Vad är sömn och vad händer medan vi sover?

Teorier kring sömnens funktion och de fem sömnfaserna.

kvinna ligger i sängen och svoverVi sover 30–40 procent av våra liv. Men vad sömnen har för funktion har forskningen ännu inte funnit något definitivt svar på. Medan det finns olika teorier kring vilken nytta sömnen har vet forskarna mer bestämt vad som händer under sömnen.

Flera teorier kretsar kring sömnen som ett nödvändigt avbrott för kroppens och hjärnans återhämtning. Det är till exempel troligt att sårläkning underlättas genom tillväxthormon vars produktion ökar under sömnen. Även att våra minnen behöver sömn för att fungera på ett bra sätt är en vanlig teori kring sömnens funktion.

Andra förklaringar pekar på evolutionära samband: det var helt enkelt mer gagneligt att sova på nätterna och hålla sig inaktiv under perioder då människan hade dåliga chanser att finna föda samtidigt som aktivitet i mörkret ökade risken för att själv bli föda eller råka ut för andra missöden.

De fem sömnfaserna

I kartläggningen av sömnen har man funnit fem olika faser.

Vår sömn regleras av vår biologiska klocka, vilket fysiologiskt innebär att hormonet melatonin växlar halter – låg halt under dagen och hög halt under natten. Sömntillståndet är dock inte oföränderligt och man brukar säga att vi sover cykliskt. I kartläggningen av sömnen har man funnit fem olika faser eller stadier och av dessa uppträder tre, fyra eller fem beroende på hur länge sömnen pågår.

Den första fasen sker vid insomnandet och karaktäriseras av en lätt sömn i form av en övergång från vaket tillstånd med ett par minuters varaktighet. Även den andra fasen är en form av lätt sömn, men där vi inte vaknar lika lätt som under första fasen. I denna fas är det vanligt att fragmentariska tankar eller kortare drömsekvenser avlöser varandra.

De tredje och fjärde stadierna kallas djupsömn och det är nu kroppen återhämtar sig som mest. Under det fjärde stadiet, som kallas deltasömn, är vi som svårast att väcka. Det är i detta stadiet personer som går i sömnen befinner sig.

Ett femte sömnstadium brukar kallas REM-sömn (REM står för Rapid Eye Movement) som inträffar flera gånger under sömnen i skilda intervaller, men sällan tidigt under natten. Det är under denna fas merparten av våra drömmer utspelar sig.

Under REM-sömnen är kroppens muskelaktivitet som lägst och den sovande ligger orörlig. Vi sover dock inte djupast under denna fas utan vi kan lätt vakna (hjärnvågorna under REM-sömnen liknar mer dem som registreras från vaket tillstånd).

Observationer har visat att vi sover som djupast relativt tidigt under natten. Vi går från första fasen till fjärde under relativt kort tid och förblir i den fjärde fasen där sömnen är som djupast ungefär en timme sett till en normal nattsömn som pågår i åtta timmar.

Sömnbehov och sömnbrist

Dagens moderna värld är ett 24-timmarssamhälle: underhållningen finns ständigt på internet och till och med gymmen kan vara öppna dygnet runt. Det sker inget naturligt avbrott då det inte finns mycket annat att göra än att sova. Av alla de aktiviteter som står till buds är det lätt att vilja hinna göra mer under dygnet än vad hjärnan orkar med, vilket får till följd att vi ruckar på sömnbehovet.

Enligt Sleep Disorder Commission pekar bevis på att majoriteten vuxna behöver i genomsnitt sju timmar sömn per dygn för att inte påverkas av negativa konsekvenser från sömnbrist.

Mer läsning: Hur sömnen infaller och varför vi vaknar efteråt

Mer läsning: Vägen till en god sömn

Källor

Artikel publicerad: 2016.02.20
Författare: Psykologisktvetande.se

Tillbaka till toppen av sidan | Alla artiklar