Psykologi – vetandet om vår inre värld

Psykologisktvetande.se presenterar insikter kring människans beteenden och tankevärldar.

Att psykologi är ett intressant ämne är svårt att bestrida då det handlar om oss själva. Psykologi blir därför vägen till kunskap om vilka vi är, vår mänskliga omgivning och interaktionen där emellan.

Senaste publicerade artiklar

Lyckliga relationer och äktenskap

Ur artikeln: En del trender tycks förebåda att också den monogama formen som vi har vant oss vid håller på att förändras.
Publicerad 2024.02.09

Sex – från undangömd synd till öppen marknad

Ur artikeln: Idén om att den sexuella prestationen står i centrum har sannolikt bidraget till att representanter av både könen gärna skaffar sig sexerfarenheter för att bättre kunna prestera.
Publicerad 2023.12.22

Hallucinationer

Ur artikeln: Det vanligaste slaget av hallucinationer berör hörseln och kan då vara i form av röster. Det senare är inte minst ett symptom kopplad till schizofreni och kan i dessa fall omfatta befallande röster.
Publicerad 2023.12.16

Utmattningssyndrom

Ur artikeln: Vad som i början kallades stressrelaterad utmattning dök upp under 1990-talet då antalet sjukskrivningar av psykiska besvär ökade dramatiskt.
Publicerad 2023.11.13

Går det att träna upp intelligensen?

Ur artikeln: Ärftliga faktorer avgör till viss del intelligensen och man brukar prata om en aktionsradie inom vilken en person är predestinerad att hålla sig givet de olika miljömässiga faktorerna.
Publicerad 2023.09.20

Fokus

Mest lästa

Otrohet

Ur artikeln: I den sociologiska studien Därför tar kärleken slut nämner Eva Illouz hur samma slags samband visat sig gälla på dejtingmarknaden. Vår uppskattning inför en annan person minskar i takt med utbudets storlek.
Publicerad 2022.08.21

Fördröjda belöningar blir stora belöningar

Ur artikeln: Att välja det långsiktiga alternativet kan verka lite tråkigt, men det är att maximera.
Publicerad 2023.06.18

Vad utmärker en intelligent person?

Ur artikeln: Att sätta sig in i personers emotionella drivkrafter och dra plausibla psykologiska slutsatser från beteenden skiljer sig från matematikens område då det handlar om imperfekt information.
Publicerad 2023.05.30

Spelbegär och spelmissbruk

Ur artikeln: Även om rationellt tänkande är ett skydd mot att förledas av enskilda händelser som att vinna i spel vid ett tillfälle är dock inte personer med rationellt sinne immuna mot att påverkas av spelande.
Publicerad 2022.04.25

Vårt behov av bekräftelse

Ur artikeln: En av bevekelsegrunderna till att utveckla förmågor är att det råder en konkurrenssituation där alla inte kan få vad de vill förrän de konkurrerat ut någon annan.
Publicerad 2022.03.31

Definition av det psykologiskt onormala

Ur artikeln: Att betona det ungefärliga och relativa i synen på vad som är normalt är en del i det humana synsättet.
Publicerad 2023.06.21

Fascinationen för det skrämmande

Ur artikeln: Den skräckblandade fascinationen för vår egen tänkbara förödelse lockar oss trots det ångestframkallande.
Publicerad 2023.03.23

Vårt belöningssystem

Ur artikeln: När vårt handlingsval leder till att vi uppnår en positiv känsla brukar detta inom psykologin kallas belöning.
Publicerad 2022.11.16

Hur vi förhåller oss till kärleksrelationer i den moderna tiden

Ur artikeln: Dessa snabbromanser har likheter med konsumtion: relativt regelbundna partnerbyten, där det är enkelt att byta bort. Givetvis påverkas såväl självkänslan som självbilden hos de som blir ”bortbytta” och likaså tron på utsikterna att bygga upp ett varaktigt förhållande.
Publicerad 2022.11.30

Skadeglädje

Ur artikeln: Den skadeglada kan betraktas som en tragisk person. Denne är hänvisad till att utvinna harmoni och glädje genom andras tillkortakommande då den egna källan till harmoni sinat.
Publicerad 2023.04.26

