Psykologi – vetandet om vår inre värld
Psykologisktvetande.se presenterar insikter kring människans beteenden och tankevärldar. Psykologi är kunskap om vilka vi är, vår mänskliga omgivning och interaktionen där emellan.
Intressant psykologi
Samlevnad och sociala perspektiv
Ur artikeln: Men många som pratar om den julklappsfria julen väljer i slutändan ändå att ha kvar julklapparna, något som bekräftar styrkan i traditionen – och de psykologiska mekanismerna.
Traditionens och evolutionens roll i utbyten.
Beteenden
Ur artikeln: En narcissisk person har stort behov att stå i centrum och är abnormt upptagen med den egna kroppen och utseendet. Det bidrar till självupptagen och ytlighet.
Den av sig själv upptagna människotypen.
Intelligens, minne, utveckling
AI och de mänskliga likheterna
Ur artikeln: En fråga som rests är om människans tankeförmåga kan reproduceras eller ifall skillnader mellan det mänskliga psyket och en digital version av detsamma är oöverstigliga.
Tänkbara mänskliga drag hos artificiell intelligens och varför vi skräms av den.
Lycka och harmoni
Hur vi skapar mening i tillvaron
Ur artikeln: Den som jagar ett universellt svar på frågan om meningen med livet kommer troligtvis gå lottlös eller hitta ett svar som på individuell nivå tycks rimlig, men som inte kommer te sig tillfredsställande för alla.
I jakten efter meningen jagar vi också något i vårt liv.
Livsfilosofi
Ur artikeln: När tankarnas närkontakt med de obestämbara villkoren blir påtagliga på ett prövande vis uppstår det som kallas existentiell ångest.
Filosofiska och psykologiska reflektioner kring vårt öde.
Fakta
Termer och begrepp
Ur artikeln: Det görs skillnad mellan undervisning och didaktik. Medan undervisningen är själva utförandet av kunskapsförmedling är didaktiken fokuserad kring hur undervisningen bedrivs, det vill säga vad den innefattar samt dess metod.
Vad står termen didaktik för?
Signalsubstanser
Ur artikeln: Noradrenalin hänger samman med adrenalin och kan betraktas som ett förstadium till adrenalin och har likande effekter i involverade kroppssystem.
Signalämnet som är viktig för regleringen av känslor och beteenden.
Psykologiska besvär och ohälsa
Ur artikeln: Personer med Aspergers syndrom är ofta mycket ärliga och säger rakt ut sådant de flesta andra inte säger, vilka lärt sig följa sociala normer.
Vad som utmärker Aspergers syndrom samt typiska symtom.
Senaste publicerade artiklar
Vänskapsrelationernas psykologi
Ur artikeln: I en del relationer är respekten ojämn där den ena anser sig stå över den andre och aktar inte den andre på jämbördig nivå. När den ena parten i relationen ser sig som överordnad kommer den förvänta sig mer av den andre i form av uppoffring än vad den själv är beredd att återgälda.
Publicerad 2024.12.09
Ur artikeln: Perfektionism är ofta involverat i problematik kring ätstörningar. Den som drabbas kan ha perfektionistiska drag i personligheten. Det har också framförts att perfektionistiska drag hos en förälder kan påverka barnet att vilja leva upp till hårt ställda krav.
Publicerad 2024.11.30
Somatiska symtom och den subjektiva hälsan
Ur artikeln: Vad som karaktäriserar psykosomatiska symtom är att de inte kan förklaras utifrån fysiologiska orsaker såsom en kroppssjukdom. De är snarare sjukdomstillstånd som tycks ha sitt ursprung i psykiska besvär.
Publicerad 2024.11.17
Förälskelse ur ett vetenskapligt perspektiv
Ur artikeln: Det visar sig att löften om evig känslomässig tillgivenhet med nödvändighet måste betraktas som osanna. En trofasthet må kanske kvarstå i form av äktenskapliga löften, men vi kan inte låsa känslorna kring något hur mycket vi än önskar.
Publicerad 2024.10.21
Intelligensens betydelse och samband
Ur artikeln: Intelligenta män har under mycket lång tid haft högre status, vilket inneburit att de mer frekvent ingått relationer och fått barn med vackrare kvinnor.
Publicerad 2024.10.07
Fokus
Stress, oro och ångest
Depression
Sömn
Mest lästa
Ur artikeln: I den sociologiska studien Därför tar kärleken slut nämner Eva Illouz hur samma slags samband visat sig gälla på dejtingmarknaden. Vår uppskattning inför en annan person minskar i takt med utbudets storlek.
Publicerad 2022.08.21
Lyckliga relationer och äktenskap
Ur artikeln: En del trender tycks förebåda att också den monogama formen som vi har vant oss vid håller på att förändras.
