Psykologi – vetandet om vår inre värld

Psykologisktvetande.se presenterar insikter kring människans beteenden och tankevärldar. Psykologi är kunskap om vilka vi är, vår mänskliga omgivning och interaktionen där emellan.

Populära artiklar

Personer gående med förbundna ögonSamlevnad och sociala perspektiv

Hur vi förblindas av auktoriteter

Ur artikeln: De mänskliga informationskällor vi sätter mest tilltro är de till synes mest övertygande.
Varför vi lyder auktoriteter och vilka av oss som har en auktoritär personlighet.

Figur som står i gigantisk fullastad kundvagnBeteenden

Vi skaffar oss saker

Ur artikeln: Den eviga otillfredsställelsen upprätthålls genom att en såld produkt inom kort nedvärderas med uppdykandet av en uppgraderad eller genom skapandet att ett nytt behov.
Varför vi våndas i konsumtionssamhället.

Figurer som är strålande kontra struktureradIntelligens, minne, utveckling

Talang eller träning bakom hög prestationsförmåga?

Ur artikeln: Det resulterar i vad som kallas ett ackumulerat övertag: ett från början litet försprång växer till en betydande fördel.
Vad väger tyngst, medfödd talang eller antal träningstimmar?

Man stående framför ett fönsterLycka och harmoni

Ensamhet – effekter och tendenser

Ur artikeln: Det är inte blott frånvaro av ensamhet vi behöver, spelar in gör också sådant som tillit och samhörighetskänsla. Det som kan ses som kvaliteten i relationer.
Den oönskade ensamhetens mekanismer och problematik.

Målning sittande manLycka och harmoni

Konsten att inte göra någonting

Ur artikeln: I den moderna världen vi lever i infinner sig sällan naturliga pauser – vi står inför överflöd av val när det kommer till sysselsättningar.
Finns det vinst eller förlust att hämta i livets mellanakter?

Ordmoln upprepningar citatLivsfilosofi

Applicerad psykologi på kända citat

Ur artikeln: Vi tenderar att förväxla dem vi själva är med en idealperson. Idealpersonen är dock en chimär som vi aldrig kommer kunna förkroppsliga.
Filosofiska citat och deras psykologiska bäring.

FärgspektrumBeteenden

Hur vi reagerar på färger

Ur artikeln: Rött associeras med kärlek, passion och värme, men också med fara, strid och blod. Röd färg kan ha en uppiggande och aktiverande effekt.
Färgernas associationer, symbolik och hur de påverkar sinnesstämningen.

Fyra bokomslag collageOsorterat

Böcker inom psykologi

Ur artikeln: Dessa är böcker som rekommenderas och rör olika områden inom psykologi såsom livsutveckling och beteendevetenskap. Alla är översatta till svenska.
Lista över utvalda titlar från den bästa psykologilitteraturen.


Fakta

Ordmoln upprepning egoism, altruismTermer och begrepp

Egoism och altruism

Ur artikeln: Det finns ur överlevnadssynpunkt givna skäl att handla utifrån vad som är bäst för en själv. Under omständigheter där tillgången på resurser är begränsade är det ofta bara de starka som kan förse sig som frodas.
Vad står termer som egoism och altruism för?

Ordmoln upprepning betingningTermer och begrepp

Betingning

Ur artikeln: Den ryske psykologen Ivan Pavlov formade den teori som blivit känd som klassisk betingning. Den anger att inlärningsprocesser kan ske genom att ett stimuli orsakar en känsla eller reaktion.
Vad står termer som klassisk betingning och instrumentell betingning för?

Ordmoln upprepning placeboeffektenTermer och begrepp

Placeboeffekten

Ur artikeln: Den positiva effekten sker alltså inte av farmakologiska orsaker utan enbart psykologiska. Men inte desto mindre kan det röra sig om reella effekter och inte blott inbillade.
Låtsasmedicinen som botar av psykologiska skäl.

Ordmoln upprepning serotoninSignalsubstanser

Serotonin

Ur artikeln: Låg nivå av signalsubstansen serotonin kopplas till förhöjd spontanitet och kan därför ge upphov till aggressivitet och självskadebeteende. Låg serotonin är också en faktor för förhöjd suicidalrisk.
Signalsubstansen serotonin bildas i hjärnan ur aminosyran tryptofan.

Ordmoln upprepning ADHDPsykologiska besvär och ohälsa

ADHD

Ur artikeln: Trotssyndrom är vanligt, vilket ofta visar sig i unga åldrar och kan yttra sig som stridslystnad i samtal, främst gentemot vuxna, och allmänna svårigheter att behärska humöret.
Vad som utmärker ADHD och ifall ADHD kan betraktas som en sjukdom.