Självöverskattning och bristande självkritik

Ur artikeln: Grubbel är en källa till obehag och alstras bland annat av självreflektion. Här kan självbedrägeriet fungera som en försvarsbarrikad mot reflektionen.
Publicerad 2023.02.26

Sanningar och lögner

Ur artikeln: Vår förmåga att avgöra om andra talar sant eller falskt är sämre än vi tror. Tester har visat att vi är relativt bra på att bedöma rätt i frågan när människor talar sanningen medan vi ofta tar fel när personer ljuger, vilket vi alltså är sämre på att upptäcka.
Publicerad 2023.01.16

Att sluta röka och varför det är så svårt

Ur artikeln: Det är först när personen har en cigarett framför sig och måste bestämma sig för att röka den eller inte som föresatsen blir ett beslut.
Publicerad 2023.03.19

Hur minnet påverkas av åldrandet

Ur artikeln: Att inte minnas kan upplevas som ett dystert konstaterande att något, som tidigare tillhört oss, gått förlorat.
Publicerad 2023.09.16

Vad är psykologi?

Sammanfattat kan psykologi definieras som läran om människans beteende och en psykolog sysslar därför med att försöka förstå de bakomliggande orsakerna till mänskligt beteende.

Ordet härstammar från den grekiska sammansättningen av psyché och logos som bildar betydelsen läran om själen. Denna utgår från studiet av människan som både social varelse och organism.

Psykologi handlar om tankar och känslor. Psykologiska insikter kan därför vara av nytta för ens eget liv genom att bättre kunna förstå sig själv och de djupare orsakerna till glädje och sorg. Sammanfattat kan psykologi definieras som läran om människans beteende och en psykolog sysslar därför med att försöka förstå de bakomliggande orsakerna till mänskligt beteende.

De olika grenarna av psykologin faller alla in under fyra orsakssamband: biologiska, intrapsykiska, kognitiva och miljöbetingade.

Behandling av psykologiska besvär inom vården faller inom området psykiatri.

Psykologiska perspektiv

När det gäller att förklara mänskligt beteende skulle många moderna psykologer idag säga att det beror på biologiska, psykologiska och sociala perspektiv. Under historien har olika perspektiv inom disciplinen ställts mot varandra där förklaringarna skiljt sig åt. Till exempel har behaviorister framfört miljöns betydelse medan kognitivister betonat erfarenhetens.

Några av de särskilda perspektiv som delat in psykologin i olika tankeinriktningar och förklaringsmodeller, vilka både avviker och överlappar varandra är neuropsykologi, behaviorism, kognitiv psykologi, genetisk psykologi och psykoanalys.

Psykologin räknades under lång tid som del av filosofin, men blev under 1800-talet en självständig disciplin – idag tycks åtskillnaden mellan dessa ämnen självfallen samtidigt som det finns klara beröringspunkter. Ämnet utvecklas i takt med nya studier och rön. En del av de senaste rönen kan du hitta presenterade i artiklar på Psykologisktvetande.se.

Psykologisk kunskap och vetenskap

Under senare år har den enskilda analysen som främst baserad på observation och reflektion allt mera fått stå tillbaka för den vetenskapligt präglade metoden i form av mätbara studier. Båda dessa metoder har sina förtjänster.

Att genom reflektion och analys närma sig den mänskliga naturen utan studier med mätbara inslag bör inte underkännas på grund av bristande "vetenskaplighet". Psykologisk insikt sker inte nödvändigtvis genom studier med försökspersoner eller enkäter.

Särskilt självskattning som metod är bristfällig i flera avseenden. Men metoden är i vissa fall i brist på andra det bästa sättet för att erhålla data.

Sidans innehåll som ebok

Innehållet på Psykologisktvetande.se finns även samlat i en ebok.