Publicerad 2024.02.09
Ur artikeln: En av bevekelsegrunderna till att utveckla förmågor är att det råder en konkurrenssituation där alla inte kan få vad de vill förrän de konkurrerat ut någon annan.
Publicerad 2022.03.31
Varför startar människan krig?
Ur artikeln: En förklaring är behovet att erövra resurser som är av betydelse för överlevnaden eller för att få tillgång till nya sexuella partner för ökad fortplantning.
Publicerad 2024.03.04
Ur artikeln: När vårt handlingsval leder till att vi uppnår en positiv känsla brukar detta inom psykologin kallas belöning.
Publicerad 2022.11.16
Hur vi förhåller oss till kärleksrelationer i den moderna tiden
Ur artikeln: Dessa snabbromanser har likheter med konsumtion: relativt regelbundna partnerbyten, där det är enkelt att byta bort. Givetvis påverkas såväl självkänslan som självbilden hos de som blir ”bortbytta” och likaså tron på utsikterna att bygga upp ett varaktigt förhållande.
Publicerad 2022.11.30
Ur artikeln: Den skadeglada kan betraktas som en tragisk person. Denne är hänvisad till att utvinna harmoni och glädje genom andras tillkortakommande då den egna källan till harmoni sinat.
Publicerad 2023.04.26
Självöverskattning och bristande självkritik
Ur artikeln: Grubbel är en källa till obehag och alstras bland annat av självreflektion. Här kan självbedrägeriet fungera som en försvarsbarrikad mot reflektionen.
Publicerad 2023.02.26
Ur artikeln: Vår förmåga att avgöra om andra talar sant eller falskt är sämre än vi tror. Tester har visat att vi är relativt bra på att bedöma rätt i frågan när människor talar sanningen medan vi ofta tar fel när personer ljuger, vilket vi alltså är sämre på att upptäcka.
Publicerad 2023.01.16
Hur minnet påverkas av åldrandet
Ur artikeln: Att inte minnas kan upplevas som ett dystert konstaterande att något, som tidigare tillhört oss, gått förlorat.
Publicerad 2023.09.16
Vad är psykologi?
Sammanfattat kan psykologi definieras som läran om människans beteende och en psykolog sysslar därför med att försöka förstå de bakomliggande orsakerna till mänskligt beteende.
Att psykologi är ett intressant ämne är svårt att bestrida då det handlar om oss själva.
Ordet härstammar från den grekiska sammansättningen av psyché och logos som bildar betydelsen läran om själen. Denna utgår från studiet av människan som både social varelse och organism.
Psykologi handlar om tankar och känslor. Psykologiska insikter kan därför vara av nytta för ens eget liv genom att bättre kunna förstå sig själv och de djupare orsakerna till glädje och sorg. Sammanfattat kan psykologi definieras som läran om människans beteende och en psykolog sysslar därför med att försöka förstå de bakomliggande orsakerna till mänskligt beteende.
De olika grenarna av psykologin faller alla in under fyra orsakssamband: biologiska, intrapsykiska, kognitiva och miljöbetingade.
Behandling av psykologiska besvär inom vården faller inom området psykiatri.
Psykologiska perspektiv
När det gäller att förklara mänskligt beteende skulle många moderna psykologer idag säga att det beror på biologiska, psykologiska och sociala perspektiv. Under historien har olika perspektiv inom disciplinen ställts mot varandra där förklaringarna skiljt sig åt. Till exempel har behaviorister framfört miljöns betydelse medan kognitivister betonat erfarenhetens.
Några av de särskilda perspektiv som delat in psykologin i olika tankeinriktningar och förklaringsmodeller, vilka både avviker och överlappar varandra är neuropsykologi, behaviorism, kognitiv psykologi, genetisk psykologi och psykoanalys.
Psykologin räknades under lång tid som del av filosofin, men blev under 1800-talet en självständig disciplin – idag tycks åtskillnaden mellan dessa ämnen självfallen samtidigt som det finns klara beröringspunkter. Ämnet utvecklas i takt med nya studier och rön. En del av de senaste rönen kan du hitta presenterade i artiklar på Psykologisktvetande.se.
Psykologisk kunskap och vetenskap
Under senare år har den enskilda analysen som främst baserad på observation och reflektion allt mera fått stå tillbaka för den vetenskapligt präglade metoden i form av mätbara studier. Båda dessa metoder har sina förtjänster.
Att genom reflektion och analys närma sig den mänskliga naturen utan studier med mätbara inslag bör inte underkännas på grund av bristande "vetenskaplighet". Psykologisk insikt sker inte nödvändigtvis genom studier med försökspersoner eller enkäter.
Särskilt självskattning som metod är bristfällig i flera avseenden. Men metoden är i vissa fall i brist på andra det bästa sättet för att erhålla data.
Sidans innehåll som ebok
Innehållet på Psykologisktvetande.se finns även samlat i en ebok.
