Vad som händer när vi missbrukar den digitala tekniken

Vkvinna sitter i rum framför skärmari är inte bara berörda av den nya teknologin, vi tenderar rentav att prioritera den på bekostnad av andra saker i livet. Många delar erfarenheten om att de fått konkurrera med en mobiltelefon om någons uppmärksamhet.

Det har forskats mycket om på vilket sätt internet påverkar oss. Psykologen Larry Rosen var en av de första att studera sambandet mellan teknologi och psykisk respons. Rosen beskriver en ny form av störning som kombinerar psykiatriska missanpassningar och kretsar kring hur vi relaterar till teknologi och media. Han har myntad ett namn för detta: iDisorder.

Det engelska ordet disorder kan på svenska översättas till störning eller oordning. Och i-prefixet är förstås en anspelning på iPhone, iPad och iPod.

Symptom på ”iDisorder”

Några kännetecknande symptom på vad Rosens kallar iDisorder är att inte kunna ignorera mobilen i umgänget med andra, att konsultera mobilen för småsaker och känslan att missa något viktigt om mobilen inte är på. Och om så sker, att mobilen eller liknande teknologi inte är tillgänglig uppstår starka negativa känslor som irritation, nervositet och panik.

Hur våra liv påverkas av den digitala tekniken märks på många områden. Det fundamentala är att vi låter tekniken bli en stor del av vårt liv och nästan ständigt har den nära inpå oss. I en studie från 2011 visade det sig att mer än hälften har sina mobiltelefoner påslagna i samma rum som de sover.

Undersökningen kunde visa att de som hade mobilen nära sängen med 60 procent större sannolikhet vaknade under natten och kollade då sina mobiler. Det invanda beteendet att konstant kolla sin mobil resulterar i vad Rosen kallar en ”out-of-control feedback loop” där en upprepning i beteenden går ur styr. Detta påverkar eventuellt även personen i sovande tillstånd genom att försämra sömnen.

Ett bevis på försämrade sovvanor hos yngre kan ses i faktumet att en sömnskola infördes på Elof Lindälvs gymnasium i Kungsbacka 2017. En viktig del i dålig sömn var mobilen och att den användes på kvällen och till och med på natten.

En annan smått besynnerlig effekt som upptäckts från användandet av mobiltelefoner är det som kallas phantom vibration syndrome (svensk översättning saknas), och beskriver vad som uppstår då vi tror oss känna av en vibration eller höra en mobilsignal utan att detta skett. Det sker till exempel genom att vi förväxlar något annat ljud i omgivningen med mobilens. Vibrationer som skett ett tillräckligt antal gånger fångas upp av hjärnan på neurologisk nivå och kan sedan bli aktiverade av sig själva – som en hjärnans egen vana.

Detta är inte bara en källa till stress utan också en stor källa till tidsförlust. Eftersom informationen i praktiken är outsinlig kommer den rent kvantitetsmässigt dränera vår tid på mycket av våra lediga stunder.

Resultatet från en annan studie visade att personer födda på 1980-talet eller senare mer än varje kvart kollar sina mobiler efter nya textmeddelanden. Drygt en tredjedel kollade även Facebook med lika korta tidsintervaller.

Vad som tydligt framgår är att många är vanemässiga i hög grad gällande digital teknik i vardagen och att de ofta saknar förmågan att kunna vara utan den. Att ständigt hålla oss uppdaterade tycks kunna skapa en del oroväckande följder. Larry Rosen skriver i sin bok iDisorder: ”Om våra tankar ständigt oroar sig över vad vi missar hur kan vi då fokusera på vad vi får?” (fritt översatt).

Det finns uppenbarligen ett svårt dilemma: många uppfattar det som påfrestande att ständigt vara online och checka av eventuella inkommande textmeddelanden, men är på samma gång oroliga för att missa något. Flödet av information tycks överstiga gränsen för vad vi är mäktiga att hantera.

Detta är inte bara en källa till stress utan också en stor källa till tidsförlust. Eftersom informationen i praktiken är outsinlig kommer den rent kvantitetsmässigt dränera vår tid på mycket av våra lediga stunder. Även om informationsflödet i olika former kan vara underhållande och omväxlande kräver det vår uppmärksamhet och kan ta tid från annat som kunnat innehålla större inslag av avslappning. 

Långsiktiga följder

Rosen frågar sig om narcissism kan utvecklas genom att använda teknik som till sin natur producerar narcissistiska tendenser. Är en del av de uttryck som märks på sociala nätverk en utveckling av narcissism eller blott en adaption till den nya medietekniken?

De långsiktiga förändringarna som ger sig till känna från ständig användning av digital teknik och media är flera. Rosen frågar sig om narcissism kan utvecklas genom att använda teknik som till sin natur producerar narcissistiska tendenser. Är en del av de uttryck som märks på sociala nätverk en utveckling av narcissism eller blott en adaption till den nya medietekniken?

Det finns också indikationer på samband mellan depression och hög användning av internet och media. Internet kan vara ångestdämpande, men mycket tyder på att det också kan förvärra en depression. Även ADHD är en psykisk åkomma som studerats i samband med internetanvändning. Det har märkts en ökning av ADHD-diagnoser och denna tros av vissa bero på en ökad användning av digital teknik.

Listan på tänkbara långsiktiga följder kan göras längre. Annat som detta bruk kan ha negativ inverkan på är sömn, hälsa, relationer och arbete.

Motåtgärder

Att helt sluta använda dagens digitala teknik är i stort sett omöjligt då delar av den har blivit integrerad med vår vardag. Åtgärderna som skulle krävas är för de flesta alldeles för radikala. Vad som återstår tycks endast vara en sak: lagom användning.

Det kan vara svårt att veta när internet övergår från hjälpmedel och nöje till ett beroende som tar över allt större del av tiden. Hur ska man se på något som initialt är hjälpmedel och nöje i övergången till att bli ett negativt betingat användande?

Mångas internetanvändning utgår från förströelse. När väl förströelsens vanor etablerats är det lätt hänt att spendera mer och mer tid på förströelsen. Det som från början rådde utanför förströelsen har krymp på förströelsens bekostnad. Kanske hittar vi inte ens tillbaka till det som rådde när vi inte behövde förströelser av detta slag. Internet är till sin natur i många bemärkelser utvidgande, det har inget slut och det lider inte brist på variation. 

I boken iDisorder återkommer författaren ofta till naturen som en viktig kontrast till internet och medier. Naturen låter hjärnan vila genom att fokus inriktas mot färre saker. Det kan räcka, menar Larry Rosen, att vi tittar på bilder av naturen om vi inte har möjlighet eller lust att gå ut i naturmiljöer.

Källor

  • Rosen, Larry (2012), iDisorder
  • Bilden ovan är en modifiering av ett fotografi av Nicole Harrington

Artikel publicerad: 2018.10.11
Författare: Oskar Strandberg


Tillbaka till toppen av sidan | Alla artiklar