Senaste publicerade artiklar

Bry dig mindre och må mindre dåligt

Ur artikeln: Att fortsätta försöka till varje pris att vara något man inte är kommer inte leda till annat än att man fortsätter känna sig misslyckad.
Publicerad 2025.07.07

Undvika eller bejaka enskildheten?

Ur artikeln: En del invänder att det inte alls handlar om självvald ensamhet utan undvikandebeteende.
Publicerad 2025.07.02

Att inte gå under

Ur artikeln: För många framstår det som omöjligt att ändra sin livsstil. Hälsan står på spel, men att behålla livsstilen prioriteras.
Publicerad 2025.06.05

Drömmar och drömtydning

Ur artikeln: Stoffet hos våra drömmar är överlag egocentriskt – vi är sällan endast observatörer. Det är en del av drömmens natur att sätta strålkastarljuset på oss själva. Så vad är det då vi ser?
Publicerad 2025.05.18

Störd levnadsro

Ur artikeln: Många söker inte sig själva. De söker det högsta priset något hos dem kan ropas in till på den auktion som utbjuder medgång och ära.
Publicerad 2025.05.04


Fokus


Vad är psykologi?

Sammanfattat kan psykologi definieras som läran om människans beteende och en psykolog sysslar därför med att försöka förstå de bakomliggande orsakerna till mänskligt beteende.

Att psykologi är ett intressant ämne är svårt att bestrida då det handlar om oss själva.

Ordet härstammar från den grekiska sammansättningen av psyché och logos som bildar betydelsen läran om själen. Denna utgår från studiet av människan som både social varelse och organism.

Psykologi handlar om tankar och känslor. Psykologiska insikter kan därför vara av nytta för ens eget liv genom att bättre kunna förstå sig själv och de djupare orsakerna till glädje och sorg. Sammanfattat kan psykologi definieras som läran om människans beteende och en psykolog sysslar därför med att försöka förstå de bakomliggande orsakerna till mänskligt beteende.

De olika grenarna av psykologin faller alla in under fyra orsakssamband: biologiska, intrapsykiska, kognitiva och miljöbetingade.

Behandling av psykologiska besvär inom vården faller inom området psykiatri.

Psykologiska perspektiv

När det gäller att förklara mänskligt beteende skulle många moderna psykologer idag säga att det beror på biologiska, psykologiska och sociala perspektiv. Under historien har olika perspektiv inom disciplinen ställts mot varandra där förklaringarna skiljt sig åt. Till exempel har behaviorister framfört miljöns betydelse medan kognitivister betonat erfarenhetens.

Några av de särskilda perspektiv som delat in psykologin i olika tankeinriktningar och förklaringsmodeller, vilka både avviker och överlappar varandra är neuropsykologi, behaviorism, kognitiv psykologi, genetisk psykologi och psykoanalys.

Psykologin räknades under lång tid som del av filosofin, men blev under 1800-talet en självständig disciplin – idag tycks åtskillnaden mellan dessa ämnen självfallen samtidigt som det finns klara beröringspunkter. Ämnet utvecklas i takt med nya studier och rön. En del av de senaste rönen kan du hitta presenterade i artiklar på Psykologisktvetande.se.

Psykologisk kunskap och vetenskap

Under senare år har den enskilda analysen som främst baserad på observation och reflektion alltmer fått stå tillbaka för den vetenskapligt präglade metoden i form av mätbara studier. Båda dessa metoder har sina förtjänster.

Att genom reflektion och analys närma sig den mänskliga naturen utan studier med mätbara inslag bör inte underkännas på grund av bristande "vetenskaplighet". Psykologisk insikt sker inte nödvändigtvis genom studier med försökspersoner eller enkäter.

Särskilt självskattning som metod är bristfällig i flera avseenden. Men metoden är i vissa fall i brist på andra det bästa sättet för att erhålla data.

Psykologiska diagnoser

Det har länge funnits en debatt om vad som kan anses normalt och när det är motiverat att prata om en psykologisk avvikelse. Då det är omöjligt att ange angränsningar som är objektiva och accepteras av alla kommer detta förbli ett omdiskuterat område. Likaså är det ofta problematiskt att uppställa kriterier för diverse psykologiska tillstånd.

Sidans innehåll som ebok

Innehållet på Psykologisktvetande.se finns även samlat i en ebok.