Termer inom psykologi och psykiatri
Amnesi – minnesförlust. Anterograd amnesi är oförmåga bilda nya minnen. Retrograd amnesi medför förlust av tidigare minnen.
Anchoring – kan på svenska översättas till förankring. Det handlar om ett psykologiskt fenomen där hjärnan luras genom jämförelse med en referens, en ”ankare”. Denna ankare eller referens som är i relation med något annan och därför får oss att göra en felaktig slutledning.
Assimilation – en term som inom psykologin användes av Piaget för att illustrera hur intryck från omvärlden tolkas på ett sätt som överensstämmer med tidigare erfarenheter.
Deklarativa minnet – fakta och erfarenheter som man kan dra sig till minnes.
Differentialdiagnos – diagnos som framställer vilken sjukdom eller störning det är frågan om i fall där symptomen kan peka på flera olika sjukdomar eller störningar.
Dysmorfofobi – komplex inför det egna utseendet och missnöje med den egna kroppen, vilket medför ängslan och kan leda till att självbilden skadas.
Frekvensillusion – att man råkar lägga märke till något, ser något man inte förut tänkt på och sedan tycker sig se detta överallt. När det i själva verket inte ökar i frekvens, men eftersom vår uppmärksamhet gentemot detta tilltar upplever vi att det tilltar i förekomst, uppenbarar sig ofta, fast alltså som en mental illusion.
Kognitivism – att värderingar snarast är en form av kunskap och inte produkter av det emotionella.
Homologi – överensstämmelse mellan personlighet och handling. Termen är numera mindre gångbar inom psykologin. Förekommer även som biologisk term.
Hybristofili – sexuell dragningskraft till person som begått allvarligt brott.
Libido - En term av Freud som betecknade livsdriftens energi i kontrats till dödsdriftens.
Medikalisering – att betrakta sociala och personliga problem från ett medicinskt perspektiv där de är symptom på psykiska och somatiska störningar till fördel för betraktelsesätt som gäller sociala omständighet eller personliga livssituationer.
Metakognition – att vara medveten om sina egna tankar, vilket är en förutsättning för att kunna reflektera över sitt eget tänkande. T.ex. att analysera sitt tillstånd: ”Varför tänker jag i negativa tankebanor just nu?”
Misofoni – att irriteras över vissa slags ljud.
Mnemonism – extremt god minnesförmåga
Mutism – stumhet av psykologiska skäl.
Nocebo – motsatsen till placebo, en effekt av upplevd biverkning från mediciner och läkemedel utan biverkningar.
Ortorexi – sjuklig upptagenhet kring kost och vad maten man äter innehåller.
Perception – varseblivning, dvs. hur en person uppfångar och uppfattar saker och situationer. Perceptionen inbegriper både kontakten med omgivning och med sitt inre.
Proprioception – om att uppleva sin kropp och ha en känsla om t ex om man har benen i kors, eller huvudet lutat åt sidan.
Parafili – avvikande sexuella preferenser. Närbesläktad med termen perversion som idag oftare används om samma sak.
Prevalens – anger andel i population som har ett tillstånd (t.ex. psykisk sjukdom) eller sannolikt kommer drabbas att tillståndet. När livstidsprevalens omnämns innebär detta risken att insjukna under sin livstid i ett visst tillstånd.
Psykofarmaka – läkemedel som påverkar själsliga funktioner.
Psykogen – som har sitt urspung i det psykiska, särskilt om sjukdomar.
Psykopat – person som uppvisar abnorma personlighetsdrag. Ibland har även termen sociopat använts och då med betoning på samhällets inverkan på personen.
Psykotropa läkemedel – läkemedel som påverkar sinnesstämningen genom att de påverkar biokemiska processer i hjärnan.
Parafili – sexuell avvikelse.
Parapsykologi – läran om fenomen som tankeöverföring och spiritualism som inte är en del av vetenskaplig syn på psykologin.
Placeboeffekt – en medicinering eller psykologisk metod som ger utslag enbart på grund av en persons förväntning och inte av någon reell påverkan.
Rationalisering – att ange förnuftsskäl för ett agerande som egentligen skett på känslomässiga grunder.
Regression – att beteendet hos en person återgår till i ett tidigare utvecklingsstadium.
Rumination – Att inte kunna släppa saker från tankarna.
Sapiosexuell – med dragning åt intelligens som primär attraktionsfaktor.
Självuppfyllande profetia – fenomenet att om man gör förutsägelser om samhällsutvecklingen kommer dessa påverka utvecklingen och således blir självuppfyllande.
Stimuli – sinnesintryck.
Suppression – undertryckande av känslor på så sätt att förhindra att dessa kommer till uttryck.
Se även sektionen med artiklar om psykologiska termer och begrepp.
Tillbaka till toppen av sidan