Psykologi – vetandet om vår inre värld

Psykologisktvetande.se presenterar insikter kring människans beteenden och tankevärldar. Psykologi är kunskap om vilka vi är, vår mänskliga omgivning och interaktionen där emellan.

Populära artiklar

Fakta

Senaste publicerade artiklar

Fokus

Vad är psykologi?

Att psykologi är ett intressant ämne är svårt att bestrida då det handlar om oss själva.

Ordet härstammar från den grekiska sammansättningen av psyché och logos som bildar betydelsen läran om själen. Denna utgår från studiet av människan som både social varelse och organism.

Psykologi handlar om tankar och känslor. Psykologiska insikter kan därför vara av nytta för ens eget liv genom att bättre kunna förstå sig själv och de djupare orsakerna till glädje och sorg. Sammanfattat kan psykologi definieras som läran om människans beteende och en psykolog sysslar därför med att försöka förstå de bakomliggande orsakerna till mänskligt beteende.

De olika grenarna av psykologin faller alla in under fyra orsakssamband: biologiska, intrapsykiska, kognitiva och miljöbetingade.

Behandling av psykologiska besvär inom vården faller inom området psykiatri.

Psykologiska perspektiv

När det gäller att förklara mänskligt beteende skulle många moderna psykologer idag säga att det beror på biologiska, psykologiska och sociala perspektiv. Under historien har olika perspektiv inom disciplinen ställts mot varandra där förklaringarna skiljt sig åt. Till exempel har behaviorister framfört miljöns betydelse medan kognitivister betonat erfarenhetens.

Några av de särskilda perspektiv som delat in psykologin i olika tankeinriktningar och förklaringsmodeller, vilka både avviker och överlappar varandra är neuropsykologi, behaviorism, kognitiv psykologi, genetisk psykologi och psykoanalys.

Psykologin räknades under lång tid som del av filosofin, men blev under 1800-talet en självständig disciplin – idag tycks åtskillnaden mellan dessa ämnen självfallen samtidigt som det finns klara beröringspunkter. Ämnet utvecklas i takt med nya studier och rön. En del av de senaste rönen kan du hitta presenterade i artiklar på Psykologisktvetande.se.

Psykologisk kunskap och vetenskap

Under senare år har den enskilda analysen som främst baserad på observation och reflektion alltmer fått stå tillbaka för den vetenskapligt präglade metoden i form av mätbara studier. Båda dessa metoder har sina förtjänster.

Att genom reflektion och analys närma sig den mänskliga naturen utan studier med mätbara inslag bör inte underkännas på grund av bristande "vetenskaplighet". Psykologisk insikt sker inte nödvändigtvis genom studier med försökspersoner eller enkäter.

Särskilt självskattning som metod är bristfällig i flera avseenden. Men metoden är i vissa fall i brist på andra det bästa sättet för att erhålla data.

Psykologiska diagnoser

Det har länge funnits en debatt om vad som kan anses normalt och när det är motiverat att prata om en psykologisk avvikelse. Då det är omöjligt att ange angränsningar som är objektiva och accepteras av alla kommer detta förbli ett omdiskuterat område. Likaså är det ofta problematiskt att uppställa kriterier för diverse psykologiska tillstånd.