Termer inom psykologi och psykiatri

Amnesi – minnesförlust. Anterograd amnesi är oförmåga bilda nya minnen. Retrograd amnesi medför förlust av tidigare minnen.
Anchoring – kan på svenska översättas till förankring. Det handlar om ett psykologiskt fenomen där hjärnan luras genom jämförelse med en referens, en ”ankare”. Denna ankare eller referens som är i relation med något annan och därför får oss att göra en felaktig slutledning. 
Assimilation – en term som inom psykologin användes av Piaget för att illustrera hur intryck från omvärlden tolkas på ett sätt som överensstämmer med tidigare erfarenheter.
Deklarativa minnet – fakta och erfarenheter som man kan dra sig till minnes.
Differentialdiagnos – diagnos som framställer vilken sjukdom eller störning det är frågan om i fall där symptomen kan peka på flera olika sjukdomar eller störningar.
Dysmorfofobi – komplex inför det egna utseendet och missnöje med den egna kroppen, vilket medför ängslan och kan leda till att självbilden skadas.
Frekvensillusion – att man råkar lägga märke till något, ser något man inte förut tänkt på och sedan tycker sig se detta överallt. När det i själva verket inte ökar i frekvens, men eftersom vår uppmärksamhet gentemot detta ökat upplever vi att det ökar i förekomst, uppenbarar sig ofta, fast alltså som en mental illusion.
Kognitivism – att värderingar snarast är en form av kunskap och inte produkter av det emotionella.  
Homologi – överensstämmelse mellan personlighet och handling. Termen är numera mindre gångbar inom psykologin. Förekommer även som biologisk term.
Hybristofili – sexuell dragningskraft till person som begått allvarligt brott.
Libido - En term av Freud som betecknade livsdriftens energi i kontrats till dödsdriftens.
Medikalisering – att betrakta sociala och personliga problem från ett medicinskt perspektiv där de är symptom på psykiska och somatiska störningar till fördel för betraktelsesätt som gäller sociala omständighet eller personliga livssituationer. 
Metakognition – att vara medveten om sina egna tankar, vilket är en förutsättning för att kunna reflektera över sitt eget tänkande. T.ex. att analysera sitt tillstånd: ”Varför tänker jag i negativa tankebanor just nu?”
Misofoni – att irriteras över vissa slags ljud.
Mnemonism – extremt god minnesförmåga
Mutism – stumhet av psykologiska skäl.
Nocebo – motsatsen till placebo, en effekt av upplevd biverkning från mediciner och läkemedel utan biverkningar.
Ortorexi – sjuklig upptagenhet kring kost och vad maten man äter innehåller.
Perception – varseblivning, dvs. hur en person uppfångar och uppfattar saker och situationer. Perceptionen inbegriper både kontakten med omgivning och med sitt inre.
Proprioception – om att uppleva sin kropp och ha en känsla om t ex om man har benen i kors, eller huvudet lutat åt sidan.
Parafili – avvikande sexuella preferenser. Närbesläktad med termen perversion som idag oftare används om samma sak.
Prevalens – anger andel i population som har ett tillstånd (t.ex. psykisk sjukdom) eller sannolikt kommer drabbas att tillståndet. När livstidsprevalens omnämns innebär detta risken att insjukna under sin livstid i ett visst tillstånd.
Psykopat – person som uppvisar abnorma personlighetsdrag. Ibland har även termen sociopat använts och då med betoning på samhällets inverkan på personen.
Psykogen – som har sitt urspung i det psykiska, särskilt om sjukdomar.
Psykotropa läkemedel – läkemedel som påverkar sinnesstämningen genom att de påverkar biokemiska processer i hjärnan.
Parafili – sexuell avvikelse.
Parapsykologi – läran om fenomen som tankeöverföring och spiritualism som inte är en del av vetenskaplig syn på psykologin.
Placeboeffekt – en medicinering eller psykologisk metod som ger utslag enbart på grund av en persons förväntning och inte av någon reell påverkan.
Rationalisering – att ange förnuftsskäl för ett agerande som egentligen skett på känslomässiga grunder.
Regression – att beteendet hos en person återgår till i ett tidigare utvecklingsstadium.
Rumination – Att inte kunna släppa saker från tankarna.
Sapiosexuell – med dragning åt intelligens som primär attraktionsfaktor.
Självuppfyllande profetia – fenomenet att om man gör förutsägelser om samhällsutvecklingen kommer dessa påverka utvecklingen och således blir självuppfyllande.
Stimuli – sinnesintryck.
Suppression – undertryckande av känslor på så sätt att förhindra att dessa kommer till uttryck.

Se även sektionen med artiklar om psykologiska termer och begrepp.

Tillbaka till toppen av sidan