Termer inom psykologi och psykiatri

Amnesi – minnesförlust. Anterograd amnesi är oförmåga bilda nya minnen. Retrograd amnesi medför förlust av tidigare minnen.
Anchoring – kan på svenska översättas till förankring. Det handlar om ett psykologiskt fenomen där hjärnan luras genom jämförelse med en referens, en ”ankare”. Denna ankare eller referens som är i relation med något annan och därför får oss att göra en felaktig slutledning. 
Assimilation – en term som inom psykologin användes av Piaget för att illustrera hur intryck från omvärlden tolkas på ett sätt som överensstämmer med tidigare erfarenheter.
Deklarativa minnet – fakta och erfarenheter som man kan dra sig till minnes.
Differentialdiagnos – diagnos som framställer vilken sjukdom eller störning det är frågan om i fall där symptomen kan peka på flera sjukdomar eller störningar.
Dysmorfofobi – komplex inför det egna utseendet och missnöje med den egna kroppen, vilket medför ängslan och kan leda till att självbilden skadas.
Frekvensillusion – att man råkar lägga märke till något, ser något man inte förut tänkt på och sedan tycker sig se detta överallt. När det i själva verket inte ökar i frekvens, men eftersom vår uppmärksamhet gentemot detta tilltar upplever vi att det tilltar i förekomst, uppenbarar sig ofta, fast alltså som en mental illusion.
Kognitivism – att värderingar snarast är en form av kunskap och inte produkter av det emotionella.  
Homologi – överensstämmelse mellan personlighet och handling. Termen är numera mindre gångbar inom psykologin. Förekommer även som biologisk term.
Hybristofili – sexuell dragningskraft till person som begått allvarligt brott.
Libido - En term av Freud som betecknade livsdriftens energi i kontrats till dödsdriftens.
Medikalisering – att betrakta sociala och personliga problem från ett medicinskt perspektiv där de är symptom på psykiska och somatiska störningar till fördel för betraktelsesätt som gäller sociala omständighet eller personliga livssituationer. 
Metakognition – att vara medveten om sina egna tankar, vilket är en förutsättning för att kunna reflektera över sitt eget tänkande. T.ex. att analysera sitt tillstånd: ”Varför tänker jag i negativa tankebanor just nu?”
Misofoni – att irriteras över vissa slags ljud.
Mnemonism – extremt god minnesförmåga
Mutism – stumhet av psykologiska skäl.
Nocebo – motsatsen till placebo, en effekt av upplevd biverkning från mediciner och läkemedel utan biverkningar.
Ortorexi – sjuklig upptagenhet kring kost och vad maten man äter innehåller.
Perception – varseblivning, dvs. hur en person uppfångar och uppfattar saker och situationer. Perceptionen inbegriper både kontakten med omgivning och med sitt inre.
Proprioception – om att uppleva sin kropp och ha en känsla om t ex om man har benen i kors, eller huvudet lutat åt sidan.
Parafili – avvikande sexuella preferenser. Närbesläktad med termen perversion som idag oftare används om samma sak.
Prevalens – anger andel i population som har ett tillstånd (t.ex. psykisk sjukdom) eller sannolikt kommer drabbas att tillståndet. När livstidsprevalens omnämns innebär detta risken att insjukna under sin livstid i ett visst tillstånd.
Psykofarmaka – läkemedel som påverkar själsliga funktioner.
Psykogen – som har sitt urspung i det psykiska, särskilt om sjukdomar.
Psykopat – person som uppvisar abnorma personlighetsdrag. Ibland har även termen sociopat använts och då med betoning på samhällets inverkan på personen.
Psykotropa läkemedel – läkemedel som påverkar sinnesstämningen genom att de påverkar biokemiska processer i hjärnan.
Parafili – sexuell avvikelse.
Parapsykologi – läran om fenomen som tankeöverföring och spiritualism som inte är en del av vetenskaplig syn på psykologin.
Placeboeffekt – en medicinering eller psykologisk metod som ger utslag enbart på grund av en persons förväntning och inte av någon reell påverkan.
Rationalisering – att ange förnuftsskäl för ett agerande som egentligen skett på känslomässiga grunder.
Regression – att beteendet hos en person återgår till i ett tidigare utvecklingsstadium.
Rumination – Att inte kunna släppa saker från tankarna.
Sapiosexuell – med dragning åt intelligens som primär attraktionsfaktor.
Självuppfyllande profetia – fenomenet att om man gör förutsägelser om samhällsutvecklingen kommer dessa påverka utvecklingen och således blir självuppfyllande.
Stimuli – sinnesintryck.
Suppression – undertryckande av känslor på så sätt att förhindra att dessa kommer till uttryck.

Se även sektionen med artiklar om psykologiska termer och begrepp.

Tillbaka till toppen av sidan