Termer inom psykologi och psykiatri

Amnesi – minnesförlust. Anterograd amnesi är oförmåga bilda nya minnen. Retrograd amnesi medför förlust av tidigare minnen.
Anchoring – kan på svenska översättas till förankring. Det handlar om ett psykologiskt fenomen där hjärnan luras genom jämförelse med en referens, en ”ankare”. Denna ankare eller referens som är i relation med något annan och därför får oss att göra en felaktig slutledning. 
Assimilation – en term som inom psykologin användes av Piaget för att illustrera hur intryck från omvärlden tolkas på ett sätt som överensstämmer med tidigare erfarenheter.
Deklarativa minnet – fakta och erfarenheter som man kan dra sig till minnes.
Differentialdiagnos – diagnos som framställer vilken sjukdom eller störning det är frågan om i fall där symptomen kan peka på flera sjukdomar eller störningar.
Dysmorfofobi – komplex inför det egna utseendet och missnöje med den egna kroppen, vilket medför ängslan och kan leda till att självbilden skadas.
Frekvensillusion – att man råkar lägga märke till något, ser något man inte förut tänkt på och sedan tycker sig se detta överallt. När det i själva verket inte ökar i frekvens, men eftersom vår uppmärksamhet gentemot detta tilltar upplever vi att det tilltar i förekomst, uppenbarar sig ofta, fast alltså som en mental illusion.
Kognitivism – att värderingar snarast är en form av kunskap och inte produkter av det emotionella.  
Homologi – överensstämmelse mellan personlighet och handling. Termen är numera mindre gångbar inom psykologin. Förekommer även som biologisk term.
Hybristofili – sexuell dragningskraft till person som begått allvarligt brott.
Libido - En term av Freud som betecknade livsdriftens energi i kontrats till dödsdriftens.
Medikalisering – att betrakta sociala och personliga problem från ett medicinskt perspektiv där de är symptom på psykiska och somatiska störningar till fördel för betraktelsesätt som gäller sociala omständighet eller personliga livssituationer. 
Metakognition – att vara medveten om sina egna tankar, vilket är en förutsättning för att kunna reflektera över sitt eget tänkande. T.ex. att analysera sitt tillstånd: ”Varför tänker jag i negativa tankebanor just nu?”
Misofoni – att irriteras över vissa slags ljud.
Mnemonism – extremt god minnesförmåga
Mutism – stumhet av psykologiska skäl.
Nocebo – motsatsen till placebo, en effekt av upplevd biverkning från mediciner och läkemedel utan biverkningar.
Ortorexi – sjuklig upptagenhet kring kost och vad maten man äter innehåller.
Perception – varseblivning, dvs. hur en person uppfångar och uppfattar saker och situationer. Perceptionen inbegriper både kontakten med omgivning och med sitt inre.
Proprioception – om att uppleva sin kropp och ha en känsla om t ex om man har benen i kors, eller huvudet lutat åt sidan.
Parafili – avvikande sexuella preferenser. Närbesläktad med termen perversion som idag oftare används om samma sak.
Prevalens – anger andel i population som har ett tillstånd (t.ex. psykisk sjukdom) eller sannolikt kommer drabbas att tillståndet. När livstidsprevalens omnämns innebär detta risken att insjukna under sin livstid i ett visst tillstånd.
Psykofarmaka – läkemedel som påverkar själsliga funktioner.
Psykogen – som har sitt ursprung i det psykiska, särskilt om sjukdomar.
Psykopat – person som uppvisar abnorma personlighetsdrag. Ibland har även termen sociopat använts och då med betoning på samhällets inverkan på personen.
Psykotropa läkemedel – läkemedel som påverkar sinnesstämningen genom att de påverkar biokemiska processer i hjärnan.
Parafili – sexuell avvikelse.
Parapsykologi – läran om fenomen som tankeöverföring och spiritualism som inte är en del av vetenskaplig syn på psykologin.
Placeboeffekt – en medicinering eller psykologisk metod som ger utslag enbart på grund av en persons förväntning och inte av någon reell påverkan.
Rationalisering – att ange förnuftsskäl för ett agerande som egentligen skett på känslomässiga grunder.
Regression – att beteendet hos en person återgår till i ett tidigare utvecklingsstadium.
Rumination – Att inte kunna släppa saker från tankarna.
Sapiosexuell – med dragning åt intelligens som primär attraktionsfaktor.
Självuppfyllande profetia – fenomenet att om man gör förutsägelser om samhällsutvecklingen kommer dessa påverka utvecklingen och således blir självuppfyllande.
Stimuli – sinnesintryck.
Suppression – undertryckande av känslor på så sätt att förhindra att dessa kommer till uttryck.

Se även sektionen med artiklar om psykologiska termer och begrepp.

Tillbaka till toppen av sidan