som snabbt kan motta instruktioner och sedan utföra dessa på ett överensstämmande sätt uppvisar hög förmåga att ta till sig och organisera information, något som kan sammanfattas i termen kognition.

Oftast tänker vi på inlärningsförmåga som att inhämta teoretisk vetskap och den som får goda poäng på prov kan möjligtvis ses mer begåvad än genomsnittet ifall tiden som lagts på inläsningen är densamma. Fast samtidigt kan det anföras skäl för att den som får bra resultat fått dessa av andra skäl såsom förkunskap, god studieteknik (som förvisso delvis kan ha att göra med kognitiva insatser, men kan också vara något inlärt), motivation, intresse och studiemiljö.

Problemlösning och logiskt tänkande

Om inlärning är förmågan att ta till sig given information gäller problemlösning snarare förmågan att lösa problem genom en blandning av kunskap och påhittighet.

Flexibilitet är viktigt för lösa unika problem. Att analysera nya uppgifter är mer komplext än ren inhämtning och vidarebefordran av kunskap. I det förra fallet måste vi utvinna kunskap från det råmaterial som erbjuds medan det inte serveras färdig framställd kunskap. Som exempel kan vanliga prov och tentor jämföras med forskarstudentens uppgift att framställa något delvis eget och nytt inom sitt ämnesområde.

Inte sällan brukar schack förekomma när paralleller dras till problemlösning. I schack handlar det bland annat om att analysera och värdera flera alternativ och finna det mest fördelaktiga. I schack härskar den stränga logiken och därför är det ett spel som traditionellt stått i nära förbindelse med intelligens. Men även här ingår andra faktorer som påverkar resultatet och inte minst mängden övning.

Att kunna tänka logiskt brukar ofta föras fram som en viktig del av intelligensens områden. I att tänka logiskt ingår förmågan att se sammanhang från ett objektivt perspektiv genom att ställa korrekta och sannolika antaganden. Vidare att förstå hur saker förhåller sig utan att nödvändigtvis pröva och skaffa sig empiriska fakta.

Ett särskilt område förknippat med det logiska tänkandet är matematik. Detta kan ställas i viss kontrast med områden där kreativitet är av större vikt. Traditionellt har många kreativa områden inte haft samma koppling till intelligens, men detta håller på att förändras.

Att tolka omvärlden

Att avläsa och tolka situationer inklusive andra människors drivkrafter kräver en blandning av intuition och analys inklusive mönsterigenkänning.

Att sätta sig in i personers emotionella drivkrafter och dra plausibla psykologiska slutsatser från beteenden skiljer sig från matematikens område då det handlar om imperfekt information. Men att dra plausibla slutsatser oavsett om de inte är fullständigt korrekta är ändå värdefullt då det ger en något så när sann bild över ett skeende.

Att tolka andras ageranden är en del av den sociala intelligensen och är ett viktigt område för att fungera i sociala sammanhang.

Snabbhet i tanke och tal

Att vara snabbtänkt kan vara en indikation för intelligens, det finns rentav teorier som grundar sig på att en persons reaktionsförmåga avspeglar dennes intelligens.

En ”trög” person är ett nedsättande utryck för en person som är kognitivt ineffektiv i sitt agerande. Det finns risker att bedra sig på de som inte agerar snabbt och ta för givet att deras tankeförmåga är svag. Men de som uppvisar en långsam tankeprocess kan i stället stödja sig på eftertänksamhet och djupare tankeperspektiv.

En egenskap med många ord

Det finns synonymer till intelligent som smart och vis, vilka har särskilda konnotationer. Smart är en näraliggande synonym till intelligens, men är mer hemmahörande i vardagstermer. Att vara smart har för många inte har samma eftertryck som att vara intelligent då det senare anspelar på mer teoretiska och abstrakta områden. Visdom däremot tenderar ha konnationer med samlat vetande som förlänats någon genom lång tid av erfarenhet, eftertanke eller studier. Visdom kanske inte främst kopplas samman med logiskt tänkande utan med någon som är boklärd eller har kunskaper åt det filosofiska hållet.

Vad som utmärker den intelligente är i slutändan något som frångår en entydig bild och intelligensens egenskaper överskrider snävare objektiva perspektiv.

Artikel publicerad: 2023.05.30
Författare: Oskar Strandberg

Tillbaka till toppen av sidan | Alla artiklar